onsdag 31 augusti 2011

Ordet kristen och "kristna terrorister"

"Och det var i Antiochia som lärjungarna för första gången fick heta kristna."
(Apostlagärningarna 11:26)

Ordet "kristen" är inte ett helt enkelt ord. (En artikel i Dagen ställer till och med frågan om begreppet "kristen" är förbrukad och om vi borde kalla oss lärjungar i stället.)
Problemet med ordet kristen är att det ibland definieras för snävt och ibland för vitt.
För snävt: Det finns medlemmar i vissa väckelserörelser som ställer väldigt snäva villkor för att någon skall få kalla sig kristen. Medlemmar i de här rörelserna kan till och med påstå att utomstående inte är kristna om de inte har samma uppfattning i mer eller mindre alla trosfrågor eller uttrycker sin tro på samma sätt som i den egna rörelsen.
För vitt: Talet om att Sverige är ett kristet land kan ibland leda till att egentligen inga krav ställs på att en människa eller kulturell yttring skall få kalla sig kristen.

Att avstå från att använda ordet "kristen" är ingen lösning. Ordet finns i bibeln och därför kommer vi inte i från det. Det finns dessutom andra religioner och vi måste ha ett ord för vår egen religion.
En bra sätt att definiera "kristen" är att den som är döpt och som tillsammans med församlingen bekänner den kristna tron är kristen. Att bekänna tron tillsammans med församlingen innebär att man någon gång besöker en gudstjänst, läser med i trosbekännelsen, ber tillsammans med församlingen och/eller sjunger med i psalmerna.
Sedan är det viktigt att vara medveten om att det för de flesta eller till och mer för alla kristna finns mer att hämta i den kristna tron. Vi är aldrig färdiga. Det kanske alltid kommer att vara en liten minoritet som satsar helhjärtat på att fördjupa sig i tron. Den minoriteten kan vara med och inspirera de andra, men skall inte beskylla dessa för att "inte vara kristna".
Vad skall vi då säga om personer som själv kallar sig kristna men som utför fruktansvärda brott eller till och med terrorhandlingar. Är de kristna? Jag brukar inte svara på den frågan, utan i stället säga: Det är inte för att de tror för mycket på Jesus som de gjorde så, utan för att de tror för litet på Jesus.

Gud välsigne dig!

tisdag 30 augusti 2011

Skapelsen - varför är viktigare än hur

"I begynnelsen skapade Gud himmel och jord."
(Första Moseboken 1:1)

Det finns knappast någon vers i Bibeln som har gett upphov till så många samtal och funderingar som den första versen med det enkla konstaterandet att Gud i begynnelsen skapade himmel och jord. Av den här versen kan vi förstå att det finns en Gud, som är oberoende av himmel och jord. Han - som vi brukar kalla Gud trots att Gud i sin vare sig är av manligt eller kvinnligt kön - har funnits till före värdens skapelse. Genom tiderna har människor, både de som tror på Gud och de som inte tror, forskat över hur världen har kommit till. Läs bland annat i Dagen. Vi som tror kan bara glädjas över den här forskningen. Allt forskningen kommer fram gör Gud än mer fantastisk. För några hundratals eller tiotals år sedan trodde somliga att naturvetenskapen skulle kunna erbjuda en annan förklaring till universums uppkomst, än att Gud skulle ha skapat det. Det har dock visat sig att vad forskningen än kommer fram till så kan vi ändå tro på Gud som den som har satt igång allt.
I den kristna tron behöver vi inte fundera över om Gud har skapat allt eller inte, eller om hur han gjorde.

Vi kan i stället rikta in oss på frågan om varför Gud skapade världen. Svaret är kärlek. Den som har en stor kärlek behöver någon att ge den till. Det var därför Gud skapade världen, för att ha någon att ge sin kärlek. För att få ge den till mig och till dig.
Låt oss se på våra liv i det perspektivet. Vi är skapade av en Gud som skapade oss i sin stora kärlek.

Gud välsigne dig!

måndag 29 augusti 2011

Den som gräver en grop... och dödssynderna

"Den som gräver en grop faller själv däri,
den som vältrar upp en sten får den över sig."
(Ordspråksboken 26:27)

Ordspråksboken innehåller en hel del ordspråk som handlar om vardagslivets villkor. Ibland menar man att Ordspråksboken därför är en "mindre andlig" bok som inte är så viktig för den kristna tron. Helt fel. Just vardagslivet är den största delen av en människas tid. Om den kristna tron inte påverkar vardagslivet blir vi inte särksilt påverkade av tron över huvud taget. När Paulus skriver om nådegåvorna och nämner "vishet" (1 Kor 12:8) syftar han kanske just på den vishet som innebär att man får vardagslivet att gå ihop.

Vad syftar det då på att "den som gräver en grop faller själv däri"? En möjlig förklaring kan vara att den som är väldigt intresserad av andras problem inom ett visst område och kanske kritiserar denne, också själv har problem inom samma område.

Listan på de sju lasterna eller dödssynderna kan vara en hjälp för att man skall kunna kartlägga sina egna problemområden:
Högmod, girighet, vällust, avund, frosseri (inkl. dryckensak), vrede och likgiltighet.

Gud välsigne dig!

söndag 28 augusti 2011

Gud låter oss bli prövade för att arbeta med oss

"Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att sättas på prov av djävulen."
(Matteusevangeliet 4:1)

Vi kanske blir förvånade när vi läser att det var Anden, alltså Gud själv, som förde ut Jesus i öknen för att han skulle sättas på prov av Djävulen. Ibland tänker vi oss att prövningar i livet är något ont och att Gud inte kan ha med dem att göra.
På sätt och vis har vi rätt. Gud vill inte det onda. Gud ligger inte heller bakom mycket av det onda som sker i världen.
Ändå finns det prövningar som Gud ligger bakom. Det är prövningar som har med vår utveckling som människor att göra. Om vi skall kunna utvecklas måste vi också prövas.
När Jesus framträdde som profet var han i trettioårsåldern. Han stod inför en stor förändring i sitt liv. Hittills hade han bott i sitt barndomshem och uppfostrats till timmerman av Josef. Jesus stod inför att bryta upp från det trygga livet hemma och att bli en kringvandrande predikant. Han stod inför att allt fler skulle upptäcka att han var Guds son.
Vi står knappast inför lika stora uppbrott som Jesus. Likväl står vi ibland inför stora förändringar i livet. Vi sätts på prov. Det är inte något tecken på att Gud har övergett oss, utan i stället ett tecken på att Gud fortsätter att arbeta med oss.

Gud välsigne dig!

lördag 27 augusti 2011

När Gud tuktar

"Lycklig den människa som tuktas av Gud.
Förkasta inte den Väldiges fostran!"
(Job 5:17)

Det är lätt att säga vad det här bibelordet inte betyder. Det betyder inte att man blir lycklig av olyckor. Det säger sig själv. Olycka är ju motsatsen till lycka. Motsatser utesluter varandra. Det är viktigt att slå fast det eftersom det förekommer att människor ibland säger att det "var Guds vilja" när någon har drabbats av något svårt. Den kristna tron innefattar också tron på Djävulen, på en ond makt, vars vilja är tvärt emot Guds vilja. Onda erfarenhter gör ont.
En annan sak är det att vissa motgångar i livet är goda erfarenheter. Man blir en klokare och starkare människa om man har gått igenom motgångar och tagit vara på erfarenheterna från detta. Då kan man tala om att man blir fostrad av omständigheterna eller av Gud. Gud kan se till att man till och med kan få ut något gott av det som för längre och kortare tid var något ont.

Gud välsigne dig!

fredag 26 augusti 2011

Nådeåvorna och människorna i din omgivning

"Nådegåvorna är olika, men Anden densamma. Tjänsterna är olika, men Herren densamme. Verksamheterna är olika, men Gud är densamme, han som verkar i allt och överallt. Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta. Den ene får genom Anden gåvan att meddela vishet, den andre kan med samma Andes hjälp meddela kunskap. En får tron genom Anden, en annan genom samma Ande gåvan att bota, en annan får kraft att göra under. En får förmågan att tala profetiskt, en annan att skilja mellan olika andar. En kan tala olika slags tungotal, en annan kan tolka tungotal. Allt detta åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en så som den själv vill.
(Första Korinthierbrevet 12:4-11)

Läs igenom listan på nådegåvorna:
gåvan att meddela vishet
meddela kunskap
tron
gåvan att bota
att göra under
tala profetiskt
skilja mellan olika andar
tala olika slags tungotal
tolka tungotal
Troligen kan du känna igen gåvor hos människor i din omgivning i den här listan. Den som har trons gåva har en fast, stabil och trygg tro som inte rubbas så lätt. Han eller hon kan därför hjälpa andra vars tro ibland vacklar.
Den som talar profetiskt har förmågan att se klart och säga sanningar. Den som kan skilja mellan andar har förmågan att se vad som är gott och vad som är ont, vad som är uppbyggeligt och vad som är nedbrytande.
Ta vara på människorna i din omgivning och deras förmågor.

Gud välsigne dig!

torsdag 25 augusti 2011

Gemenskapen och samtalet om tron

"Hör, Israel!
Herren är vår Gud, Herren är en.
Du skall älska Herren, din Gud,
av hela ditt hjärta,
med hela din själ och med all din kraft.
Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp.
(Femte Mosebok 6:4-7)

"Hör Israel" är judendomens trosbekännelse. Varje jude skall läsa den två gånger per dag. Även Jesus reciterade denna trosbekännelse.
Trosbekännelsen har en fortsättning, som handlar om att man skall lägga orden på hjärtat och inpränta dem i sina barn och tala om dem när man sitter i huset, när man är ute och går, när man lägger sig och när man stiger upp.
En grundläggande förutsättning för att det skall fungera är att föräldrar och barn har en fungerande gemenskap: att de faktiskt sitter hemma och pratar ibland, att de ibland är ute och går tillsammans och att de ibland lägger sig eller stiger upp ungefär samtidigt. Just den förutsättningen - att det finns gemenskap i en familj - är också en förutsättning för att det skall vara möjligt att föra ett samtal där Gud finns med.
"Hör Israel" är däremot inte en uppmaning att man alltid skall tala om Gud. Vissa människor kan ibland gripas av en överhettad andlighet så att de i tid och otid talar om sin tro med människor som inte alls är intresserade. Det är inte det som är budskapet i "Hör Israel".
Ett kanske större problem i vår tid är att vi alltför sällan talar om vår tro, så att de som verkligen är intresserade inte får chans att höra talas om vad den kristna tron betyder för dem som funnit den.
Budskapet i "Hör Israel" är att en god gemenskap är viktig för att ett samtal om tron skall kunna föras.

Gud välsigne dig"

onsdag 24 augusti 2011

Tatueringskors - människor från olika kulturer


"Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus."
(Galaterbrevet 3:28)

Vi människor känner oss mer säkra tillsammans med människor som liknar oss och mer osäkra med människor som är annorlunda. När Paulus skriver att ingen längre är "jude eller grek", handlar det om att skillnaderna mellan oss inte längre skall sätta gränser. Självklart spelar vår nationalitet och den kultur där vi har vuxit upp en roll för hur vi är som människor, på samma sätt som vår sociala bakgrund och vårt kön.
Paulus menar inte att skillnaderna skall raderas ut, utan att de inte skall vara ogenomträngliga murar mellan människor. Våga ta steget att lära känna människor som är mycket olika dig själv!
Kors är vanliga som motiv för tatueringar. Många gånger är de inspirerade av två helt olika kulturer. Maorierna på Nya Zeeland har av tradition tatueringar som består av slingor. Kelterna har använt kors där flätade mönster och ringar varit vanliga. Många tatueringskors är inspirerade av båda dess kulturer. Vissa Nya Zeeländare visar genom dessa kors att de har sina rötter i båda dessa kulturer. Samtidigt är korset en symbol för den kristna tron.
Gud välsigne dig!

tisdag 23 augusti 2011

Guds ord vattnar själens torka

"Liksom regn och snö faller från himlen
och inte vänder tillbaka dit
utan vattnar jorden,
får den att grönska och bära frukt,
och ger säd att så och bröd att äta,
så är det med ordet
som kommer från min mun:
det vänder inte fruktlöst tillbaka
utan gör det jag vill
och utför mitt uppdrag."
(Jesaja 55:10-11)

När vi ger oss tid att läsa bibeln så märker vi snart att det inte är förspilld tid. Någon ting händer när vi tar till oss Guds ord. Vi påverkas av det. Det får våra hjärtan att grönska och bära frukt.
Ibland ger vi oss inte tid att ta till oss Guds ord. Vi kanske intalar oss själva att vi redan vet vad som står där. Risken att vi avstår från bibelläsningen är störst när vi känner torka i själen. Det är just du vi som bäst behöver bibeln.
Vi gör också nyupptäckter när vi ändå öppnar bibeln. Ord som känner igen får ett nytt liv när vi på nytt läser dem. Vi upptäcker sådant som vi tidigare inte reagerat på.
Det vanliga är att man har en och samma bibel som man alltid läser i. Det känns tryggt och gör så att vi lätt hittar i bibeln. Andra människor har upptäckt glädjen att lyssna på bibeln som talbok. En bekant till mig läste bibeln på norska. Han sade att det hjälpte honom att läsa långsamt och inte rutinmässigt hasta igenom bibelordet.
Det finns många sätt att återupptäcka bibeln.

Gud välsigne dig!

måndag 22 augusti 2011

När diktatorer faller

[Jungfru Maria sade:]
"Han gör mäktiga verk med sin arm,
han skingrar dem som har övermodiga planer.
Han störtar härskare från deras troner,
och han upphöjer de ringa."
(Lukasevangeliet 1:51-52)

I Marias lovsång finns ett konstaterande. Inga diktatorer och orättfärdiga härskare sitter säkert. Historien har också gett Maria rätt. Det romerska riket som var den stora maktfaktorn under Marias tid föll till slut på grund av invasioner från germaner. I vår tid har vi fått se Sovjetunionen falla bland annat grund av sin vanskötta ekonomi. Just nu när detta skrivs rapporteras det att Libyens diktator Kadaffi slutligen håller på att falla.
Marias ord är en påminnelse för oss att aldrig lita för mycket på dem som råkar ha makten just nu. Självklart skall vi respektera demokratiskt valda ledare, men vi skall inte ens sätta alltför stor tilltro till dessa.
Maria konstaterar att "han [Gud} gör mäktiga verk med sin arm." Gud finns med oss på många olika sätt. Genom Guds lag (tio Guds bud och dubbla kärleksbudet) får vi en god grund för ett gott samhälle. Genom Jesus Kristus får vi evangeliet om Guds kärlek till oss och genom Anden får vi kyrkan som är en gemenskap av troende där Gud finns mitt ibland oss.
Därför att Gud att lita på.

Gud välsigne dig!

söndag 21 augusti 2011

Att förvalta sina och jordens gåvor

"Jorden är Herrens med allt den rymmer,
världen och alla som bor i den."
(Psaltaren 24:1)

Psalmisten påminner sig och oss att hela jorden tillhör Herren. I skapelseberättelsen får vi också höra talas om vilken uppgift människan har fått: att bruka och vårda jorden: "Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den."
(Första Mosebok 2:15)

Det har genom historien visat sig att den privata äganderätten är det bästa sättet för människan att ta ansvar för jorden. Den privata äganderätten har fungerat bättre än olika experiment med kommunism. Men den privata äganderätten kan ibland leda till rovdrift på naturens tillgångar. Därför är det viktigt att vi påminner oss om jorden är Herrens och vi är dess förvaltare.

Vi förvaltar också de gåvor som Gud har gett till oss personligen. Alla kan vi bidra med våra gåvor till andra människor. Det är ett gott förvaltarskap. Att vara söndagsskollärare, att sjunga i kören, att ge ett glas vatten till den som behöver det, att vara generös, att sortera sopor, att dra ner på onödig konsumtion är goda exempel på att förvalta sina och jordens gåvor väl. Att vara en förvaltare är inte alltid särskilt glamoröst, men däremot viktigt.

Gud välsigne dig!


fredag 19 augusti 2011

Korset och lagens tavlor



[Jesus sade:] "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla."
(Matteusevangeliet 5:17)

Det finns knappast någon fråga som man har samtalat så mycket om i de lutherska kyrkorna, som relationen mellan lag och evangelium. Den här bilden som är hämtad från predikstolen i Danmarks kyrka är ett försök att med en bild visa på relationen. Både Kristi kors och tavlorna med tio Guds bud är målade med guldfärg och utsmyckade. Budskapet är att både Guds lag och evangeliet är Guds goda gåvor till oss människor. Båda är utflöden av Guds stora kärlek.

Guds lag som bland annat uttrycks genom tio Guds bud är en hjälp från Gud till oss människor att få ordning på våra liv och på relationerna till andra människor och till Gud. Vi får stämma in i psalmistens ord:
"Ge mig förstånd att lyda din lag,
att hålla den helt och fullt.
Led min vandring efter dina bud,
den stigen går jag med glädje."
(Psaltaren 119:34-35)

Guds relation till oss människor innebär inte bara att han ger oss sin lag. Han ger oss också sin förbehållslösa kärlek, som visar sig bland annat genom att han son Jesus Kristus dog på korset.

En god förälder ger regler till sina barn, men också förbehållslös kärlek. Så är också Gud.

Gud välsigne dig!

torsdag 18 augusti 2011

Att dela bitterheten och glädjen med Gud

"När mitt sinne var bittert
och det sved i mitt hjärta,
då var jag utan förstånd,
som ett oskäligt djur inför dig.
Men nu är jag alltid hos dig,
du håller mig vid handen.
Du leder mig efter din vilja,
du för mig på härlighetens väg."
(Psaltaren 73:21-24)

Psalmisten har alla slags mänskliga känslor. Ibland är han bitter. Ibland är allt härligt. Alla sina känslor visar han inför Gud. Han samtalar med Gud och delar både sin sorg och sin glädje.
Ibland kan jag som är präst möta någon människa som vill att jag skall försvara Gud. Jag får frågan: Hur kan Gud tillåta det eller det? Mitt svar brukar bli: Fråga inte mig. Fråga Gud!
Man kan aldrig finna Gud genom att tala om Gud. Man finner Gud genom att tala till Gud.
Vad vill du säga Gud i dag?

Gud välsigne dig!

onsdag 17 augusti 2011

Det presbyterianska korset - evigt varar Guds nåd



"Tacka Herren, ty han är god,
evigt varar hans nåd."
(Psaltaren 107:1)

De reformerta kyrkorna i engelskspråkiga länder kallas ofta presbyterianska. Dessa kyrkor brukar betona människans behov av nåd genom tron på Kristus. De presbyterianska kyrkorna är ofta enkla och saknar bilder och statyer.

Det presbyterianska korset används ibland som symbol för presbyterianska kyrkor. Det är en variant av det irländska ringkorset. Cirkeln på korset är en evighetssymbol som påminner oss om Guds stora kärlek som aldrig tar slut. Att cirkeln finns på korset innebär att Jesu Kristi död på korset var en händelse som inte enbart hade en betydelse vid det tillfället utan i all evighet. Jesus fortsätter att erbjuda hopp och frälsning till mänskligheten. Samtidigt är det en gloria som vill visa på Jesu helighet.

tisdag 16 augusti 2011

Lutherrosen


"Besalel gjorde arken av akacieträ, två och en halv aln lång, en och en halv aln bred och en och en halv aln hög."
(Andra Moseboken 37:1)

I Moseböckerna finns det noggranna instruktioner hur olika föremål som skulle användas i templet tillverkades. I konsten och i symbolerna uttrycks tron. Martin Luther som var en produktiv författare och bibelöversättare formgav också en korstyp, den så kallade Lutherrosen, i vilken han uttrycker den kristna trons grunder. I ett brev till Lasarus Spengler skriver Luther 1530:
"Först skall det vara ett svart kors på ett hjärta, som har sin naturliga färg, för att de måtte erinra mig, att tron på den korsfäste frälsar oss. Ty om man av hjärtat tror, blir man rättfärdig.
Såsom nu korset är svart, så plågar det och skall även göra ont, men det lämnar hjärtat i sin naturliga färg och fördärvar icke naturen, d.v.s. dödar icke utan gör snarare levande. Ty den rättfärdige skall leva av tron, men i tron är jag korsfäst.
Men hjärtat skall sitta mitt i en vit ros för att beteckna att tron skänker glädje, tröst och frid, men icke frid och glädje, sådan som världen giver, och därför skall rosen vara vit och icke röd; ty den vita färgen är andarnas och änglarnas färg. Rosen står på ett himmelsfärgat fält, ty denna fröjd i anden och i tron är begynnelsen till den himmelska glädjen; den är redan inbegripen däruti och omfattad genom hoppet; ehuru ännu icke uppenbar.
Och på fältet en gyllene ring till tecken att saligheten i himmelen varar evinnerligen och har intet slut och är kostligare än all fröjd och allt gods, såsom guldet är den högsta, ädlaste och kostligaste metall. Må vår Herre Kristus vara med er ande för evigt."

Hur skulle du uttrycka din tro i bilder?

Gud välsigne dig!

måndag 15 augusti 2011

Dopdroppen och Guds allmakt



"Vem kan räkna havets sandkorn,
regnets droppar och evighetens dagar?"
(Jesus, Syraks sons vishet 1:2)

Droppen med korset är formgiven av Bengt Blomgren och har använts som en symbol för Sjömanskyrkan och därefter för Svenska kyrkan i utlandet.

En förklaring till droppsymboliken är att människor i Sverige som köpte smycket med dopdroppen hjälpte till att stödja Svenska kyrkan i utlandet: ”Havets kyrka som skapas av dropparna här hemma”.
Eftersom dopdroppen blev en vanlig dop- och konfirmationspresent kom symboliken också att knytas till dopet. "Vår glädje över livets outsägligt stora gåva uppfyller oss när ett barn föds och återspeglas i Guds kärleks porlande droppar av dopvatten över barnets huvud."

Ett av de bibelställen som nämner droppar frågar sig vem som kan räkna regnets droppar. Svaret är givetvis Gud. Det är tankeväckande att samme Gud som är så stor att han kan räkna regnets droppar samtidigt använder vatten för att sluta sitt förbundet med oss människor och för att göra oss till Guds barn i dopet.

Gud välsigne dig!


söndag 14 augusti 2011

Det maronitiska korset - ingenting kan vinnas utan kamp och prövning



"Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet."
(Romarbrevet 8:17)

Den maronitiska kyrkan är en syrisk-ortodox kyrka som är starkast i Libanon. Kyrkan är grundad av den helige Maron som levde i Antiokia i nuvarande Turkiet på 400-talet. Bland maroniterna används det maronitiska korset som har tre tvärbalkar och där varje korsarm avslutas med tre blad.

De tre tvärbalkarna beskrivs ibland - uppifrån och ner - som tavlan med inskriften "Jesus från Nasaret, Judarnas konung", korsarmen där Jesu armar var fästade och fotapallen där hans fötter stod.
Andra gånger beskrivs tvärbalkarna som den heliga Treenigheten.

Lövverket beskrivs som det liv som utgår från Jesu lidande. Det påminner oss om att ingenting viktigt i livet kan vinnas utan kamp och prövning. Vi måste vara beredda att försaka vissa saker i livet för att vinna det som är mer värdefullt. Så kan också korsen i våra liv blomma.

Gud välsigne dig!

lördag 13 augusti 2011

Södra korset och kardinaldygderna


Och om någon älskar rättfärdigheten, så är det genom hennes mödor som dygderna kommer: hon lär ut måttfullhet och klokhet, rättrådighet och mod - det bästa en människa kan äga i livet.
(Salomos vishet 8:7)

Södra korset är en av de stjärnbilder som klarast framträder på stjärnhimlen när man befinner sig på södra halvklotet. Södra korset återfinns bland annat på Australiens och Nya Zeelands flaggor, helt enkelt för att stjärnbilden är synlig från dessa länder. Igor Evans, en av dem som stod bakom förslaget till Australiens flagga menade att de fyra stora stjärnorna också skulle stå för de fyra kardinaldygderna: klokhet, rättfärdighet, själsstyrka och måttlighet.

Klokhet: egenskapen att förstå vad som är gott.
Rättfärdighet: egenskapen att ge Gud och andra människor det som tillhör dem.
Själsstyrka: egenskapen att övervinna hinder och frestelser i kampen för att göra det goda.
Måttlighet: egenskapen att inte dras med av kortsiktiga njutningar.

Enligt Salomos vishet kommer dygderna genom människans mödor. Man kan alltså träna sig i dem, men givetvis är man också beroende av Guds nåd för att kunna leva i dem.

Gud välsigne dig!

fredag 12 augusti 2011

Ett radikalt kristet liv

"Jesus sade: 'Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.'"
(Matteusevangeliet 7:13-14)

Många gånger får vi ut mer av en bibeltext om vi tar reda på i vilket sammanhang texten finns.
Jesu tal om den trånga porten står i samma avsnitt som börjar med ”Döm inte.” Jag tänker mig att det som Jesus säger om den trånga porten är särskilt relevant för oss bekännande kristna. Ofta dömer vi varandra helt i onödan. Väckelsekristna tycker att de kristna som är kristna av födsel och ohejdad vana är för ljumma i sin tro. (Per Åkerlund använder ordet "tillhörighetskristna" om dessa.) Vissa tillhörighetskristna tycker att väckelsekristna är för extrema.
Det är en svindlande tanke att Gud har skapat oss olika för att vi även skall ta oss till den kristna tron på olika sätt. Det behövs en balans mellan kristna som driver på församlingen och sådana som tar det mer lungt och svarar för stabiliteten.

Därför skall vi inte döma varandra. Däremot kan var och en kämpa för att gå in genom den trånga port som Jesus talar om. Det finns alltid möjliget att leva ett mer radikalt liv än vad man gör just ju.
”Gå in genom den trånga porten,” säger Jesus. ”Den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.” Jag är övertygad om att ”livet” här inte betyder ”det eviga livet”. Jag är inte heller övertygad om att ”den trånga porten” handlar om att har rätt tro om Jesu identitet – att tro att han är Guds som och min och din frälsare.
Det handlar i stället om Guds rike här och nu. Du som går in genom den trånga porten och bemödar dig om att leva livet som du kör en smal och krokig väg, där man ständigt måste se upp för hinder och anpassa farten. Det är det som kallas den dagliga omvändelsen, att vara beredd att ändra sitt liv.
I Dagen skriver Torsten Åhman: "Om man bryter mot den vägledning Jesus dragit upp, om man odlar ovänskap, otrohet, lögn, fiendskap, hyckleri, falskhet och egoism då leder det till fördärv redan här och nu." Förjaktligen blir det så att om man följer den vägledning Jesus dragit upp här och nu, om man odlar vänskap, trohet, sanning, goda relationer och uppriktighet, så leder det till att Guds rike tar plats här i den värld som Gud har gett oss.

Gud välsigne dig!

torsdag 11 augusti 2011

Kärlek, lidelse och lidande

"Bär mig som ett sigill vid ditt hjärta,
som ett sigill vid din arm.
Stark som döden är kärleken,
lidelsen obeveklig som graven.
Dess pilar är flammande eld, en ljungande låga.
Mäktiga vatten kan inte släcka kärleken,
floder kan inte svepa bort den.
Om en man gav allt han ägde för kärleken,
vem skulle ringakta honom?"
(Höga visan 8:6-7)

"Stark som döden är kärleken..." Så börjar ett av de bibelord som ofta läses vid vigslar. Redan i nästa rad kommer ordet "lidelse" som är ett ord som inte är helt enkelt. Det betyder passion, stark känsla eller åtrå. Ändå har ordet "lidelse" en annan nyans än de orden. Det både liknar och är släkt med ett annat ord: "lidande".
Vad har då kärleken med lidande att göra? Mycket. I ett kärleksförhållande är man utelämnade åt varandra. Samtidigt är man olika och hela livet är en lång skola i att dra lärdom av olikheterna. Genom att vara olika är man en tillgång för varandra, men det gäller att arbeta med olikheterna för att det skall vara en tillgång och inte en börda.
I vissa bibelöversättningar står det inte "lidelse", utan "svartsjuka". Kanske det vill påminna oss om att problem alltid kan komma i ett kärleksförhållande, men problem är till för att man skall ta tag i dem. "Om en man gav allt han ägde för kärleken..." En påminnelse om att kärlek inte kan köpas för pengar, men att kärlek ändå är något man måste satsa på.
Sigillet som omtalas i början av bibelordet är en påminnelse om att kärleken mår bäst av att finnas i fasta former. Sigillet var när Höga visan skrevs ett tecken på en mans och en kvinnas kärlek till varandra. På samma sätt är andra smycken, eller en förlovnings- eller vigselring ett tecken på samma sak i vår tid.

Den här texten skall jag använda för flera vigseltal under den närmaste tiden. Hittar du något mer intressant i den? Skriv gärna in din kommentar nedan.

Gud välsigne dig!

onsdag 10 augusti 2011

Patriarkalkorset - Helgad åt Herren


"Du skall göra en blomma av rent guld och rista in på den så som man graverar ett sigill: Helgad åt Herren. "Och du skall fästa den vid en violett snodd, och den skall sitta på turbanen, på dess framsida. "Den skall sitta på Arons panna."
(Andra Moseboken 28:36-38)

Patriarkalkorset eller ärkebiskopskorset är ett kors med två korsarmar, den övre kortare än den nedre. Korsarmarna kan ibland avslutas med treklöver. (Ibland skiljer man på korset så att det utan klöverblad kallas ärkebiskopskors och med klöverblad patriarkalkors.) I Sverige bär inte ärkebiskopen att kors av den här typen.
Påven Innocentus II menade att detta kors motsvarar den graverade texten "Helgad åt Herren" som översteprästen skulle bära enligt Andra Moseboken. Den som har ett särskilt uppdrag i templet eller i kyrkan behöver mycket riktigt en igenkänningssymbol. En sådan är dels ett tecken för andra människor, för att de skall veta vem det är som har uppdraget. Symbolen är också en påminnelse för den som har ämbetet, en påminnelse om det ansvar uppdraget för med sig.
En annan tolkning är att korsarmarna påminner om biskopens världsliga och andliga makt. En tredje tolkning är att den kortare armen symboliserar Kristi död och den längre Kristi uppståndelse.
Patriarkalkorset och orden "Helgad åt Herren" får påminna oss om att om än inte Gud behöver några symboler och tecken så behöver vi dem för att påminna oss själva om Guds verk i världen.

Gud välsigne dig!

tisdag 9 augusti 2011

Stig upp och var inte rädd

"Jesus gick fram och rörde vid dem och sade: "Stig upp och var inte rädda." De lyfte blicken, och då såg de ingen utom Jesus."
(Matteusevangeliet 17:7-8)

Petrus, Jakob och Johannes får vara med Jesus uppe på förklaringsberget där han förvandlas och blir lysande vit inför dem och där de får se honom samtala med Moses och Elias. En kort stund får de se in i en annan värld. De får vara med om en stark andlig upplevelse som stärker deras tro på att Jesus inte är vem som helst, utan en fullståndigt unik person i världshistorien.
Det är dock inte meningen att de skall leva vidare i de övernaturliga upplevelserna. Livet skall inte vara en jakt på andliga upplevelser. Andlighet är inte en kosumtionsvara där vi skall tävla med varandra och låta vårt högmod ta tag i oss och förmå oss att tro att vi är andligare än andra.
Jesu budksap till oss kan i stället sammanfattas i meningen "Stig upp och var inte rädda".
Stig upp: ta ansvar för ditt liv, gör det bästa av det liv du har fått som gåva av Gud Fader när han skapade dig. Vårda din kropp, dina relationer, din fösamling och den värld du är satt att leva i.
Var inte rädda: inse ändå att det här livet är ändligt. Hur mycket du än vårdar din kropp och lever hälsosamt skall vi ändå alla dö. Även efter döden får vi vara Guds barn. Det är något att glädjas över.
I Dagen skriver Staffan Humlebo att ingen kan stå neutral inför Jesus. I dagens Sverige tar många upp Buddha eller Konfucius i samtalet, men när Jesu namn nämns blir det gärna spänt. Ingen är oberörd. Försök!
Gud välsigne dig!

måndag 8 augusti 2011

Heliga Birgittas kors



"Han blev pinad för våra brott,
sargad för våra synder,
han tuktades för att vi skulle helas,
hans sår gav oss bot."
(Jesaja 53:5)

Heliga Birgittas kors påminner om Kristi törnekrona och hans fem sår, vilka Birgitta redan som barn såg i en uppenbarelse. Korset bärs av birgittinernunnor som en vit krona ovanpå det svarta doket.

Det har föreslagits att heliga Birgitta hämtat inspiration för korset från de ringkors som förekommer på hällristningar. Detta är givetvis möjligt. Den som är kristen kan både i naturen, i förhistoriens konst, i andra religioner och i gamla testamentets profetior se förutsägelser om Jesus Kristus. Hela världen är skapad av Gud och vittnar om både lagen och evangeliet.

Det finns också ett Birgittakors som består av ett S:t Georgskors med fem rundlar och ett annat öländskt Birgittakors.


Gud välsigne dig!

söndag 7 augusti 2011

Frihet och lag

På förklaringsberget träffade Jesus Moses och Elias. Moses var den som befriade folket och som tog emot lagens tavlor av Gud. Kom ihåg att Gud inleder med att påminna Israels folk om att han har fört ut dem ur slavlägret. De är fria människor. Därför behöver de bud för att deras liv skall bli bra i friheten. Samma sak gäller oss.

Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.
1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa. (2 Mos 20:2-17)

I en stunds tystnad får vi tänka på om det är något av buden som är särskilt viktigt för oss att tänka på i våra liv. Vilken del av lagen är viktiga för att vi skall vara fria?

Gud välsigne dig!

lördag 6 augusti 2011

Bönen som en god vana

"[Jesus sade:] Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig."
(Matteusevangeliet 6:6)

Att börja be är att ta steget från teori till praktik. När vi ber får den kristna tron ta plats i våra liv på ett tydligt sätt. Om vi sätter upp relger för när vi ber är det lättare att göra bönen till en god vana. För någon passar det bäst att be på morgonen, för andra på kvällen. Någon ber helst när han är ute och promenerar. Andra går gärna in i en kyrka för att be.
En annan hjälp för bönen är orden tack, hjälp och förlåt. Om man nämner sådant som har hänt under dagen och tänker igenom vad man har att tacka för, vad man behöver hjälp till och vad man vill ha förlåtelse för, är bönen samtidigt ett sätt att ta ansvar för ens liv. Man låter inte händelserna flyga förbi utan att man tänker igenom dem.
Vad blir då belöningen? Jesus utlovar ju en belöning till den som ber. Belöningen är snarast den att den som ber aldrig är ensam. Gud finns med i ens tankar och kamp i både stora och små frågor.

Gud välsigne dig!

fredag 5 augusti 2011

Kväkarkorset och medkänslan



"Var goda mot varandra, visa medkänsla och förlåt varandra, liksom Gud har förlåtit er i Kristus." (Efesierbrevet 4:32)

Kväkarkorset används bland vissa kväkare eller Vännernas samfund som det ofta kallas. Det användes första gången bland kväkare som hjälpte skadade i det fransk-preussiska kriget 1870-71. 1917 grundade de amerikanska kväkarna en tjänstekommitté som skulle hjälpa skadade i första världskriget. Denna kommitté antog kväkarkorset. Sedan dess har fler kvävarorganistationer börjat använda det, men man kan ändå inte säga att det är i allmänt bruk bland kväkare.
Det ligger nära till hands att tänka sig att den röda färgen på det det lodräta-vågräta korset anknyter till Röda korsets röda färg, eftersom kväkarna på samma sätt som Röda korset hjälpte skadade i krig. Ibland är korset inlagt i en cirkel. Symbolen kan då uttolkas som medkänsla på kristen grund i ett globalt perspektiv.

Några synonymer till ordet medkänsla är: medlidande, deltagande, empati, förståelse och inlevelse. Låt oss be över de orden när vi betraktar kväkarkorset.

Gud välsigne dig!

torsdag 4 augusti 2011

Änglarnas sång och vår lovsång - Gloria och laudamus

"Ära i höjden åt Gud
och på jorden fred åt dem han har utvalt."
(Lukasevangeliet 2:13)

Så började änglarnas hälsning till herdarna på ängen utanför Betlehem när Jesusbarnet hade fötts till jorden. Redan innan år 300 hade de första kristna lagt till lovprisningar till änglarnas sång. Lovprisningar i vilka de prisar Gud som visar sig för oss som Fader, Son och Ande. På 300-talet översatte Hilarius av Poiters sången till latin. I vår tid sjungs den på många olika språk till många olika melodier av kristna i hela världen. Den här texten används i Svenska kyrkan. Orden inom parentes används inte i Svenska kyrkan, men däremot i många andra kyrkor världen över:

"Ära vare Gud i höjden
och frid på jorden
bland människor som han älskar.

Vi lovar dig,
vi välsignar dig,
vi tillber dig,
vi prisar och ärar dig,
vi tackar dig för din stora härlighet.

Herre Gud, himmelske konung,
Gud Fader allsmäktig.
Herre, Guds enfödde Son, Jesus Kristus.
Herre Gud, Guds lamm, Faderns Son.
Du som borttager världens synder,
förbarma dig över oss.
Du som borttager världens synder,
(tag emot vår bön.
Du som sitter på Faderns högra sida,)
förbarma dig över oss.

Ty du allena är helig,
du allena Herre,
du allena den högste, Jesus Kristus,
med den helige Ande, i Guds Faderns härlighet.
Amen."

Sången kallas ofta Gloria (ära på latin) eller Gloria med laudamus (vi lovar dig på latin). När vi sjunger lovsång handlar det just om ära och fred, två ord som fanns med i änglarnas sång.

Ära: Vi ger Gud ära för hans stora skapelse. Vi påminner oss själva om att inte sätta oss själva för högt, att inte låta högmodet ta plats i oss. Om det är något vi har att vara stolta över så är det för att vi är Guds skapelser, Guds barn och Guds medarbetare.

Fred: När vi tackar Gud för allt det goda han har gjort, när vi ser våra liv i ett optimistiskt perspektiv då ser vi också motsättningar och konflikter i ett större perspektiv. Vi påminner oss om att inte älta oförrätter. Vi påminner oss om att inte utmåla andra människor som fiender.

Därför är det viktigt att vi lovsjunger. Gud välsigne dig!

onsdag 3 augusti 2011

Kristnas roll i politiken

"Gå inte i par med de otroende."
(Andra Konrinthierbrevet 6:14)

I Dagen skriver Håkan Arenius angående begreppen kristen vänster och kristen höger: "Låt oss inte gå åt höger eller vänster nu, utan låt oss gå djupare."
Han skriver också "Man behöver inte vara vänstersinnad för att känna medlidande och man behöver inte var högersinnad för att man vill få ner aborttalen."

Den kristna tron är en stark kraft i världen. Poltiska partier vill gärna visa att det är ett naturligt val för en kristen att stödja just deras parti. Att en kristen engagerar sig politiskt är också något gott. Som kristna har vi Guds uppdrag att vårda och bevara skapelsen. Det är just det politik handlar om.
Samtidigt finns det en fara med politiskt engagemang. Partidisciplinen kan ibland utöva tryck på kristna medlemmar att tona ned det kristna budskapet, särskilt i sådana frågor som inte följer partiprogrammet. Den kristne partimedlemmen ställs inför valsituationen om han eller hon skall vara mest trogen Jesus eller partiordföranden. Där kommer Paulus varning in: "Gå inte i par med de otroende." Alltså: Låt inte partidisciplinen sätta munkavle på dig. Och låt inte politiken leda till att du blir fientlig mot kristna med andra politiska uppfattningar.
Däremot är det en god sak att vi samarbetar med alla människor med god vilja för att bygga ett bättre samhälle. I det samarbetet behövs både kristna, muslimer, judar, ateister och andra. Genom bön och bibelläsning kan du tränga djupare in i den kristna tron och så bidra med aktivt och vist i det samarbetet.

Gud välsigne dig!

tisdag 2 augusti 2011

Guds rika register av helande

"Han ger läkedom åt de förtvivlade,
han helar deras sår."
(Psaltaren 147:3)

I Dagen kan vi läsa om Suzette Hattingh som predikade på Livets Ords Europakonferens. Efter en operation som gått snett var hon rullstolsburen under en tid. Även under denna tid predikade hon helande och evangelium - från rullstolen. Senare lärde hon sig gå med kryckor och även utan dem. Hon berättar att hon lärt sig något av sjukdomstiden: att Gud älskar henne villkorslöst och att hon inte klarar sig på egen hand.

Jesus visar oss på många sätt att vi skall be för sjuka och tro att bönen kan leda till ett helande. Samtidigt visar den samlade kristna erfarenheten att under och helanden förekommer men att det också förekommer att den man ber för fortsätter att vara sjuk och avlider.
Vi bör öppna för att se att Gud handlar på många olika helande sätt:
* I skapelsen har Gud lagt ned helande krafter som gör att kroppen läker sig själv.
* I naturen har Gud skapat växter som utgör en beståndsdel för läkemedelsframställning och som bidrar till helande.
* I människan har Gud lagt ned intelligens som har möjliggjort för utvecklandet av läkarvetenskapen.
* I den kristna församlingen finns förbönen och dessutom en politiv syn på livet som en Guds gåva som bidrar till under och helande.

I Psaltaren kan vi läsa att Gud ger läkedom åt de förtvivlade och att han helar deras sår. Observera att det inte står att Gud ger läkedom åt de sjuka. Ibland är helandet en sinnesförändring, en livsvilja som infinner sig trots att sjukdomen eller krämporna inte försvinner helt och hållet. Gud helar ibland de inre såren, även om de yttre inte helas.

Låt oss var öppna för att Gud helar på olika sätt. Gud välsigne dig!

måndag 1 augusti 2011

Bibelläsningen förändrar en människa

"Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar." (Hebreerbrevet 4:12)

En nyligen publicerad amerikansk undersökning visar att de som läser bibeln regelbundet bryr sig mer om ekonomisk och social rättvisa, vill konsumera mindre och är emot dödsstraff. (Dagen) Man kan vara en bekännande kristen utan att läsa bibeln särskilt ofta, men bibelläsningen påverkar. Det är särskilt tydligt i frågan om vi bör försöka konumera mindre där det finns en stor skillnad just mellan bibelläsande och icke-bibelläsande kristna.
Vi påverkas av bibelläsning. Guds ord arbetar med oss. Vi går inte oförändrade genom bibelläsning. Särskilt effektiv blir den när vi arbetar med texten. Känner på orden, mediterar och ber över var en särskild vers kan betyda för oss, för våra relationer till andra, för församlingen, för samhället.
Vi påverkas också av att samtala med andra om bibelord. Det levande samtalet om trons innehåll håller tron och församlingen levande.

Ibland blir det en brottningskamp med bibelordet. Då kan det vara som när Jakob brottades. Vi skall inte släppa bibelordet förrän det välsignar oss:
"'Släpp mig', sade mannen, 'dagen gryr!' Men Jakob svarade: 'Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.' (Första Moseboken 32:36).

Gud välsigne din bibelläsning!