Om glädje och lycka

Galaterbrevet räknar upp Andens nio frukter: "Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning." (5:22-23)

Vad är egentligen glädje och lycka? Man kan inte låta bli att le. Hjärtat slår litet snabbare. Musklerna i kroppen slappnar av. Oxytocin, dopamin och endorfiner flödar i blodet, eftersom hjärnan har gett signaler om detta.
Hjärnforskare har också lyckats hitta bevis att glädje uppstår när man först ser något man vill ha och sedan får det. Men det måste finnas en strävan däremellan. Om man alltför lätt får vad man vill ha så känns inte glädjen lika intensivt. Så står det också i Predikaren: ”Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda - det är en gåva från Gud.” (3:13) ”I all sin möda”. Det stod ju inte att äta och dricka utan möda är en gåva från Gud. Någon klok människa har sagt ”Av alla livets glädjeämnen är arbetsglädjen den mest bestående.” (Henry Heerup) Arbetsglädjen – att vara Guds medarbetare på jorden – är kanske en mer bestående glädje än bara maten eller att få en komplimang. Att bara få allt serverat ger inte en lika bestående glädje. ”Världen vimlar av muntra prissar med förtvivlan i hjärtat.” (Herbert Tingsten)
Forskarna har också försökt att utreda hur det kommer sig att vissa människor är glada och lyckliga och andra inte. En rapport menar att lycka till 50 % beror på ärftliga anlag – man har studerat tvillingar och nära släktingar och lagt märke till att lycka helt enkelt är ärftligt till stor del. 10-15 % är mätbara faktorer, socioekonomisk status, civilstånd, hälsa, inkomst o.s.v. I vår tid är det många människor som tror att en stor lotterivinst skapar en stor glädje och förändrar en människas liv. Det är alltså fel om man får tro den här undersökningen. Det kan högst ge ett bidrag på 10-15 procent glädje i en människas liv. Samma sak är det med tråkiga saker som händer. När tycker att jag har lagt märke till en sak när jag lär känna människor. Det finns någon slags sorg eller sår eller bedrövelse hos varje människa eller i varje familj. Det har en betydelse, men inte en så stor betydelse för glädjen som man kan tänka sig. ”Den som inte kan gråta av hela sitt hjärta kan inte heller skratta.” (Golda Meir.) Det kanske är frågan om att vissa människor kan hantera sina olyckor på ett bättre sätt än andra.
Den som har följt med i uträkningen av procentsatser kanske kommer ihåg att den här vetenskapliga rapporten sade att 50 % av glädjen var medfödd. 10-15 % beror på mätbara faktorer. Då återstår 35-40 % som den här rapporten menar att de inte kan förklaras med mätbara faktorer.
Men det finns andra rapporter som menar att religionen har en stor betydelse för de återstående 35-40 %. Forskning har också visat att troende människor är i genomsnitt lyckligare än andra. Depression är sällsyntare, självmordstankar sällsyntare, användning av droger och alkohol är sällsyntare. Hur det kommer sig är en intressant fråga.
Jag vågar därför tro att en stor del av de här 35-40 % av den glädjen som en forskare menade inte kan förklaras med mätbara faktorer för en del människor kan förklaras med en tro på Jesus Kristus. Andra faktorer kan säkert spela in också. Vad gör dig glad?