Att ropa till Gud

Ibland frågar vi oss hur mycket Gud hjälper den som har svåra bördor i sitt liv. Är det så att Gud verkligen ingriper, eller får vi fortsätta att gå vidare och själv bära våra bördor, men får hjälpen att se våra liv i ett nytt perspektiv. I Psaltaren 145 finns båda synsätten med, bara några verser ifrån varandra.

"Herren stöder dem som vacklar,
han rätar krökta ryggar. (---)
Herren är nära alla som ropar,
alla som av hjärtat ropar till honom."
(Psaltaren 145:14, 18)

Det går nog inte att få ett svar på frågan. I själva verket hjälper Gud på olika sätt vid olika tillfällen. En den människor har erfarenheten att de har bett Gud om hjälp och att situationen har förändrats så radikalt att det inte finns någon annan förklaring än att Gud verkligen har ingripit. Andra har bett Gud att ingripa, och har inte sett något tecken på att bönesvar, åtminstone inte på kort sikt. På längre sikt har de ändå i många fall kunnat se sina liv i ett nytt perspektiv.

En sak är dock säker. Författaren till Psaltaren 145 uppmanar oss att ropa till Gud. Kung David som hålls för att vara psalmens författare levde ett brokigt liv som pendlade mellan lycka och olycka. Han hade erfarenhet av att Gud lyssnade, om Gud än ibland svarar på våra böner på olika sätt. Därför: Ropa till Gud från hjärtat!

Gud välsigne dig!