Att vara trygg och öppen (Åttonde söndagen efter trefaldighet, första årgången, episteln)

Man känner sig trygg med en människa som har samma traditioner och värderingar som en själv. När man stöter på en människa med andra värderingar och traditioner blir man lätt orolig och osäker. Oron och osäkerheten kan leda till att man blir fientlig och på förhand dömer ut den andre och tänker att vi har rätt och de andra fel.
Det här känslorna kan uppkomma i mötet med människor från andra kulturer. Osäkerheten kan leda till främlingsfientlighet, men samma känslor gör sig också påminda när vi möter människor med från en annan kristen tradition än den vi själva står i. Vi märker att de både tänker och gör på ett annat sätt än vi själva. Kan verkligen båda ha rätt eller är det så att någon av oss måste ha fel?
Första Johannesbrevets författare varnar oss för falska profeter. Vi skall inte tro på allt och alla. Samtidigt antyder han att vi kan ha ett förtroendefullt samtal om livet och kanske också om Jesus med praktiskt taget alla: "varje ande som erkänner att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt är från Gud. (Första Johannesbrevet 4:2)." Däremot skall vi undvika att ödsla tid och kraft på sådana som bara är ute efter att häckla och provocera, alltså med sådana som påstår dumheter som att Jesus aldrig skulle ha funnits.
Om vi däremot träffar någon som vi han hitta en gemensam utgångspunkt med - Jesus var en människa - då kan vi också gå vidare. En gemensam utgångspunkt möjliggör samarbete även inom andra områden. Om man har någon gemensam vision för att bygga ett bättre samhälle kan representanter från vitt skilda politiska partier samarbeta i vissa frågor eller under en viss period.
Samarbete kräver dock att alla vågar stå för sin egen tro eller sin egen ideologi och inte suddar ut den för att ställa sig in hos den andre. Första Johannesbrevets författare varnar just för den krypande inställningen: "De kommer från världen, och därför talar de som världen, och världen lyssnar till dem. (4:5)."

Vi får vara trygga i vår egen tro och tradition, så trygga att vi inte känner behov att genast fördöma den som är annorlunda, så trygga att vi kan samarbeta med alla som vi har en gemensam utgångspunkt med, så trygga att man vågar stå upp för sin tro och inte kompromissar bort den för att vinna lättköpta poänger.