Jesus ältar inte våra synder

Många gånger ältar vi människor det som har varit alltför mycket. Vi kan älta orättvisor, när det skulle vara bättre om vi försöker skaka av oss det som har varit och gå vidare i livet. Vi kan också älta våra egna synder och misstag och alltför länge känna oss eländiga i stället för att som förlåtna syndare gå vidare i livet. Paulus, som till en början hade förföljt de kristna för att senare bli en av apostlarna berättar om hur radikal förlåtelsen var:

"När jag hade kommit tillbaka till Jerusalem och stod och bad i templet föll jag i hänryckning och fick se Herren som sade till mig: ’Skynda dig och lämna genast Jerusalem, här kommer de inte att ta emot ditt vittnesbörd om mig.’ Jag svarade: ’Herre, de vet ju att jag i alla synagogor lät gripa och piska dem som trodde på dig. Och när ditt vittne Stefanos fick offra sitt blod stod jag och såg på, och jag tyckte det som skedde var riktigt, och jag vaktade kläderna åt dem som dödade honom.’ Då sade han till mig: ’Gå, jag skall sända dig till hedningarna långt borta.’" (Apostlagärningarna 22:17-21)

Paulus berättelse kan påminna oss just om hur radikal Jesu förlåtelse är. Jesus ältar inte det som har hänt, utan säger: Lämna det som har varit. Gå dit jag sänder dig.

Gud välsigne dig!

Det tar tid att lära känna Gud

Jesus sade: "Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar. Ni skall lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria." (Johannesevangeliet 8:31-32)

Det tar tid att lära känna Gud. Det tar tid att få erfara vad kristen tro har att ge. Därför är uthållighet viktigt. Vi kan inte vänta oss några snabba effekter av tron. Därför är det viktigt att förbli i ordet.
Ibland liknas människans sinnelag vid "ett hårt hjärta". Man skulle också kunna likna det vid en hård jord som måste plöjas upp. Guds ord är plogen och regnet och solen. Men det behövs också tid innan det börjar växa.
Att Guds ord är sanning är också viktigt. När vi vänder oss till Gud får vi inte bara drivas av viljan att vi skall få ut något av det. Gud är sanningen. Det är sanningen som gör oss fria, men det tar tid att bli fri.

Gud välsigne dig!

Petruskorset - en symbol för ödmjukheten

Lärjungen Petrus var en man med starka känslor. När han kallades till lärjunge av Jesus verkar det som om han både var starkt lockad att följa Jesus och samtidigt gjorde motstånd. När Jesus uppmanade Petrus och de andra fiskarna att lägga ut näten på djupt vatten svarade Petrus: "Mästare, vi har hållit på hela natten utan att få något. Men eftersom du säger det skall jag lägga ut näten." Petrus var egentligen mycket uppgiven, men eftersom han måste ha stort förtroende för Jesus, eftersom han ändå ger efter. När det visade sig att de kunde "dra ihop en vädig mängd fisk", kastade sig Simon Petrus ner vid Jesu knän och sade: "Lämna mig, herre, jag är en syndare." (Lukasevangeliet 5:5, 8)
På vilket sätt Petrus var en syndare kan vi bara spekulera om. Mycket möjligt är att han - liksom många, kanske de flesta, av oss - hade problem med någon av de sju lasterna: Högmod, girighet, vällust, avund, frosseri (inkl. dryckenskap), vrede och likgiltighet. Kanske problemet var så stort att Petrus hade varit nära att ge upp. Att säga ja eller nej till Jesus var ett så stort steg att Petrus bävade för det, men Petrus sade ja. Han blev den förste ledaren för den kristna kyrkan. Ingen perfekt ledare. Han skulle till och med komma att förneka Jesus tre gånger. Men Petrus förblev trogen intill döden. När Petrus dömdes till korsfästelse efter att ha missionerat i Rom skall han ha bett att få bli korsfäst med huvudet nedåt för att det skulle ha varit en för stor ära att bli avrättad på samma sätt som Jesus.
Det upp och nedvända petruskorset har därför blivit en symbol för aposteln Petrus och för ödmjukheten.

Gud välsigne dig!

Iota-chikorset, lagens bokstav och hjärtats lag

Iota-chi korset är ett monogram för Jesus Kristus. Det är alltså en symbol som består av de första boksäverna i namnen Jesus och Kristus på grekiska: I och X. Iota-Chi korset skall inte förväxlas med iotakors och Kristusmonogram som är andra symboler.

I iota-chikorset ingår bokstaven i som är den minsta bokstaven i det grekiska alfabetet. Jesus tar den bokstaven som exempel när han förklarar att det gamla testamentet, den judiska tron, fortfarande gäller:
"Sannerligen, innan himlen och jorden förgår skall inte en enda bokstav, inte minsta prick i lagen förgå; inte förrän allt har skett." (Matteusevangeliet 5:18)

Jesus var jude. Därför var han mycket mån om att följa Guds lag så som den är uttryck i den judiska bibeln, det som vi kallar det gamla testamentet. När olika bud krockar med varandra blir man ibland tvungen att välja den minst dåliga av två möjligheter. Så var det också med Jesus. Därför kan det ibland tyckas som att han tonade ner vissa buds betydelse. Andra gånger valde Jesus att skärpa lagens bud, för att Guds vilja skall ske i våra liv. Författtaren Nicky Gumbel skriver i boken Utmaningen att Jesus tolkar lagen genom att vis att det "i centrum av varje lag finns en hjärtats lag, tankens och motivets lag". Det skulle då vara förklaringen till att Jesus ibland skärper och ibland mildrar lagens bokstav.

Det kan vara bra att ha det dubbla kärleksbudet i åtanke när man tolkar lagarna: "Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv." (Lukasevangeliget 10:27). Men det räcker inte med att bara använda det dubbla kärleksbudet. Då skulle man kunna försvara otrohet och säga att det handlar om kärlek.

Martin Luther menar att "älska Gud" handlar om de tre första av tio Guds bud och att "älska sin nästa" handlar om buden fyra till tio. Om vi både har med lagens bokstav och hjärtats lag, då får vi balans i vår förståelse av Guds lag.

Gud välsigne dig!

Är du ett Guds barn?

"Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn." (Första Johannesbrevet 3:1)

Brukar du använda uttrycket "Guds barn"? Det är ett privilegium att vi får kalla oss Guds barn. Ett barn har en särskild relation till sina föräldrar och en förälder gläds när ett barn presenterar sig som son eller dotter till sina föräldar. På samma sätt skapar uttrycket "Guds barn" en ömsesidig kärlek mellan oss och Gud. Gud gläds över att vi använder uttrycket. I Första Johannesbrevet läser vi att Fadern skänker oss kärlek när vi får heta Guds barn.
I vissa väckelser har man ställt frågan till varandra: "Är du ett Guds barn?" Ibland kan frågan skapa osäkerhet hos den som får den, men oftast är nog inte frågan menad att skapa osäkerhet. Den som ställer frågan vill i stället uppmuntra den andre att bekänna sin relation till Gud.

Jag är ett Guds barn. Är du?

Gud välsigne dig!

En timme, fyrtio dagar eller en ny livsstil

Fastan pågår. Under fyrtio vardagar före påsk påbjuder kyrkan att man lägger om sin livsstil och lever på ett enklare sätt. Det handlar inte om en partiell fasta. Man behöver inte avstå från mat och dryck helt och hållet. Däremot drar man ned på både ätande och annan slags konsumtion.
Sedan länge har fasta hört ihop med tanken på ett rättfärdigt samhälle. Profeten Jesaja skriver:
"Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok." (Jesaja 58:6)

Därför passar det alldeles utmärkt att Jordens timme äger rum i dag. Under en timme skall vi försöka minska på energianvändningen genom att släcka onödig belysning. Även detta är en form av fasta. En timme räcker inte långt för att ändra på våra konsumtionsvanor, men det är ändå en träning i enkel livsstil.
En annan träning i enkel livsstil hade varit om vi svenska försöker avstå från att använda engelska uttryck i onödan. Att så många kallar arrangemanget "Earth hour" känns krystat. Visst kan vi översätta det. Jordens timme, föreslår jag. Jordens timme skulle kunna bli jordens fyrtio dagar, om vi tillämpar fastan. Och de fyrtio dagarna kan sedan bli vägen till en ny livsstil.

Läs mer i DN, Svd och Expressen.

Gud välsigne din fasta!

Stolthet, högmod och självförtroende

Maria sade:
"Från denna stund skall alla släkten prisa mig salig:
stora ting låter den Mäktige ske med mig,
hans namn är heligt..." (Lukasevangeliet 1:48-49).

Det är skillnad på stolthet och stolthet.
Stolthet kan vara outhärdlig för omgivningen. Högmod, en av de sju lasterna, som gör oss självupptagna, och lurar oss att vi kan leva utan att vara beroende av skapelsen och vår omgivning.

Ett annat slags stolthet - som har mer med självförtroende att göra - handlar om att vi är stolta för att vi är beroende av andra människor och fungerar tillsammans med dem. Vi bejakar att vi är en del av ett större sammanhang, att vi är beroende av andra men också att vi har något att tillföra helheten. Jag har en unik uppgift. Du har också en unik uppgift, men en annan.

Efter jordbävningskatastrofen i Armenien 1989 tog Sovjetunionen för första gången emot katastrofhjälp av andra länder. Sovjetledaren Michail Gorbatjov förklarade förädningen så här: Det sovjetiska folket har alltid varit ett stolt folk, men av olika orsaker. Förut var vi stolta för att vi trodde att vi klarade av allt själva. i framtiden skall vi vara stolta för att vi har många vänner.

Maria brister ut i sin lovsång efter det att hon har träffat sin äldre släkting Elisabet. En gammal och en ung kvinna som bekräftar varandra. Många gånger är det så att vi kan hjälpa varandra att känna rätt slags stolthet. Marias tar emot Guds erbjudande att vara hans medarbetare och lägger sin förmåga i Guds händer. På så sätt blir hon till välsignelse för många.

I Dagens krönika skriver Josefine Fållsten om samma text, men ur en annan infallsvinkel.

Gud välsigne dig!