Bön gör skillnad (Kristi förklarings dag, tredje årgången, evangeliet)

Vissa människor säger att de ber ofta. Andra tycker att det är svårt att be. Det kan svara svårt att be om man har en alltför diffus uppfattning om vad bön är. Den vanligaste missuppfattningen är att man tror att det är svårt att be för att man tänker sig att bedjande människa försätter sig själv i ett annat tillstånd, blir hänryckt eller står i direktkontakt med Gud på ett övernaturligt sätt.
Om man upplever det som svårt att be kan det kännas ändå svårare när man stöter på begrepp som Jesusbön eller meditation. Man kanske till och med prövar på någon av de här böneteknikerna och känner sig ändå mer villrådig.
Jesus vill inte krångla till det för oss. När lärjungarna ber honom att lära dem att be ger han dem en färdig bön:
Fader Vår, som är i himmelen.
Helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro,
och inled oss icke i frestelse
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet.
Amen.

"Fader vår" är fullt användbar som bön. Man bör givetvis då och då tänka efter vad orden betyder. Bönen om brödet betyder t.ex. att vi skall vara tacksamma för de gåvor som Gud ger oss och som vi tar för självklara, inte bara mat och dryck utan även t.ex. familj, vänner och arbete. Bönen om förlåtelse, tvingar oss verkligen att förlåta oss andra om vi själva vill bli förlåtna. Eftersom Jesus har sagt att vi skall be "Fader vår", skall vi också göra det. Man skall inte tro att det är en bön för nybörjare och att man som erfaren kristen skall lämna den.
Däremot kan man gärna gå vidare och pröva på andra former av bön. Gärna den fria bönen, som t.ex. kan innebära att man på kvällen i tysthet går igenom dagens händelser och sorterar dem under rubrikerna tack, hjälp och förlåt.

När Lukas beskriver händelserna på förklaringsberget är han den ende av evangelisterna som uttryckligen använder ordet bön: "Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be (Lukasevangeliet 9:28)." Lärjungarna gör som så ofta så pinsamma misstag - de somnar - som att vi har lätt att känna igen oss själva i dem. Trots detta får de Je Jesus, Mose och Elia i deras härlighet på förklaringsberget.

Av den här berättelsen kan vi lära oss att bön är viktigt. Bön är en förutsättning för att vi någon gång skall få nåden att få en glimt av Guds rike i våra liv här på jorden. Vi behöver dock inte tävla i bön. Även om vi liksom lärjungarna någon gång skulle somna eller på annat sätt misslyckas så är bön fylld av verkan. Den förändrar vår inställning till livet, till Jesus, till och själva och till våra medmänniskor.