"Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd." (Matteusevangeliet 22:37)
Det måste finnas en balans mellan känsla och förstånd i en människas tro. Om man enbart lägger in sitt förstånd i tron blir tron en fråga om att säga ja eller nej till olika påståenden. Kristendomen blir torr kunskap som inte påverkar mitt liv. Den människa som bara lägger in förstånd i sin tro tror att frågan "Tror du på Gud?" är en fråga om man tror att Gud existerar eller inte.
Men frågan "Tror du på Gud?" handlar inte om det. Att tro på Gud är att ha tillit till honom, att umgås med Gud, att lägga fram sitt hjärtas bekymmer och sina glädjeämnen från honom och dessutom att vänta sig allt gott från Gud. Det är som när man umgås med en god vän. Man kan lägga fram det man tänker på och hämta inspiration, men det finns ändå alltid mer att hämta. Därför vill man gärna träffas fler gånger.
Men det finns också kunskap i tron, kunskap om vad som är rätt och fel, kunskap om hur Gud handlar med oss människor. Den kunskapen ligger nära erfarenheten. Den som har erfarit Guds närvaro får också kunskap om honom.
Gud välsigne dig!
måndag 18 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar