Det allseende ögat och vilan i Gud

"Ingenting kan döljas för honom, allt skapat ligger naket och blottat för hans öga. Och inför honom är det vi skall avlägga räkenskap."
(Hebreerbrevet 4:13)


Det allseende ögat har används som en symbol för Gud sedan 1600-talet. Det kunde till exampel avbildas på himlen som en påminnelse om att Gud ser allt. Senare har ögat allt oftare placerats i en triangel som betecknar treenigheten.

När hebreerbrevets författare skriver: "Ingenting kan döljas för honom", kan det uppfattas på flera olika sätt. Ibland kan människor uppfatta det som ett hot: vi kan inte göra någonting utan att Gud vet det. I sammanhanget handlar det om något helt annat. Vi får gå in i Guds vila. Vi kan lita på att Gud vet allt. Därför behöver vi inte dölja något. Vi behöver inte heller bekymra oss om alla problem i världen, eftersom Gud ändå vet allt.

Gud välsigne dig!

Vilodagen och tredje budet

"Och Jesus sade till dem: 'Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.'"
(Markusevangeliet 2:27)

Citatet finns i berättelsen om hur lärjungarna plockar ax på sabbaten och Jesus försvarar dem när de blir tillrättavisade... Nej, förresten. Det står faktiskt inget om att fariséerna tillrättavisar lärjungarna. Det handlar om att de ställer en enkel, ärlig och nyfiken fråga. Varför bryter lärjungarna säd på vilodagen? Det tillhör den judiska livsstilen att man gärna samtalar om vad Guds lag egentligen innebär. Diskussionens vågor svallar högt. Man behöver inte ens alltid komma överens, men det innebär inte att man är fiender för det.
Givetvis samtalade man också om hur tredje budet skulle tolkas: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig." Vilodagen har vi fått för att vila, för att ge tid åt Gud och åt våra medmänniskor. Hur mycket man får arbeta på vilodagen har man haft olika åsikter om i olika tider. Bland många judar finns en tradition att man håller mycket hårt på att absolut inget nödvändigt arbete får utföras. Den regeln har inte bara inneburit en belastning (som vi kristna ibland tror), utan framför allt en glädje och har också hållit samman det judiska folket genom tiderna.
För femtio eller hundra år sedan höll många kristna i vårt land också rätt hårt på sabbatsbudet. I vår tid kanske vi fyller våra söndagar med så mycket fritidsaktiviteter så att det inte längre finns tid för vila och gudstjänst.

I alla tider finns det orsak att ha en levande dialog om vad vi gör av våra vilodagar. Hur ser det ut i ditt liv?

I Dagen närmar sig Josefin Fållsten samma evangelium på ett annat sätt.

Gud välsigne dig!

Sömn - en viktig del av Guds skapelse

"God är arbetarens sömn, han må äta litet eller mycket, men den rikes överflöd ger honom ingen ro att sova." (Predikaren 5:11)

Alla människor måste sova. Att sova är inte att slösa bort tiden. Många av kroppens organ behöver återhämta sig. Hjärnan arbetar däremot med att bearbeta intryck som vi fått under den vakna tiden. Sömnbehovet förändras under livet. Barn och tonåringar har större sömnbehov än vuxna. Många mår också bra av att ta en "tupplur", en stunds sömn under dagen. Det kanske framför allt är nu i semestertid som det är möjligt.
Sömn är en del av Guds skapelse.
Bibelns böcker har en balanserad inställning till sömn som till mycket annat. Ordspråksboken konstaterar: "Älskar du sömn blir du utblottad, vakna upp, så får du äta dig mätt." (20:13) Predikaren konstaterar däremot "God är arbetarens sömn..." (5:11) En god balans är oftast det bästa i livet.
I vår tid är det många som inte har god balans. Somliga är sysslolösa, men de flesta verkar ha mycket att göra. Sommaren och semestern är ett tillfälle där vi pröva oss fram att se hur mycket sömn vi behöver egentligen.

Gud välsigne dig!

Viktigt att vila när man har små barn

Nu på söndag är det kyndelsmässodagen och vi läser om hur Josef och Maria går upp till templet 40 dagar efter Jesu födelse. Det finns ett ord i den evangelietexten som kan reta moderna människor. Det är ordet ”rening”. ”När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog Josef och Maria Jesus till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren…” (Lukasevangeliet 2:22). Som moderna människor tänker vi kanske att det låter omodernt och kvinnoförtryckande att en kvinna skulle behöva bli renad efter en barnsbörd, men jag tror att vi om vi tänker så verkligen missuppfattar tanken med reningen. Meningen var att kvinnan verkligen skulle få vila efter förlossningen. En förlossning är en så omvälvande händelse att mamman helt och gärna också pappan under en tid helt och hållet måste få ägna sig åt sitt barn. I vår tid har vi föräldraförsäkring. Även pappan får ledigt tio dagar i samband med förlossningen för att kunna ägna sig åt familjen. När israeliterna i Tredje Moseboken fick sina bestämmelser om att modern var oren i 40 dagar efter förlossningen var de före sin tid, liksom i så många andra frågor.
Nu förstår vi mer, men ordet ”oren” kanske ändå stör oss. Det vi skall veta är att ”orenhet” vare sig handlar om hygienfrågor eller att det på något sätt skulle vara syndigt att föda barn. Nej, orden ”ren” och ”oren” handlar i det här fallet om ”kultiskt renhet”, alltså frågan om vilka som skulle delta i gudstjänsten i templet eller inte. Under 40 dagar efter förlossning skull kvinnan inte delta i gudstjänsten. Ända till 1986 fanns en ordning för ”en moders tacksägelse” i kyrkohandboken, eftersom det man utgick från att när mamman hade fött så skulle hon ta det lungt. Första gången hon kom till kyrkan skulle prästen be en särskild välsignelse över henne och barnet. Nu för tiden sker "en moders tacksägelse" mer spontant när kyrkobesökarna samlas kring barnvagnen och gratulerar båda föräldrarna.
Vila är något mycket viktigt i Bibeln. ”Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den.” Men när ett barn föds räcker det inte med att helga sabbatsdagen, då måste man vila betydligt mer. I dag behöver vi mer än någonsin tidigare ta vilan på allvar. Dagens nyheters ledare, Svenska Dagbladet, Expressen, och DN rapporterar att mammor är sjukskrivna dubbelt så mycket som pappor. Utmattningsdepressioner har blivit vanliga under de senaste 20 åren, helt enkelt för att människor fyller både sin arbetstid och sin fritid med aktiviteter. När man inte har schemalagda aktiviteter känner man att man måste träna för att hålla sig i form, piffa upp heminredningen och så vidare. Man mår bäst av att ha ledig tid ofta. Före första barnet är han och hon i familjen ungefär lika mycket sjukskrivna, men efter första barnet är kvinnan klart mer sjukskriven än mannen och det gäller i alla branscher, oavsett om de domineras av män eller kvinnor. Skillnaderna mellan könen består i upp till 15 år efter första barnets födelse. (I den här bloggen går jag inte in på varför kvinnorna blir sjukskrivna i högre grad än männen, utan konstaterar i stället att småbarnsperioden är en jobbig tid både för mamman och pappan.)
Därför finns det bud om ledig tid även i lagen i Moseböckerna. Därför kan vi sjunga. ”Moses gav oss lag och krav. Halleluja.” om vi tänker på att ett av de viktigaste kraven Moses ger oss är kravet att vi skall vila.
Galaterbrevet 5:22-23 räknar upp Andens nio frukter: "Kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning." När man tar hand om ett litet barn är det just andens nio frukter man får god övning i. Då gäller det om att vi tar vara på den tiden och inser att den tid man har med sina barn är ett privilegium, inte ett ovälkommet avbrott i karriären.
---
Det jag skriver om är en viktig lärdom från berättelsen om Jesus hos Symeon och Hanna i templet. Ändå är det inte cenrum i texten. Centrum handlar om att Kristus är ljuset i våra liv. I Dagen skriver Joel Halldorf om detta.

Flit och vila

"Lat hand gör fattig man,
flitig hand gör rik."
(Ordspråksboken 10:4).

Ordspråk är alltid en förenkling av verkligheten. Alla vet att det finns flitiga människor som har oturen att födas i ett fattigt land och som därför inte har chansen att bli rika med västerländksa mått mätt. Det finns också lata människor som har ärvt sin förmögenhet eller vunnit den.

Ändå har ordspråket något att säga oss. Det vittnar om en positiv grundsyn på arbetet. Genom att vi arbetar utvecklas vi själva. Vi blir andligen rika genom att vi träffar andra människor och tillsammans löser problem. Genom vårt arbete bidrar vi också till välståndet i världen. Hundratals eller tusentals människor som vi inte känner är med och delar frukterna av vårt arbete samtidigt som vi inte skulle klara oss utan deras arbete. Världen blir rikare.
Det är viktigt att påminna sig om det ibland för att se arbetet i ett riktigt perspektiv. Ett arbete är alltså inte ett nödvändigt ont för att man skall tjäna pengar för sig själv och sin familj. Genom sitt arbete är man Guds medarbetare och fortsätter hans verk med att skapa världen. När Gud skapade världen stannade han flera gånger till och konstaterade att det han hade gjort var gott. Så bör vi också göra: stanna till och meditera över vad vårt arbete betyder och kommer att betyda för andra människor.
Enligt bibelns skapelseberättelse fullborade Gud skapelsen den sjunde dagen genom att vila. Samma sak vill Gud att vi gör. Tredje budet lyder: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig."
Vilan ger balans i livet. Kristen tro står ofta för den gyllene medelvägen. Varken för överdriven lättja eller för överaktivitet. Den som är van att alltid vara aktiv måste anstränga sig för att skapa vila, alltså för att aktivt se till att det finns tid för återhämtning och för att även Gud får plats på vilodagen.

Att prioritera rätt och att finna vila för sin själ

Det har sällan talats så mycket om utmattningsdepressioner, curlingföräldrar och livspussel som i vår tid. Många människor får allt mer att göra. Arbete, hemarbete och fritidsaktiviteter tar både tid och kraft. Än tröttare blir man om man dessutom försöker dämpa olustkänslorna med alkohol.Tröttheten skruvas upp så mycket att vissa människor till slut blir sjukskrivna av långvarig överansträngning.

I detta sammanhang finns det ett Jesusord som är särskilt aktuellt: "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila." (Matteusevangeliet: 11:28): Jesu uttalande är kanske inte lätt att omedelbart ta till sig. Vi kanske tänker oss att det handlar om ytterligare en aktivitet som vi skall lägga på alla andra så att vi blir ändå mer stressade och får än mindre tid.
Men det är nog inte det som Jesus syftar på. Jesus lär oss vad livskvalitet är genom att peka på vad som är centralt och vad som är mindre centralt i livet. Framför allt varnar Jesus oss för att sträva för mycket efter pengar, framgång, makt och ära. Priset för det är för högt: "Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men får betala med att mista sig själv?" (Lukasevangeliet 9:25).

Det finns många exempel på människor som kommit till en vändpunkt i livet. De har insett att strävan efter pengar, framgång, makt och ära leder till långvarig överansträngning och till att vi kanske har missat sådant som är mer värdefullt i livet: vila, tid för andra människor, en lugn promenad.

Vad är då centralt i livet? Det måste varje människa svara på för sig själv, men svaren brukar vara ganska lika: tid för en själv, tid för de närmaste och tid för Gud.

Om vi lägger ifrån oss de bördor som vi går och bär på i onödan när vi hör Jesu ord, får vi frid med Gud och med oss själva.

Att utmattningsdepressionerna har blivit allt vanligare i vår tid när Sverige är mer sekulariserat än någonsin är knappast något sammanträffande. När kristen tro finns med i livet finns tid både för andakt, vila och mänsklig gemenskap. En bok av Elisabet Gerle som recenseras i Dagens nyheter citerar en engelsk teolog som fastslår att den vetenskapliga rationalismen inte alls befriat oss från det onda i världen, som nyateister/"humanister" vill antyda Nyateismen vill bryta upp den sociala gemenskap som finns i kyrkan och kristen tro. De människor som förlorar den sociala gemenskapen i tron förlorar något viktigt och centralt i livet. Den sociala gemenskapen är inte alltid lätt att hitta på andra platser.

Jesus pekar på vad som är centralt i livet. När vi är medvetna om vad som är centralt och vad som är mindre centralt infinner sig vilan och friden.

Tid för vila och för Gud

Den som söker efter exakta regler för hur man skall leva sitt liv får leta förgäves. Det verkar finnas en viss enighet bland experter om vad en människa bör äta för att må bra, men även experterna är oense om detaljerna. Samma sak är det när det gäller vila och aktivitet. Att vila är viktigt är nog alla överens om, men inte exakt på vilket sätt.
Det mest lärorika är kanske att man lär sig av sina egna misstag. Den som är övertrött efter semestern eller efter helgen upptäcker kanske att den tid som skulle ha varit ledig var minst lika fullbokad som de dagar vi arbetar.
Ett gott råd som jag har hört och som jag försöker följa är att varje dag måste man ha några perioder som är helt oplanerade när man har tid att göra vad som faller en in. På samma sätt måste man ha helt oplanerade dagar under året. Då finns det möjlighet att vila.
Den här samtalet fördes redan under Jesu tid. Jag skriver "samtalet" därför att jag tror att samtalen mellan Jesus och fariséerna vanligtvis var samtal där båda lyssnade på varandras argument och var lika angelägna om att komma fram till sanningen. (Vi tror ofta att de bråkade, eftersom vi nordbor argumenterar på att betydligt försiktigare sätt än många folk i medelhavsområdet.)
Bakgrunden var och är det tredje budet: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig" (Andra Mosebok 20:8). När det tredje budet kom var det revolutionerande, en protest mot slaveriet som hebréerna just var på väg ut ur. I glädjen över att verkligen få en ledig dag varje vecka blev det naturligt att hålla hårt på vilan och verkligen avsätta dagen för vila och gudstjänst.
Men alla regler kan drivas för hårt. När Jesus botar en krokryggig kvinna på sabbaten reagerar en synagogföreståndare. Jesus fortsätter samtalet: "Hycklare, finns det någon av er som inte löser sin oxe eller åsna från krubban också på sabbaten och leder ut och vattnar den?" (Lukasevangeliet 13:15). Att man skulle ta hand om sina djur även på sabbaten var självklart. Därför var det självklart för Jesus att bota den krokryggiga kvinnan.

I vår tid har få problemet att de driver sabbatsreglerna för hårt. Snarare finns det en risk att man drivs tidsandans krav på alla fritidsaktiviteter man borde hinna med. Slaveriet i Egypten riskerar att ta ny gestalt i ett aktivitetsslaveri. Vi gör klokt i att tänka efter vad som ryms på fritiden för att ett det skall finnas oplanerade dagar. Men vi skall inte heller falla i det andra diket. Att hålla sabbaten helig handlar inte bara om att vila. Det handlar också om att använda dagen för gemenskap med Gud och andra kristna.

Allt är skadligt om det går till överdrift (Inför Sjätte söndagen efter Trefaldighet)

De flesta människor brukar ha någonting som de brinner för. Det kan vara arbetet eller sommarstugan, att resa eller att idrotta, någon hobby. Det kan också vara att bli berömd, vare sig det gäller att bli kändis eller att göra karriär. Det kan också vara girighet - att samla på sig pengar som man inte behöver. Det finns också många som brinner för kyrkan, vare sig det gäller att fördjupa sig i kristen tro eller att delta i alla möjliga arrangemang som kyrkor ordnar. Det kan också vara frågan om att prata om allt möjligt som händer i kyrkan eller att ha olika förtroendeuppdrag i kyrkan.
Jesus varnar oss människor för allt som går till överdrift: "Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?" (Matteusevangeliet 16:26). Det spelar egentligen inte någon roll vad det är man missbrukar. Missbruk är alltid skadligt.
Du som känner dig träffad av något av det här behöver en förändring i ditt liv. Du kanske redan har hört att någon av dina medmänniskor har antytt att du gör något för mycket och borde dra ner. Ta kritiken på allvar.
Gör något helt nytt. Gå på bio om du inte brukar göra det. Ta kontakt med någon du inte har haft att umgås med på länge. Ge bort en summa pengar. Läs en bok. Ställ inte upp för omval eller avgå i förtid om du har haft ditt förtroendeuppdrag för länge. Fyll ditt liv med något annat. Eller ta det litet lugnare.