torsdag 29 juli 2010

Plötslig och långvarig vrede (Nionde söndagen efter trefaldighet, andra årgången, episteln)

Vrede är en känsla som inte alltid är så lätt att hantera. Vi vet ju om att det är sunt att kunna bli arg och att visa sina känslor. Samtidigt ligger vrede bakom hat, motsättningar, mord och krig.
Paulus har egna erfarenheter av vad vrede kan ställa till med. Han var ju en av dem som tyckte att det var riktigt att Stefanos, den förste martyren, stenades. Han skriver "Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede (Efesierbrevet 4:26)." Den första meningen "grips ni av vrede, så synda inte" handlar om den plötsliga uppbrusande vreden. När man blir arg över någonting kan det ofta vara lika bra att visa det spontant. Jesus visar ofta sin vrede över det som är orättfärdigt i världen.
Det är ändå inte fritt fram att uttrycka sin vrede hur som helst. Alla människor måste lära sig att tygla den plötsliga vreden så att den inte leder till kroppsligt våld, hårda ord eller skvaller.
Den andra sortens vrede "låt inte solen gå ner över er vrede" är den sortens vrede som är långvarig. Det kan vara ett långvarigt missnöje över något som gör att vi blir sura eller bittra eller till och med hatiskt inställda till någon eller något. Ibland kan man träffa människor som biter ihop och antyder att de minsann inte är arga. Det stämmer på så sätt att de inte visar sin vrede genom att kasta saker kringsig, men vreden i stället fram som surhet och bitterhet. Den här sortens vrede förpestar relationer mellan människor och kan leda till långdragna konflikter. Som kristen måste man arbeta aktivt för att bli av med den långdragna vreden.

Vad är då ett giltigt skäl att vara arg? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Om man är arg för att man känner sig kränkt kan man ha orsak till det. Det kan också vara så att den som har kritiserat en har haft orsak till det och ens egna känslor bara visar att han eller hon har berört ett känsligt område.
Ibland motiverar människor sin vrede med att de känner "helig vrede" mot orättvisor. Det gäller dock att vara ytterst försiktig med "helig vrede", eftersom även den typen av vrede kan leda till att vi sprider hat och ont tal, alltså till att vi syndar.
Johannes Cassianus skriver i boken "Det rena hjärtat" att den enda form av vrede som vi riktigt kan rättfärdiga är vreden vi känner mot våra egna synder.

Be gärna över bibelordet: "Grips ni av vrede, så synda inte. Låt inte solen gå ner över er vrede." Pröva dig själv om du har orsak att gå tillrätta med dig själv och kom ihåg att den uppflammande vreden kan leda till synd; den långvariga bitterheten kan däremot vara en synd i sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar