Vänlighet - en av Andens nio frukter

"Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet,ödmjukhet och självbehärskning." (Galaterbrevet 5:22-23)

Vänlighet är en av Andens nio frukter som Paulus räknar upp i Galaterbrevet. Ordet "vänlighet" innehåller ordet "vän". Vänlighet är just egenskapen att bemöta okända eller avlägset bekanta människor som om de vore vänner. Den vänlige är hjälpsam och hänsynsfull mot andra. Troligen är han eller hon empatisk, vilket innebär att ha förmåga att leva sig in i hur den andre känner det.
Vänlighet innehåller en stor portion optimism. En vänlig människa tror att det är mödan värt att tala med främlingar och hon tror också att andra tycker om att bli vänligt bemötta. Den vänlige är också skicklig att lösa små konfliker. Han vet när det räcker med ett leende för att lösa en pinsam situation och när man måste lägga ned mer kraft på att lösa situationen.
Att vara vänlig är inte samma sak som att försöka vara vän med alla. Det är naturligtvis inte så att den vänlige omedelbart börjar lämna ut förtroenden till okända människor. Även en vänlig människa skiljer mellan nära vänner, bekant och okända människor, men bemöter ändå alla spontant vänligt.
Det kanske är en självklarhet att vänliga människor ofta blir populära i omgivningen.

"Låt er ande leda er" (Galaterbrevet 5:16), skriver Paulus innan han räknar upp vänlighet som en av Andens nio frukter. Gud har lagt ned vänlighet i oss människor när han skapade oss, men Gud har medvetet skapat oss människor olika, med olika egenskaper. Därför måste några av oss kämpa litet mer för att locka fram vänligheten. I det kan vi ta hjälp av Guds ande.