"När folk kom ut i stora skaror för att döpas av honom sade han till dem: 'Huggormsyngel, vem har sagt er att ni kan slippa undan den kommande vreden?'"
(Lukasevangeliet 3:7)
Bibeln är en bok som inte ryggar för några mänskliga känslor. Självklart kan man hitta skällsord och förolämpningar även i Bibeln. Jesus var själv en hetlevrad person och när det hettade till kunde han ibland ta till hårda ord. Vid ett tillfälle kallade han Petrus Satan (Mark. 8:33). När folket kom och ville döpas av Johannes döparen kallade han dem huggormsyngel.
Visst kan Jesus bli arg när det behövs, men han tänker också vidare på vredens och okvädningsordens funktion. Överallt där människor har med varandra att göra kan man bli irriterade eller arga på varandra. (En ny avhandling handlar om okvädningsord på 1600-talet, SVT.) Det Jesus vill lära oss är att inte stanna kvar i ilskan. I stället ger vreden ett gyllene tillfälle att lösa den bakomliggande spänningen. I bergspredikan säger Jesus.
"Ni har hört att det blev sagt till fäderna: Du skall inte dräpa; den som dräper undgår inte sin dom. Men jag säger er: den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom, och den som okvädar sin broder undgår inte att ställas inför rådet, och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld. Om du bär fram din gåva till offeraltaret och där kommer ihåg att din broder har något otalt med dig, så låt din gåva ligga framför altaret och gå först och försona dig med honom; kom sedan tillbaka och bär fram din gåva.
(Matteusevangeliet 5:21-24)
I det här avsnittet vill Jesus inte precisera olika straffsatser för olika synder. Nej, han betonar att lika naturligt som vrede förekommer i medmänskliga relationer, lika naturligt borde det vara att vi lär oss att försonas med varandra. Det är det här bibelordet vi bygger på när vi tar varandra i handen och hälsar varandra med orden "Herrens frid" i mässan innan vi går fram i nattvarden.
Är du irriterad på någon människa? Tänk efter om det finns möjlighet att försonas
Gud välsigne dig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar