Att gå i Guds skugga

"Jag ser upp emot bergen:
varifrån skall jag få hjälp?
Hjälpen kommer från Herren,
som har gjort himmel och jord. (---)
Herren bevarar dig,
i hans skugga får du vandra,
han går vid din sida."
(Psaltaren 121: 1, 5)

När Psalmisten diktar om bergen handlar det inte om någon naturlyrik. Det handlar om den tid när gudabilder stod uppställda på bergen. Den som sjunger står i valet mellan att be eller offra till gudabilderna eller till Herren som har gjort himmel och jord.
När vi står inför olika problem i livet står vi också inför valet varifrån vi skall hämta hjälp. Skall vi hämta hjälp från människor, tevekändisar och andra som inte har några hållbara råd att ge, eller skall vi hämta hjälp från Gud som har gjort himmel och jord?

Psalmisten beskriver också det sätt på vilket Herren hjälper oss: i hans skugga får du vandra, han går vid din sida. Det handlar inte om att Gud plöstligt befriar dig från alla problem. Nej, du måste gå din egen livsväg, men om du håller dig när honom och hämtar stöd i hans lag och hans kärlek då finns du i hans skugga hela tiden. Solens värsta strålar kan inte bränna dig. Dessutom går han vid din sida. Att gå vägen är däremot din sak. Den uppgiften kan du inte överlämna åt Gud.

Det är också intressant att Bibeln framhåller ett liv i Guds skugga som ett ideal. I vår tid lär vi oss att satsa på oss själva och att tro på oss själva. Att leva i skuggan av Gud låter inte som ett modernt ideal. Det är ett gammalt ideal som håller än.