Bön på olika sätt

Olika människor ber på olika sätt.
I Svenska kyrkans gudstjänster läser vi ibland färdigskrivna böner ur någon bok. Ibland sjunger vi böner. Ibland kan man gå fram till ljusgloben och tända böneljus samtidigt som man ber. (Att tända böneljus är ju inte på något sätt nödvändigt. Det är en hjälp för den som är ovan att be.)
Det förekommer också att vi i Svenska kyrkan låter någon församlingsmedlem skriva ihop en egen bön som han/hon får be under en gudstjänst. Någon gång händer det att vi frågar församlingen om det finns några förbönsämnen, men det är inte särskilt vanligt.
I frikyrkornas gudstjänster är det ganska vanligt att flera människor ber högt samtidigt. Det kallas ibland ”bönebrus”. Ibland kallas detta också ”fri bön”. Det är riktigt att bönebrus är fri bön genom att vem som helst har rätt att be högt. Däremot är den här bönen inte fri till sitt innehåll. De som ber högt brukar ofta liknande formuleringar.
Det finns också kristna som samlas till helt tyst bön. Det förekommer t.ex. i Vännernas samfund (kväkarna), bland karmeliter i Katolska kyrkan och i Taize-rörelsen.

Hur bad då Jesus och de första kristna? Jesus lärde ut en bön: Fader vår. Därför kan man säga att just den bönen är obligatorisk för alla kristna. Jesus ber också korta böner med fria ord vid många tillfällen. Jesus ber också genom att läsa korta citat ur Psaltaren, t.ex. orden ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” som Jesus bad på korset. De första kristna deltog i ”bönerna”, alltså i templets gudstjänst där man läste eller sjöng Psaltarpsalmer (Apostlagärningarna 2:42). Vi vet också att de första kristna använde ”Fader vår” som Jesus hade lärt ut.

Vi får be på olika sätt olika dagar. En dag när man är riktigt glad eller ledsen känns det kanske naturligt att få berätta det för Gud med fria ord. En dag när man känner sig ”mitt emellan” kanske det känns mer meningsfullt att få läsa en färdigskriven bön.

Vi är olika som människor och därför får vi be på olika sätt. Gud har skapat oss olika. En del är mer pratsamma. Andra är mer tystlåtna. Därför är det naturligt att en vi också ber på olika sätt.

Vi har blivit kristna i olika församlingar. Det är självklart att man präglas av den miljö som man växer upp i. Därför är det också naturligt att man tar med sig sättet att be från sin församling. De som kommer från frikyrkor och känner glädje i bönesorlet skall fortsätta med det. De som kommer från platser där man ber mer tyst kan fortsätta med det.

Men vi kan också lära av varandra. Man blir aldrig för gammal för att lära sig något nytt. Därför är det en bra idé att försöka lära sig be på något nytt sätt. Vad vill du pröva?

Bönen får aldrig bli en prestation. Om det är något som Jesus klart och tydligt vänder sig mot så är det när människor skryter om sin fromhet. Den som skryter över att han/hon ber på ett visst sätt och anklagar andra för att be fel, har mycket kvar att lära.

Man kan alltså be på olika sätt. Be fritt eller be en färdigskriven bön. Här har du två färdigskrivna:

MorgonbönTack, käre himmelske Fader, för att du i natt har bevarat mig för allt skadligt och farligt. Jag ber dig om skydd också i dag mot synd och allt ont, så att jag får leva efter ditt sinne. I dina händer anförtror jag mig med kropp och själ och allt. Låt din heliga ängel vara med mig så att ondskan inte får någon makt över mig.
I Jesu namn.
Herrens bön, välsignelsen och korstecknet.

AftonbönVaka över oss, Herre, himmelske Fader, och bevara oss för allt ont, både till kropp och själ. Giv oss nåd att i denna natt tryggt vila under ditt beskydd. Och när en gång vår sista afton kommer, låt oss då få somna i din frid, att vi må vakna till din härlighet.
Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre.
Herrens bön, välsignelsen och korstecknet.