Om långsamt växande i tron

”Och han sade: "Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet. Men när grödan är mogen låter han skäran gå, för skördetiden är inne." (Markusevangeliet 4:26-29)

När Jesus talar om Guds rike eller himmelriket och när man i fornkyrkan talade om Kristi rike så syftar det på att Gud en gång skall återta herraväldet över den här världen som nu står under inflytande av det onda. Detta kommer att ske mer tydligt i framtiden, men redan nu breds Guds rike ut bland dem som tror på Jesus. Med ett modernt uttryck kan man kalla det livskvalitet.

Uttrycken Guds rike, himmelriket eller Kristi rike syftar däremot inte på ett tillstånd som inträder när vi människor är döda. Detta kallas i nya testamentet ”de dödas uppståndelse”.

Liknelsen om den växande säden handlar om hur Guds rike slår rot i en människa som tror. Det framgår inte klart av liknelsen vem såningsmannen är. Är det Gud som sår ordet i en människas liv, eller är det människans själv som aktivt söker ordet och sår det i sitt eget liv? Båda förklaringarna är nog möjliga, men jag tycker liknelsen ger mig den största behållningen om jag får tänka mig att mannen är människan själv. Liselotte J Andersson beskriver i Dagen den här händelsen som en uppbrottsorder. För vissa människor är det säkert så. De kan peka ut dagen och stunden för sin omvändelse. Andra vet bara att de har påverkats av ordet hela livet, kanske för att de har fötts i en kristen familj.

En man har fått utsädet i jorden. Utsädet är Guds ord. Jorden är livet. Mannen – som lika gärna skulle kunna vara en kvinna – sår ordet i sitt liv. Han låter alltså Guds ord, lagen och evangeliet, tio Guds bud och Guds kärlek, det dubbla kärleksbudet och förlåtelsen påverka vardagslivet. De får alltså påverka livet varje dag.

Han sover och stiger upp. Mannen unnar sig vila. Han sover ordentligt på nätterna. Innan den elektriska belysningen kom sov människor mer än nu. Det låter sunt. Men mannen sover inte hela tiden. Han stiger upp också. Han tar på sig ett ansvar. Han säger ja till att vara Guds medarbetare på jorden. Han försöker utföra sitt arbete väl. Han gör sitt bästa för att vara en bra make och far, eller en bra elev i skolan eller en bra kung.

Dagar och nätter går och säden gror och växer. Han vet inte hur. Guds rike gror och växer när man låter Guds ord påverka ens vardagsliv. Visserligen skyddar inte Guds ord mot olyckor och motgångar som kan drabba även den som tror. Skörden kan slå fel även i Guds rike. Men växtkraften finns kvar. En annan dag växer säden igen.

Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet. Livet fortsätter att utvecklas. Erfarenheterna ökar. Den som levat en stor del av sitt liv är oftare tryggare i sig själv än den som är ung.

Men när grödan är mogen låter han skäran gå, för skördetiden är inne. På vår ålders höst kan vi får skörda frukterna av vårt liv. Samtidigt är vi inte säkra på att mannen i liknelsen är en vanlig människa. Kanske mannen syftar på Gud. Vi lever inte för oss själva. Vi är Guds medarbetare på jorden. En dag kommer Gud att skörda frukterna av vårt arbete.