Klimatfrågornas andliga dimension

"De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen."
(Romarbrevet 1:25)

Miljö- och klimatfrågorna blir aktuella med jämna mellanrum. Just nu är ett sådant tillfälle eftersom FN:s klimatmöte i Sydafrika närmar sig. (Dagen.)

Det finns en andlig dimension i miljöfrågorna. När Paulus i Romarbrevet talar om ett liv utan kunskap om Gud handlar det bland annat om att vi människor ibland dyrkar och tjänar det skapade i stället för skaparen. I vår tid finns det många sådana frestelser. Inköp (ibland kallat shopping), resande och en jakt på upplevelser tar en allt större plats i många människors liv. En sådan jakt har inte alltid ett konkret mål. Risken är i stället att den föder en allt större längtan efter fler inköp, mer resande och fler upplevelser, sådant som är en starkt bidragande orsak till klimatförändring och miljöförstöring.

Vi kan aldrig helt avstå från inköp, resande eller upplevelser. Det är inte heller det som Paulus uppmanar oss till. Han uppmanar oss att tänka efter var centrum i våra liv finns. Vår uppgift är att vara Guds medarbetare.

Gud välsigne dig i att vara en Guds medarbetare!

Naturen - hotad kraftkälla

Vi tror på "Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare." Naturen som alltså är Guds skapelse har en viktig roll i kristen tro. Så länge de flesta människorna bodde på landsbygden och livnärde sig på jordbruk var naturen en så självklar del av människornas vardag. Man behövde inte bestämma sig att tillbringa en viss tid utomhus. Det var helt enkelt självklart att man gjorde det. I vår tid är det annorlunda. En stor del av mänskligheten, åtminstone i Sverige, tillbringar den största delen av sin tid inomhus. När man ägnar tid åt en långpromenad eller skidtur är det sällan man ångrar sig efteråt, om man än var trött innan. På Facebook kan man också märka att människor blir uppriktigt glada över soluppgångar och norrsken som de har sett genom sitt fönster. Naturen är en kraftkälla. Guds skapelse.
Som kristna tror vi att Gud är treenig: Fader, Son och Ande; Skapare, Frälsare och Livgivare. Man behöver alltså inte välja mellan naturen, Jesus och kyrkan. Gud visar sig på alla sätt. Vi vår glädjas över alla uppenbarelseformer. I nicenska trosbekännelsen bekänner vi att vi tror på den helige Ande: "som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras".

När vi ärar Fadern som Skapare ingår alltid som en beståndsdel att vi tar ansvar för skapelsen. "Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den." (Första Mosebok 2:15)
Att vi som kristna engagerar oss i miljöfrågor är alltså en del av vårt kristna ansvar. Vi får ta emot så mycket som Gud ger oss genom sin skapelse. Här finns en chans för oss att ge något tillbaks.
Dagens nyheter publicerar i dag en ledare under rubriken "Guld i gröna skogar". Den handlar om att avskogningen i världen måste stoppas. Om inte kommer vi att förlora sällsynt arter, stora andliga värden och dessutom kommer människor att förlora livsuppehållet med politiskt tumult som följd.
Vilken chans har då vi att påverka detta? Vi kan engagera oss politiskt. Vi kan agera som konsumenter. Kyrkan kan fortsätta sitt miljöengagemang. Möjligheterna är många.
Gud välsigne dig!

Minskad konsumtion - en väg till andligt välbefinnande

En artikel i Svenska dagbladet handlar om en familj som har ändrat livsstil för att leva miljövänligt. Det handlar inte om att flytta långt ut i glesbygden och leva radikalt annorlunda. Nej, den här familjen bor kvar på samma plats, men undviker onödig konsumtion och flygresor.
Ibland gör vi det onödigt svårt för oss själva, när vi tänker oss att vi egentligen borde ändra livsstil radikalt och sätter målen så högt att man omöjligt kan nå dem. Följden blir att vi inte ändrar livsstil alls.

"Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den." (Första Mosebok 2:15) Gud har gett oss världen både för att använda den och för att vårda den. Det är omöjligt för oss att leva utan att alls slita på världen, men det går att träna sig i att dra ned förslitningen. Att leva miljövänligt är faktiskt en andlig träning. Minst lika andlig som bön, yoga och meditation. Varför? Därför att en miljövänlig livsstil hjälper oss att komma i balans. Många människor använder konsumtion och resor för att komma tillrätta med inre oro. När oron dövas på dessa sätt kanske man inte går till roten med det onda utan i stället dövar symptomen.

Minskad konsumtion är alltså en av de bästa andliga träningsmetiderna som finns. Gud välsigne din dag.

Att ta vara på de äldres kunnande.

Under de senaste dagarna har det varit debatt om demensvården, på grund av ett tevereportage från ett äldreboende. Se artiklar bland annat i Svenska dagbladet.
Att vården av äldre länge har varit en viktig fråga framgår av att ett av tio Guds bud, det fjärde, handlar om just äldrevården:
"Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig." (Andra Moseboken 20:12) Budet handlar alltså ursprungligen om hur vi behandlar de äldre. Om vi bygger en bra samhälle för de äldre nu, så får vi själva vara med och njuta frukterna av det när vi blir gamla.

De äldres situation har förändras i vår tid, bland annat på grund av att samhället har förändrats så snabbt. Förr i tiden var det de gamla med sina erfarenheter som kunde lära barn, barnbarn och kanske barnbarnsbarn det som de behövde kunna: att fiska, att rensa fisk, att snickra, att karda, spinna, väva och så vidare. De äldre hade en självklar plats i hemmet.
I vår tid är det snarare de äldres barnbarn och barnbarnsbarn som hjälper de gamla med krånglande datorer och teveinställningar.
De äldre har inte samma självklara plats som auktoriteter när det gäller hur man klarar det dagliga livet. Däremot är de äldre stora auktoriteter när det gäller att berätta hur livet var förr. De som är i åttioårsåldern i dag har under sin livstid sett större förändringar än kanske någon annan generation som någonsin levat. Vissa äldre kan fortfarande berätta hur det var att tvätta kläder i en sjö eller bäck och vilken enorm förbättring tvättmaskinerna innebar. De kan lära ut det som nästan ingen yngre längre vet - att man kan vädra kläder i stället för att tvätta dem när man använt dem en dag eller två - en kunskap som kan bidra till en bättre miljö och ett hållbart samhälle i framtiden. (Och mycket annat som vi har glömt bort.)
Då är vi tillbaks till budordet: "Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig." Om vi tar vara på de äldres kunskaper får vi det själva bättre i framtiden.