Gemenskapen och samtalet om tron

"Hör, Israel!
Herren är vår Gud, Herren är en.
Du skall älska Herren, din Gud,
av hela ditt hjärta,
med hela din själ och med all din kraft.
Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp.
(Femte Mosebok 6:4-7)

"Hör Israel" är judendomens trosbekännelse. Varje jude skall läsa den två gånger per dag. Även Jesus reciterade denna trosbekännelse.
Trosbekännelsen har en fortsättning, som handlar om att man skall lägga orden på hjärtat och inpränta dem i sina barn och tala om dem när man sitter i huset, när man är ute och går, när man lägger sig och när man stiger upp.
En grundläggande förutsättning för att det skall fungera är att föräldrar och barn har en fungerande gemenskap: att de faktiskt sitter hemma och pratar ibland, att de ibland är ute och går tillsammans och att de ibland lägger sig eller stiger upp ungefär samtidigt. Just den förutsättningen - att det finns gemenskap i en familj - är också en förutsättning för att det skall vara möjligt att föra ett samtal där Gud finns med.
"Hör Israel" är däremot inte en uppmaning att man alltid skall tala om Gud. Vissa människor kan ibland gripas av en överhettad andlighet så att de i tid och otid talar om sin tro med människor som inte alls är intresserade. Det är inte det som är budskapet i "Hör Israel".
Ett kanske större problem i vår tid är att vi alltför sällan talar om vår tro, så att de som verkligen är intresserade inte får chans att höra talas om vad den kristna tron betyder för dem som funnit den.
Budskapet i "Hör Israel" är att en god gemenskap är viktig för att ett samtal om tron skall kunna föras.

Gud välsigne dig"