Gemenskapen i nattvarden hjälper oss att förstå vad Gud vill

Jesus sade: "Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva. (---) Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den sista dagen. Ty mitt kött är verklig föda, och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom.”

I nattvardens bröd och vin ger Kristus ut sig själv till oss i bröd och vin. Han ger oss syndernas förlåtelse, liv och salighet. ”Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse.” Om vi sätter tro till Jesu ord så måste vi också tro att nattvardens tecken och sakrament verkligen medför de stora gåvor som Jesus har lovat oss: syndernas förlåtelse, liv och salighet.

Visst kan Gud, vår käre himmelske Far, ge oss samma gåvor utan bröd och vin. Ja, vi kan till och med hitta många bibelord som visar att Gud ger samma gåvor utanför nattvarden. Därför kan det kännas märkligt att Jesus faktiskt säger: ”Sannerligen, jag säger er: om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod äger ni inte livet.” Då låter det plötsligt som om Gud inte ger oss gåvorna – syndernas förlåtelse, liv och salighet – utan att vi deltar i nattvarden. Är det så att Gud inte riktigt har bestämt sig för om det är möjligt för oss att få gåvorna direkt eller enbart via nattvarden? Nej! För Gud är det aldrig ett problem att dela med sig av stora gåvor.
Problemet är att vi människor skall öppna våra hjärtan och ta emot de gåvor som Gud så länge har velat ge oss. När två människor vill ha bättre kontakt med varandra, vad är då bättre än en måltid? Så fungerar det också mellan Gud och människa. Nattvardens måltid skapar en gemenskap, där vi känner och förstår att Gud vill ha med oss och göra, att han längtar att dela med sig av gåvorna.