Att kämpa tillsammans (Fjärde söndagen efter trefaldighet)

Två ofta citerade bibelställen är "älska din nästa som sig själv" (Tredje Moseboken 19:18; Matteusevangeliet 12:39 )och "döm inte" (Johannesevangeliet 6:37).
Problemet är att de här två bibelställena inte går ihop så lätt. Att älska sin nästa innebär ju inte att bara tycka om människor och tänka väl om dem. Det innebär också att man måste varna dem när de är på fel väg och håller på att förstöra för sig själva och andra. Man kan visserligen börja att göra det med vänliga ord, men om dessa inte hjälper kanske man måste höja rösten. Dömer man då sin nästa? Var går gränsen mellan att älska och att döma? Om man tiger när en annan förstör sitt liv då gör man ju sin nästa verkligen illa?
Jesus har ett svar på den frågan: "...ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders" (Johannesevangeliet 6:42).
Alla människor har sina svaga sidor där vi begår fel. Synder kallas de med ett annat ord. Vi kanske är irriterade på våra barn, vår vår hustru eller man för mycket. Vi kanske tala illa om andra på arbetet. Eller också kämpar vi med någon av dödssynderna: högmod, vällust, frosseri/dryckenskap, likgiltighet, vrede, avund eller girighet. Eller kanske vi bara är allmänt pessimistiska och plågar omgivningen med våra sura uttalanden.
Det är viktigt att vi kämpar mot synden - alltså arbeter med våra dåliga sidor. Då blir vi bättre rustade att hjälpa andra med deras dåliga sidor. Den som hungrar efter att bli bättre själv, den som "hungrar och törstar efter rättfärdigheten" är rustad att hjälpa andra. När man själv kämpar står man på samma sida som den andre som man uppmanar att kämpa. Den egna kampen gör så att man ser klart.
Kampen för det goda livet är en gemensam kamp där man inspirerar och stöttar varandra.