Högmod går före fall

"Övermod följs av nederlag,
högmod går före fall."
(Ordspråksboken 16:18)

Högmod innebär en alltförstor självuppskattning. Det innebär att man har för höga tankar om sig själv och inte har förmågan att se både sina starka och svaga sidor. Högmod är en av de sju dödssynderna och räknas ibland som den allvarligaste eftersom den berövar människan förmågan att se klart och tydligt på sig själv och sin omgivning.
Högmod kan ibland vara förknippat med den personlighetsstörning som kallas narcissism och som innebär att man tror att man själv är överlägsen andra och kanske bara kan förstås av andra som är lika bra och möter kritik med vrede.

Motsatsen till högmod är ödmjukhet. Ödmjukhet innebär inte att man skall förkrympa sig själv och mena att man själv är sämre än andra. Ödmjukhet handlar om balans. Man skall få älska både sig själv och andra och se starka och svaga sidor hos både sig själv och hos andra. Både det dubbla kärleksbudet och den gyllene regeln bejakar att man även får älska sig själv och vilja att andra skall göra gott mot en, samtidigt som man älskar andra och gör gott mot dem:

Det dubbla kärleksbudet
Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med
hela ditt förstånd. Du skall älska din nästa som dig själv.
(Matt 22:37, 39)
Gyllene regeln
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.
(Matt 7:12)

Den som inte är högmodig faller inte så långt när han faller, som den som placerat sig själv på alltför hög pidestal.

Gud välsigne dig!