"Så säger Herren:
Rop hörs i Rama,
klagan och bitter gråt:
Rakel gråter över sina barn.
Hon låter inte trösta sig,
ty hennes barn finns inte mer."
(Jeremia 31:15)
Jeremia använder bilden av en sörjande kvinna för att beskriva det israelitiska folkets öden. Varje bibeltext kan tolkas på flera plan. Jeremia berättar samtidigt om en sörjande kvinna och om det israelitiska folket.
I dag skall vi stanna inför det som Jeremia säger om Rakel. Sorgen måste få ha sin tid. Rakel låter inte trösta sig. Just nu är det inte tid för tröst. När det oerhörta händer - som terrorattentaten i Norge - måste sorgen få ha sin tid.
Visst finns det en fortsättning, men det är inte tid att tala om den. Vi stannar i nuet.
Just nu befinner jag mig i Danmark. I Danmark flaggas det på halv stång för andra dagen i rad. Det är viktigt att vi visar vår sorg. På 1960-talet var det vanligt att man sade "man sörjer inte med kläderna" och menade att det var onödigt med sorgkläder. Visst kan det vara så att vissa människor inte har råd att ha särskilda sorgkläder, men det ändrar inte på förhållandet att man sörjer med gråt, med musik, med kläder, med flaggor på halv stånd och på många andra sätt.
Utanför Norges ambassad här i Köpenhamn finns det ett hav med blommor.
Låt oss sörja. Vi behöver inte låta trösta oss just nu.
Gud välsigne dig!
onsdag 27 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar