Jag har gjort en enkel rundfrågning bland några tiotal troende om vilka övernaturliga upplevelser de varit med om. Flera av dem uppgav att de hade fått bönesvar eller blivit helade från någon sjukdom. Likaså berättade många av de tillfrågade att de tror på änglar och skyddsänglar. Däremot var det bara två som uppgav sig ha sett änglar med egna ögon.
Här är en berättelse som jag har hittat på internet: En äldre kristen kvinna vaknade en natt med smärtor i bröstet. Man bestämde att hennes man skulle köra henne till sjukhuset. Just innan de steg in i bilen fick hon se tre mycket stora änglar stående vid sin sida. Först blev hon rädd, men sedan släppte rädslan. Hon fick en känsla av att han kanske var så sjuk att änglarna kanske hade kommit för att hämta henne. Efter en tid på sjukhus läste hon ett bibelställe ur Psaltaren 91: ”Ty han skall ge sina änglar befallning om dig, att de skall bevara dig på alla dina vägar.”
I den utvecklingen (tillägget) till Lilla katekesen beskrivs änglarna som andar som Gud skapade i begynnelsen och gav vishet och helighet, kraft och salighet, för att de i evighet skulle lova Gud och uträtta hans befallningar. Djävulen och hans änglar avföll från Gud och blev Guds fiender som sprider ondskan i världen. Änglarna är alltså varelser med egen vilja, vanligen är de Guds trogna tjänare. Men de kan också göra uppror – på samma sätt som vi människor.
I Martin Luthers morgonbön förutsätts änglarnas närvaro:
"Tack, käre himmelske Fader, för att du i natt har bevarat mig för allt skadligt och farligt. Jag ber dig om skydd också idag mot synd och allt ont, så att jag får leva efter ditt sinne. I dina händer anförtror jag mig med kropp och själ och allt. Låt din heliga ängel vara med mig så att ondskan inte får någon makt över mig. I Jesu namn."
Det finns också en psalmvers om änglar som hör till Svensk psalm 619 men som inte kom med i vår senaste psalmbok. Så här är den.
Jag går bland änglar, var jag går.
De skola mig bevara.
Alls intet satans makt förmår
Mot sådan himlaskara.
Bort världens suck och sorg,
Jag går i änglaborg,
Ej någon kröker mig ett hår.
Jag går bland änglar, var jag går.
Änglarna är en källa till glädje och trygghet, även om de inte spelar någon central roll i den kristna tron. Har du förresten någon änglatavla hemma?
-------
En annan betraktelse om änglar finns i Dagen.
fredag 1 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar