Barn har rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling, enligt FN:s barnkonvention, artikel 27. Det är föräldrarna eller andra som är ansvariga för barnet som skall se till att barnen utvecklas.
Att fem typer av utveckling - fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social - räknas upp tillsammans är viktigt. En människa utvecklas hela tiden och de olika typerna av utveckling går hand i hand. Det är omöjligt att utvecklas andligt utan att samtidigt utvecklas på de andra sätten. Att utvecklas andligt handlar om att lära känna livet, sig själv och andra människor och att märka att Gud finns med i det som händer och att Jesu undervisning handlar om livet självt, inte om en särskild andlig sektor i livet.
Föräldrarnas uppgift är att vägleda utvecklingen. Barnet måste själv leva sitt eget liv, göra sina misstag och upptäcka det goda livet. Föräldrarna skall helt enkelt vägleda.
Den andliga vägledningen kan till exempel handla om:
* att man lär sitt barn att be, både någon färdig bön som "Gud som haver barnen kär" och att förtroendefullt kunna samtala med Gud,
* att man läser viktiga bibliska berättelser för sitt barn, eftersom de bibliska berättelserna är en viktig skatt som de har med sig i livet,
* att man tar barnens frågor på allvar och är beredd att samtala om dem även när man inte direkt kan ge något svar, (det visar sig ofta att man lär sig oerhört mycket av barnens frågor)
* att man uppmuntrar barnen att ta reda på mer och t.ex. uppmuntrar barnen att konfirmeras.
Barnet måste gå sin andliga väg själv, men man kan inte underskatta föräldrarnas inflytande, ett inflytande som till stor del består av tid och engagemang. Vårt engagemang för barnens andliga utveckling är lika viktigt som engagemanget för den fysiska utvecklingen i form av idrott och träning.
Att det fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala framgår också av det som vi brukar kalla det dubbla kärleksbudet:
"Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Du skall älska din nästa som dig själv." (Matteusevangeliet 22:37, 39).
Om vi skall älska Gud (andligt) måste vi älska vår nästa (psykiskt, moraliskt och socialt och ibland fysiskt) och oss själva, vårda och inte skämmas för vår kropp (fysiskt).
-----
En artikel i Dagen handlar om föräldrars delaktighet i utvecklandet av barnens tro.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bra sagt!
SvaraRaderaTycker att vi kristna har glömt att det är en stark andlig kamp bakom sådana saker som rör tron. Det skulle inte stämma med bibeln om alla som växte upp i en kyrka stannade där.
Få finner vägen, säger Jesus.
Det är verkligen ingen självklarhet att barn till troende föräldrar blir troende. Det handlar om kunskap och om vilja men också påverkan.
Det är också naturligt att barn precis som den unge mannen i Jesu liknelse lämnar hemmet, för att själv skaffa sig kunskap och själv komma fram till att hemmet var bra.
Jag väntar på att många Guds barnbarn kommer åter en dag, när de genomskådat världen.