Någon har räknat efter och kommit fram till att Jesu återkomst förutsägs 319 gånger i Nya testamentet eller i medeltal i var 25:e vers. Så är det också i kommande söndags evangelium: ”Var beredda, också ni, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen.” (Lukasevangeliet 12:40). "Därifrån igenkommande till att döma levande och döda", läser vi i trosbekännelsen.
Den fråga vi måste ställa oss är vad det betyder att vara beredda. Vi kan på en gång slå bort tanken om att det handlar om att intensivt vänta på Jesu återkomst. Han säger nämligen att han kommer, när vi minst anar det. Det bästa sättet att vänta på Jesus är alltså att minnas att han skall komma tillbaks, utan att för den skull ägna särskilt mycket kraft och energi på att vänta på det.
I kyrkans historia har det ofta gått fel om när man har försökt att säga att kristen tro handlar framför allt om en enda sak. Om man söker efter uttrycket ”den kristna trons centrum” på internet så hamnar man på hemsidor som talar om Jesus som person, dopet, nattvarden, klimatarbete, medlemskap i kyrkan och mycket annat. Jag tror att det är missvisande att försöka peka ut ett centrum i den kristna tron. Lilla katekesen är ett sätt att ringa in flera viktiga punkter i den kristna tron. Så fort man försöker hitta ett enda centrum i tron upptäcker man att det finns mer.
Vad betyder det då för frågan att vi skall vara beredda på Jesu återkomst? Jag tror att vi hittar svaret på frågan om hur vi är beredda om vi ser på Lukasevangeliets hela tolfte kapitel.
1. Jesus börjar med att varna oss för hyckleri. Hyckleri betyder ju att man ålägger andra att följa en viss livsstil, men att man inte bryr om sig att följa den själv. Att inte bry sig om är en helt annan sak är att inte nå ända fram. Övertygelse och uppriktighet är det bästa botemedlet mot hyckleri. Man står kvar i sin övertygelse om att Guds bud är riktiga, samtidigt som man är uppriktig om att man får kämpa för att följa dem, att det är ett livstidsprojekt, och man måste arbeta med dem. Sjätte budet är alltså inte bara en förbud mot äktenskapsbrott, utan samtidigt en uppmaning till äktenskapsvård, just för att det helt perfekta äktenskapet inte existerar, och man ständigt måste arbeta på en relation.
2. Jesus uppmanar oss också att vara frimodiga när det gäller att bekänna vår tro inför människorna. Det är också viktigt om vi vill vara beredda att möta Jesus. Att bekänna sin tro handlar inte om att jämt och ständigt tala om Jesus, men det handlar om att någon gång göra det. Det är betydligt färre än vi tror som blir irriterade över att samtalet glider in på Jesus. Att bära ett kors om halsen eller att ha en kristen tavla eller symbol på arbetet är också ett sätt att bekänna sin tro.
3. Att vara generös är också en viktig del av att vi är beredda. I Lukasevangeliets tolfte kapitel berättar Jesus liknelsen om de rike och hans lador och han uppmanar oss att skaffa ”en penningpung som inte slits ut” och inte oroa oss för mat, dryck och kläder.
4. Den uppmaningen hänger ihop med en uppmaning om att vi skall vara trygga och inte bekymra oss. Gör er inga bekymmer.
5. Avslutningsvis uppmanar Jesus oss att vara trogna och kloka förvaltare. Uppmaningen att vi skall vara trygga hänger ihop med uppmaningen att vi är förvaltare. Allt tillhör Gud. Vi finns här på jorden och har fått förtroendet att förvalta det som är Guds. Joel Halldorf skriver i Dagen att medvetenheten om att detta livet är ett provisorium "öppnar dörren till ett liv i tacksamhet. En tillvaro där jag inte betraktar allt det goda jag möter som rättigheter att ängsligt bevaka, utan som gåvor att tacksamt ta emot."
Just vetskapen om att vi är förvaltare och inte ägare till denna värld hänger ihop med att vi får vara generösa och känner trygghet. "Att vara beredd" betyder just det.
fredag 12 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar