Tålamod i lidande... eller inte

"Ta emot vad som än läggs på dig,
och ha tålamod i alla slags lidanden."
(Jesus Syraks son 2:4)

Skall man ta emot det som läggs på en med tålamod? Svaret är ibland ja, ibland nej.
Det gäller att skilja mellan den typ av lidande som det går att göra någonting åt och den sortens lidande som det inte går att göra någonting åt.
När man står mitt inne i lidande är det en fråga man måste ställa sig.

Gud välsigne dig!

När man möter människor som lider

När man träffar människor som är sjuka eller lider av andra orsaker kan man ibland känna sig osäker. Vad skall jag göra för att hjälpa den människan? Kanske man tänker på den gyllene regeln: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem."(Matteuevangeliet 7:12) Den gyllene regeln kanske påverkar en så att man blir så ivrig att hjälpa den andre att man glömmer det viktigaste: att låta den andre berätta. Ibland avbryter man för snabbt med goda råd. Visst kan råd och praktisk hjälp vara bra i begränsad omfattning, men viktigast är ändå att låta den andre tala ut.

Två bibelord som kan vara bra att ha i minnet när man möter människor som lider är dessa:
"En tid att tiga, en tid att tala." (Predikaren 3:8)
"Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter." (Romarbrevet 12:15).

Att tala väl om andra

"Om man har kallat husets herre för Beelsebul, kan då hans husfolk vänta sig något bättre?" (Matteusevangeliet 10:25)

Jesus blev vid något tillfälle kallad Beelsebul av någon i sin omgivning. (Beelsebul var ett ord som användes för djävulen.) Han passar då på att förbereda sina lärjungar på att också de skall få lida för sin tro.
Det är också något som många kristna har fått vara med om. Kristna i romerska riket blev kastade framför lejonen på Coloseum och i vår tid får kristna ungdomar och vuxna höra glåpord av arbetskamrater och skolkamrater. Några som blir utsatta för detta tycker inte att det är något större problem, men för andra är det ett outhärdligt lidande.

Vi får dock akta oss för att skylla allt motstånd på att vi är kristna. Om vi stöter på saklig kritik, skall vi inte försvara oss med att vi blir illa behandlade för att vi är kristna. Det som Jesus syftar på är inte saklig kritik utan elaka glåpord.
Vi får också akta på vår egen tunga. Talar vi illa om andra eftersom de tillhör en annan kristen riktning, ett annat politiskt parti eller för att den så kallade personkemin inte stämmer? Ibland är debattklimatet mellan kristna hårt och kärlekslöst. Om två kristna grupper står och anklagar varandra för att vara Beelsebul, då har den omgivande världen orsak att förundra sig.

En god andlig övning är att träna sig i att tänka och tala väl om dem som man anser vara ens meningsmotståndare, vare sig det gäller religion eller politik. En spännande tanke inför valet.

Att få distans till sitt lidande

Livet kan ibland växla snabbt från lycka till olycka. Vägen från olycka till lycka är ofta längre och kräver tid och ansträngning.
Praktiskt taget alla människor får för eller senare vara med om en svår period i sitt liv. När man kommer ut ur den perioden är man sargad, men också en erfarenhet rikare. Den erfarenhet man har kan vara till hjälp för andra människor.
När man har hunnit få en viss distans till sitt eget lidande kan man i vissa fall hjälpa andra till en bättre tillvaro genom att berätta för andra om sin egen väg från lidande till en helare tillvaro.
Man måste dock ha vissa gränser för sitt berättande. Berättandet hör till en del av helandeprocessen. Att man över huvud taget orkar berätta om det gör en till en helare människa. En annat steg av helandet är att man får sådan distans till sitt lidande att man inte längre behöver berätta om sitt lidande. Man är fri att tala eller att tiga.
I Psaltaren 40 möter vi en människa som har fått lida. En missbrukare berättade för mig vid ett tillfälle att just den psalmen passade väldigt bra in på hans situation. "Länge väntade jag på Herren, och han böjde sig ner till mig och hörde mitt rop." (v 1.). Vägen till helande är ingen lätt väg, men Gud hjälpte, om hjälpen än dröjde.
Hjälpen kom även genom bibelordet: "I bokrullen står vad jag skall göra." (v 8) Den lidande befinner sig i det skede när han gärna berättar för andra om sitt lidande och sin väg tillbaks till det normala livet: "Jag tider inte om din hjjälp, att du är trofast och räddar förkunnar jag." (v. 11).
Psalmens författare kommer dock ibland in i svåra perioder igen: "Jag hotas från alla håll av olyckor utan tal." (v 13). Tydligen finns också personer som hånar psalmens författare: "Må de rysa av skam, de som nu skrattar hånfullt åt mig." (v. 16).
Psalm 40 är bra att läsa under svåra perioder i våra liv.