De som först säger nej och sedan ja

Gårdagens betraktelse handlade om den andre brodern i Jesu liknelse i Matteusevangeliet 21:28-31, han som lovade att arbeta i vingården, men som inte gjorde det.
I dag skall vi se på den förste brodern som sade att han inte tänkte arbeta i vingården, men som ändå gjorde det.
Det finns människor som kan upplevas som kärva på ytan, men som i sitt inre är goda och trofasta.
Grubblarna hör till den gruppen. I en kristen församling är det grubblarna som aldrig upphör att ställa de svåra frågorna, för det är de svåraste bibelställena fångar deras uppmärksamhet. De vill inte sluta grubbla och diskutera förrän de förstår dem helt och hållet. Grubblarna stöter man också på i sällskapslivet, i de politiska partierna och i föreningslivet. Trots att de inte riktigt vill inordna sig och trots att det verkar som om de inte ställer upp på det som de andra tycker är det centrala, är det ofta grubblarna som drar ett tungt lass. De ställer upp när det behövs. Grubblarna lever med ett ja och nej som hela tiden kämpar i deras inre.

En annan grupp människor som passar in på den förste brodern är de som gått igenom en mycket tydlig omvändelse. Jesus säger: "Sannerligen, tullindrivare och horor skall komma före er till Guds rike" (Matt 21:31). Den som har lämnat t.ex. missbruk eller något annat svårt bakom sig kan ibland säga vilken dag det nya livet började. Livet delas in i ett före och efter.
Jesus menar att vi har något att lära oss av den helhjärtade inställningen till Guds rike som de plötsligt omvända har.
Att Jesus ställer upp horor och tullindrivare (dåtidens ekonomiska brottslingar) som förebilder är lika revolutionärt nu som det var då. Det var dock självfallet inte synden som var förebild, utan säkert några enskilda personer som hade fått ett nytt liv.