"I begynnelsen skapade Gud himmel och jord."
(Första Moseboken 1:1)
Det finns knappast någon vers i Bibeln som har gett upphov till så många samtal och funderingar som den första versen med det enkla konstaterandet att Gud i begynnelsen skapade himmel och jord. Av den här versen kan vi förstå att det finns en Gud, som är oberoende av himmel och jord. Han - som vi brukar kalla Gud trots att Gud i sin vare sig är av manligt eller kvinnligt kön - har funnits till före värdens skapelse. Genom tiderna har människor, både de som tror på Gud och de som inte tror, forskat över hur världen har kommit till. Läs bland annat i Dagen. Vi som tror kan bara glädjas över den här forskningen. Allt forskningen kommer fram gör Gud än mer fantastisk. För några hundratals eller tiotals år sedan trodde somliga att naturvetenskapen skulle kunna erbjuda en annan förklaring till universums uppkomst, än att Gud skulle ha skapat det. Det har dock visat sig att vad forskningen än kommer fram till så kan vi ändå tro på Gud som den som har satt igång allt.
I den kristna tron behöver vi inte fundera över om Gud har skapat allt eller inte, eller om hur han gjorde.
Vi kan i stället rikta in oss på frågan om varför Gud skapade världen. Svaret är kärlek. Den som har en stor kärlek behöver någon att ge den till. Det var därför Gud skapade världen, för att ha någon att ge sin kärlek. För att få ge den till mig och till dig.
Låt oss se på våra liv i det perspektivet. Vi är skapade av en Gud som skapade oss i sin stora kärlek.
Gud välsigne dig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar