Vilken tradition vill du lämna vidare?

Ett ord som ofta nämns när jag pratar med föräldrar som vill låta döpa sitt barn är ordet ”tradition”. Vi vill låta döpa vårt barn för att det är en tradition, säger de. Vad betyder då ordet ”tradition”? Det är ett latinskt ord som betyder ”överlämnande”. Det används för att beskriva hur det kulturella och sociala arvet lämnas över från generation till generation. I det kulturella och sociala arvet ingår både seder och riter, berättelser och värderingar, sånger och böner.

En viktig fråga som vi alla bör ställa oss är om vi vill lämna över de traditioner vi har övertagit till kommande generationer. Dopet är en sådan tradition. Om vi överlämnar dopet skall vi tänka på att dopet är en del av en större tradition. I kyrkan har man alltid sagt att dopet hör ihop med ordet. Dopet får sin verkan först om den hör ihop med Guds ord.

Till traditionen hör berättelserna ur gamla testamentet, berättelserna om Jesus. Till traditionen hör att vi lär våra barn att be ”Gud som haver barnen kär”. Till traditionen hör ordet ”kristen”. Man blir en kristen när man blir döpt. Till traditionen hör också uttrycket ”Guds barn”. Vi är Guds barn.

I Judas brev läser vi: ”Mina kära, i min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning känner jag mig tvungen att sända er en maning att kämpa för den tro som en gång för alla har anförtrotts de heliga.” (Judas brev v. 3).

Tron har en gång för alla anförtrotts de första kristna. Sedan har den lämnats över från generation till generation.
Tänk efter: vad har du fått ta emot av andra? Vad vill du lämna vidare?