"Herren är nära alla som ropar,
alla som av hjärtat ropar till honom." (Psaltaren 145:18)
Det största hindret för bön är att vi ibland tror att andra människor är bättre bedjare än vi själva. Vi människor har en tendens att jämföra oss med andra på gott och ont. Ibland är det bra att vi jämför oss därför att andra människor kan inspirera oss till det som är gott. Om jämförelsen går för långt kan den ibland hindra oss från det som är gott, därför att vi tror att vi aldrig når upp till andra människors nivå och därför ger upp.
Så är det också med bönelivet. Bön handlar om att vi ger Gud tid och gärna dagligen för ett samtal med honom. Vi nämner vad som har hänt under dagen, tackar för det som har varit bra, ber om hjälp med det som är svårt och nämner också det som blev svårt.
Det är viktigt att vi nämner det som trycker oss eller det som gläder oss, att vi "av hjärtat ropar till honom".
Någon gång kan det räcka med att vi ber en färdigskriven bön, Gud som haver barnen kär eller Fader vår.
Det kanske är så att du i själva verket redan är en god bedjare, utan att du vet om det.
Gud välsigne dig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar