Gud på denna plats

"Jakob vaknade upp ur sömnen. 'Sannerligen', sade han, 'Herren är på denna plats, och jag visste det inte!'"
(Första Moseboken 28:16)

Jakob har flytt efter att ha lurat sin bror Esau på förstfödslorätten. I en dröm ser han en trappa som ledde från jorden till himlen och Guds änglar gick upp och ner för den. Dessutom stod Herren Gud själv mitt framför honom.

Det är inte konstigt att Jakob inser att Gud verkligen var på den platsen. Det finns knappast någon som har var varit med om en lika tydlig övernaturlig upplevelse som Jakob. Det är inte många som har sett Gud själv.

Är andliga upplevelser av det här slaget något att sträva efter? Skall vi också önska att få möta Gud ansikte mot ansikte? Erfarenheten säger att det knappast är något att sträva efter. Det är för de flesta dessutom osannolikt att vi någonsin kommer att vara med om något liknande.

Däremot kan vi sträva efter att få vara med om en annan sak som Jakob fick erfara. Mötet med Gud ledde honom till att avge ett löfte: "Om Gud är med mig och skyddar mig på denna min färd och ger mig mat att äta och kläder att klä mig med, så att jag kommer välbehållen hem igen, då skall Herren vara min Gud, och stenen som jag har rest som en stod skall bli en Guds boning. Och av allt du låter mig få skall jag ge dig tionde." (28:20-22)

På samma sätt som Jakob kan vi bestämma oss för att se Gud i vardagen, för att erkänna allt vi får som Guds goda gåvor och ta emot dem med glädje och tacksägelse. Gud är nämligen på denna plats just nu, även om vi inte tänker på det.

Gud välsigne dig!

Glädjen i en gnista

"Hur härliga är inte alla hans verk -
också den minsta gnista är en fröjd för ögat."
(Syrak 42:22)

Ett litet barn kan förundra sig över småsaker. Intresserat betraktar det hur en insekt rör sig eller hur ett blads nerver är fördelade i bladet. När man som vuxen ser ett barns intresse blir man påmind om att man själv en gång - som barn - på samma sätt betraktade världen med nyfikenhet.
Det är en nyttig påminnelse. Med tiden tar man ibland Guds under för självklara. Man upphör att fascineras, och jagar i stället vidare efter "större" upplevelser. Den jakten kan ibland bli en jakt efter vinden. Om vi inte fascineras av Guds små under, finns risken att vi inte heller fascineras av de stora.
Om vi inte lär oss att finna glädjen i de enkla upplevelserna, är risken att vi inte heller finner dem i de upplevelser vi kämpar länge för.

Gud välsigne dig!

När lovsång följer på sorg

"Jag vill lovsjunga dig, Herre,
ty du drog mig upp ur djupet
och lät inte mina fiender triumfera."
(Psaltaren 30:2)

Många människor kan känna igen sig i orden i Psaltaren 30. Någon gång har svårigheter tornat upp sig i livet. Det kanske till och med har känts hopplöst, som om allt var förlorat. Olika människor har varit med om olika slags svårigheter. För somliga har andra människor varit inblandade, kanske människor som varit verkligt fientliga eller som åtminstone vid den tiden upplevdes som fientliga.
Livet måste gå vidare. Den som har varit med om en kritisk situation kan efter några år se det som har hänt i ett nytt perspektiv. Smärtan över det som har varit finns kvar, men det har också hänt annat som gör livet värt att leva. Hörde Gud mina böner? Jag kanske inte fick precis det vi bad om, men något annat.
"Du vände min dödsklagan i dans,
du tog av mig sorgens dräkt."

Gud välsigne dig!

En helig Gud

"Det år då kung Ussia dog såg jag Herren. Han satt på en hög och upphöjd tron, och hans mantelsläp fyllde templet. Serafer stod ovanför honom, var och en med sex vingar: med två vingar skylde de ansiktet, med två skylde de kroppen och med två flög de. Och de ropade till varandra:
Helig, helig, helig
är Herren Sebaot!
Hela jorden är full av hans härlighet.

Ropet kom trösklarna att skaka i sina fästen, och templet fylldes av rök. Jag sade:
Ve mig! Jag är förlorad,
ty jag har orena läppar
och jag bor bland ett folk med orena läppar,
och mina ögon har sett
Konungen, Herren Sebaot.
(Jesaja 6:1-5)

Ordet "helig" antyder att Gud är ogripbar. Vi kan aldrig helt och hållet förstå oss på Gud. Han är för stor för att vi skall begripa vem han är. I människorna i bibeln nalkas Gud gör de det med fruktan. När man står inför den helige ser man sin egen litenhet.

Men ordet "helig" räcker inte för att beskriva Gud. I bibeln får vi också höra talas om hur Gud kommer nära människor.
"Så säger han som är hög och upphöjd,
han som tronar i evighet
och vars namn är heligt:
Jag tronar upphöjd och helig
men finns hos den modlöse och försagde.
Jag ger de försagda mod,
ger de modlösa kraft."
(Jesaja 57:15)

Vi vet inte särskilt mycket om profeten Jesaja. Han levde på 700-talet f Kr i Jerusalem i en politiskt orolig tid. Att han fick möta Gud var en livsavgörande händelse i hans liv. Samme Gud som mötte Jesaja vill möta även mig och dig.

Gud välsigne dig!

Det keltiska korset och glädjen över solens strålar

"Du gjorde månen, som visar årets tider,
och solen, som vet när den skall gå ner."
(Psaltaren 104:19)

Keltiska kors infördes enligt legenden av Irlands missionär Sankt Patrik, på irländska Pádraig. Han föddes ungefär år 390 och blev den som införde kristendomen på Irland. Ringkors hade använts mycket tidigare på Irland som symboler för solen. Legenden berättar att Sankt Patrik lät ringen vara kvar för att bejaka glädjen över solens livgivande strålar.
När religionsväxlingar har skett har det ibland förekommit att förkristna symboler - särskilt olika modeller av kors - har fyllts med nytt innehåll. Det är det nog också frågan om här. Irländarna tyckte om sina kors och ville fortsätta att använda liknande modeller även när de blev kristna.

Det keltiska korset kan påminna oss om att vår kristna tron inte innebär att vi skall sluta glädjas över livets små enkla glädjeämnen som t.ex. solens strålar. Att glädjas över skapelsen är att lovprisa skaparen.

Gud välsigne dig

Liljekorset, skönheten och återevangelisationen

"[Han]Som en lilja bland tistlar
är min älskade bland flickor.
(Höga visan 2:2)"

Ett liljekors är ett kors där varje korsarm avslutas med en fransk lilja.
Enligt legenden fick Klodvig I (481-511) en lilja av en ängel, och som vapenbild har den franska liljan sedan 1179 funnits i de franska konungarnas vapen. Den anänvds även som symbol för den kanadensiska provinsen Quebec och för pojkscoutrörelsen. Bilden ovan föreställer Sigtuna församlings vapen där ett liljekors ingår.

Olika typer av liljekors användes av spanska riddarordnar som under åren 718-1492 kämpade för att återta Spanien från de muslimska erövrarna. Liljekorsen symboliserade då anknytningen till den kristna tron och till det kristna Frankrike. Helt säkert hade liljorna också en dekorativ funktion. De påminde om det sköna i Guds skapelse.

I ovanstående citat ur Höga visan är liljan just en symbol för skönheten, för det goda i Guds skapelse. Jesus använder också liljan som en symbol för bekymmerslösheten: "Tänk på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem." (Lukasevangeliet 12:27)

I vår tid kan liljekorset påminna oss om det sköna i Guds skapelse, Jesu död på korset och om att kristna genom århundradena har fått kämpa för att återevangelisera områden som gått förlorade för den kristna tron.

Gud välsigne dig!

Saligprisningar och barmhärtighetsgärningar

"Saliga de barmhärtiga,
de skall möta barmhärtighet."
(Matteusevangeliet 5:7)

I en synonymordbok hittar vi flera synonymer till ordet barmhärtig: medlidsam, misskundsam, förlåtande, förbarmande, nådig, godhjärtad, skonsam, mild, human, mänsklig, ömsint, kristlig, välgörande, hjälpsam.
En annan förklaring till ordet är att det kommer från att man har hjärtat i barmen, att man är på det sätt som man en gång har blivit skapad, alltså okonstlad.

Vad menar då Jesus med att de barmhärtiga skall möta barmhärtighet? Det finns ju ingen garanti för att den som själv är god alltid får möta godhet hos andra. Ibland drabbar ondskan och motgångarna också dem som själva har gjort gott.
Huvudregeln är dock att godhet smittar av sig. Den som bemöter andra väl har större chans att själv bli vänligt bemött.
Den som är barmhärtig mår också bra av det i längden.

Om du vill repetera vilka de kroppsliga och de andliga barmhärtighetsgärningarna är så kommer listan här:
De sju kroppsliga barmhärtighetsgärningarna (Matt 25:34-40)

1. Att ge mat åt den hungrige,
2. ge dryck åt den törstige,
3. kläda den nakne,
4. skydda den hemlöse,
5. besöka den sjuke,
6. besöka den fängslade,
7. begrava den döde. (Tobit 1:17)

De sju andliga barmhärtighetsgärningarna

1. Att ge råd åt den tveksamme (1 Thess 5:9-11),
2. undervisa den okunnige (Apg 8:35-39, Kol 3:16),
3. omvända eller tillrättavisa syndaren (Matt 18:15, Apg 2:40,41, Jak 5:19,20),
4. trösta den sorgsne (Rom 12:15, 2 Kor 1:4),
5. förlåta alla oförrätter (Matt 18:21,22),
6. tåligt uthärda besvärliga människor (1 Kor 13:5),
7. be för levande och döda och för förföljare (Jak 5:16, 2 Mack 12:46, Matt 5:44).


Gud välsigne dig!