"Var alltid glada, be ständigt och tacka hela tiden Gud. Gör så, det är Guds vilja i Jesus Kristus."
(Första Thessalonikerbrevet 5:16-18)
När aposteln Paulus uppmanar thessalonikerna och oss att alltid vara glada kan det kännas som en överdrivet optimistisk uppmaning. Är det över huvud taget möjligt för oss att alltid vara glada, på gott humör och vid gott mod. Är det möjligt för en människa att aldrig vara ledsen eller sårad? Nej! All erfarenhet visar att så inte är fallet.
Vad innebär det då att vi alltid skall vara glada? Det handlar om vad vi väljer. Det finns gott om sorger, bekymmer, misslyckanden och missförstånd i livet. Självklart måste vi ta tag i allt detta. Sorgen och ledsnaden måste få ta sin tid. I det långa loppet måste vi dock fatta ett beslut: Vad är det som skall styra våra liv? Är det tankarna på det svåra som vi vi har gott igenom? Eller kan vi välja att låta det goda dominera våra tankar?
Aposteln Paulus svar är "ja". Vi kan välja att låta glädjen ange grundtonen i våra liv, men då måste vi också be ständigt och hela tiden tacka Gud.
Be ständigt: Vi måste regelbundet föra ett inre samtal med Gud och oss själva om vad det är vad som skall få styra i våra liv. Mörkret eller ljuset.
Tacka hela tiden Gud: Genom att tacka för det goda som finns i livet låter vi inte de destruktiva tankarna få sista ordet.
En känd Taizésång lyder: Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret få tala till min själ. Jesus, Guds son, du ljus i mitt mörker, öppna mig för din kärlek och frid.
Gud välsigne dig!
tisdag 6 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar