Gud på denna plats

"Jakob vaknade upp ur sömnen. 'Sannerligen', sade han, 'Herren är på denna plats, och jag visste det inte!'"
(Första Moseboken 28:16)

Jakob har flytt efter att ha lurat sin bror Esau på förstfödslorätten. I en dröm ser han en trappa som ledde från jorden till himlen och Guds änglar gick upp och ner för den. Dessutom stod Herren Gud själv mitt framför honom.

Det är inte konstigt att Jakob inser att Gud verkligen var på den platsen. Det finns knappast någon som har var varit med om en lika tydlig övernaturlig upplevelse som Jakob. Det är inte många som har sett Gud själv.

Är andliga upplevelser av det här slaget något att sträva efter? Skall vi också önska att få möta Gud ansikte mot ansikte? Erfarenheten säger att det knappast är något att sträva efter. Det är för de flesta dessutom osannolikt att vi någonsin kommer att vara med om något liknande.

Däremot kan vi sträva efter att få vara med om en annan sak som Jakob fick erfara. Mötet med Gud ledde honom till att avge ett löfte: "Om Gud är med mig och skyddar mig på denna min färd och ger mig mat att äta och kläder att klä mig med, så att jag kommer välbehållen hem igen, då skall Herren vara min Gud, och stenen som jag har rest som en stod skall bli en Guds boning. Och av allt du låter mig få skall jag ge dig tionde." (28:20-22)

På samma sätt som Jakob kan vi bestämma oss för att se Gud i vardagen, för att erkänna allt vi får som Guds goda gåvor och ta emot dem med glädje och tacksägelse. Gud är nämligen på denna plats just nu, även om vi inte tänker på det.

Gud välsigne dig!