Korset och lagens tavlor

[Jesus sade:] "Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla."
(Matteusevangeliet 5:17)

Det finns knappast någon fråga som man har samtalat så mycket om i de lutherska kyrkorna, som relationen mellan lag och evangelium. Den här bilden som är hämtad från predikstolen i Danmarks kyrka är ett försök att med en bild visa på relationen. Både Kristi kors och tavlorna med tio Guds bud är målade med guldfärg och utsmyckade. Budskapet är att både Guds lag och evangeliet är Guds goda gåvor till oss människor. Båda är utflöden av Guds stora kärlek.

Guds lag som bland annat uttrycks genom tio Guds bud är en hjälp från Gud till oss människor att få ordning på våra liv och på relationerna till andra människor och till Gud. Vi får stämma in i psalmistens ord:
"Ge mig förstånd att lyda din lag,
att hålla den helt och fullt.
Led min vandring efter dina bud,
den stigen går jag med glädje."
(Psaltaren 119:34-35)

Guds relation till oss människor innebär inte bara att han ger oss sin lag. Han ger oss också sin förbehållslösa kärlek, som visar sig bland annat genom att han son Jesus Kristus dog på korset.

En god förälder ger regler till sina barn, men också förbehållslös kärlek. Så är också Gud.

Gud välsigne dig!

Frihet och lag

På förklaringsberget träffade Jesus Moses och Elias. Moses var den som befriade folket och som tog emot lagens tavlor av Gud. Kom ihåg att Gud inleder med att påminna Israels folk om att han har fört ut dem ur slavlägret. De är fria människor. Därför behöver de bud för att deras liv skall bli bra i friheten. Samma sak gäller oss.

Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.
1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa. (2 Mos 20:2-17)

I en stunds tystnad får vi tänka på om det är något av buden som är särskilt viktigt för oss att tänka på i våra liv. Vilken del av lagen är viktiga för att vi skall vara fria?

Gud välsigne dig!

Kinesiska kristna och tio-korset

Det kinesiska tecknet för talet tio har från början ingenting med det kristna korset att göra. I Svenska dagbladet kan vi läsa om hur kinesiska kristna alltmer formar sina egna versioner av den kristna tron. Det gäller också uttolkningen av likheterna mellan det kinesiska tecknet för tio och korset.

Här är några exempel på tolkningar som förekommer: Tio är det perfekta talet för kineser. Gud är den perfekte. Därför ser korset ut som tio. Första gången korset nämns i bibeln är för övrigt i Matteus 10. "Den som inte tar sitt kors och följer efter mig är inte värd att tillhöra mig. Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skulle, han skall finna det." (Matteusevangeliet 10:38-39). Det är en vers som i allra högsta grad är aktuell för kinesiska kristna som levat i martyrskap under kommunismen på 1900-talet.

Uttrycket "hans kors" finns för övrigt tio gånger i kinesiska biblar. (Detta stämmer inte med svenska bibelutgåvor.)

I bibeln står siffran tio för makt eftersom den tionde bokstaven i hebreiska alfabetet är jod, som betyder hand, och symboliserar makt, kraft och förmåga att ändra på saker och ting. "Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft." (Första Korinthierbrevet 1:18)

Även i Markus evangelium nämns korset för första gången i tionde kapitlet: "Jesus såg på honom, och älskade honom, och sade till honom; Ett fattas dig; gack bort, sälj allt det du hafver, och gif de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, följ mig, och tag korset uppå dig." (Mark 10:21; 1873 års svenska upplaga.)Även citetet från Markus evangelium pekar alltså på korsets följder i våra liv. Vi måste avstå från materiella egendomar för att följa Jesus. Tiotalet pekar dessutom på det tionde budet: "Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa."

Gud välsigne dig!

Tio Guds bud på flera olika plan

Conny Brännberg skriver i dag i en debattartikel i Dagen att den kristna etiken behövs i politiken. Helt riktigt. Den kristna etiken finns med redan i dopbefallningen:
Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen
och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och
Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett
er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”
(Matteusevangeliet 28:18-20)
Tio Guds bud kan påverka våra liv på flera olika sätt. På det politiska planet kan vi arbeta för att vårt samhälle skall präglas av kristen etik. Vi måste också arbeta medvetet för att buden och den kristna etiken skall föras vidare till nästa generation. Ordet "tradition" innebär alla de riter, berättelser, sånger och uppfattningar som lämnas över till nästa generation. Den kristna etiken är en del av detta.
Vi måste också arbeta med den kristna etiken i våra egna liv. Tio Guds bud och den inställning som finns i Jesu bergspredikan måste vara levande dokument som vi låter påverka våra liv och dagligen medföra eftertanke och justeringar i vårt sätt att leva med andra människor.
Fastan är en tid när det är vanligt att man går till bikt. Jag vill särskilt uppmuntra dig som aldrig har gått till bikt att göra det innan påsk. Alla människor behöver gå till bikt. Det är inte på något sätt förnedrande. I stället är bikten ett tecken på att vi inte slår oss till ro med våra synder, utan att vi aktivt vill arbeta för att begränsa dem.
Riktigt verksamma blir Guds bud när vi låter dem verka på olika sätt: i politiken, i undervisningen och i våra egna liv.

Älska Guds bud

Anders Piltz skriver i sin krönika i Dagen: "För den troende är saken klar: det existerar normer som är objektiva, nedlagda i naturen av Gud." Han skriver också: "Finns det bud, då finns det också möjligheter att bryta mot dem." När vi bryter mot Guds bud är det stor risk att livet blir kaos. Kanske vi först vinner några kortsiktiga fördelar, men sedan får vi själva eller andra lida för att buden är brutna.

Vi borde visa en större glädje över att Gud har gett oss budorden. Bland judarna finns traditionen att man under högtiden simchat tora tar fram torarullarna - där lagen är nedskriven - och dansar med dem för att visa sin glädje över att Gud har gett oss lagen. I 1695 års upplaga av Den svenska psalmboken var de tre första psalmerna tonsättningar av tio Guds bud. Budorden står också först i lilla katekesen. I vår tid förekommer det ofta att kristna försöker tona ner budordens betydelse, kanske för att de har varit alltför brända av tidigare generationers lastkataloger, som förbjöd allt från dans till cyklar.

Om då lastkatalogerna var människors verk så är budorden Guds verk. Och Gud hade en mening när han gav oss sina bud. "Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret." (Andra Moseboken 20:2) Gud vill att vi skall vara fria människor, men inte så fria att vi är ensamma och bara tänker på oss själva. Människan mår bäst av att leva i gemenskap med andra och då behövs buden.

Vi behöver återupptäcka glädjen över tio Guds bud. Vi skulle kunna dansa med våra biblar i glädje över buden. Vi kan sätta upp dem på väggen för att de skall vara synliga. Tio Guds bud skulle kunna vara ett bra tema för tio konstverk. Den polske filmregissören Krzysztof Kieslowski har gjort en serie filmer om budorden. Den är väl värd att ses.

Gud välsigne dig!

Att fråga människor om råd

"Be om råd från alla som är kloka, håll dig inte för god för det, ty alla råd är till nytta." (Tobit 4:18)

Tobit förmanar sin son Tobias innan Tobias skall ut på en lång resa. Ett av råden handlar om att Tobias skall be om råd från alla som är kloka, och inte hålla sig för god för det.
Vi människor är beroende av andra. Det är med gemensamma erfarenheter som mänskligheten har fått framåt. Stora uppfinnare och upptäckare har som individer lämnat stora enskilda bidrag till framskridandet, men även de har varit beroende av andra.
Ibland säger vi att varje människa är unik. På sätt och vis är det sant, men det är inte hela sanningen. När vi står inför ett problem finns det nästan alltid en annan människa som har haft ett liknande problem. I deras kamp och erfarenheter kan vi hämta inspiration och vishet som gör det lättare för oss. Vi kan hämta stöd hos människor i vår omgivning som vi har förtroende för.
Tobit uppmanade ju tobias att be om råd från alla som är kloka. Hur skiljer vi då den som är klok från den som inte är det. I bibeln läser vi ju berättelser om människor som har handlat både klokt och oklokt, om människor som har gett goda råd och dåliga råd. Vi ser också exempel på hur illa det kan gå när man inte lyssnar på dem som ger goda råd.
Ett bra sätt att skilja mellan goda och dåliga råd är att se om råden harmonierar med den kristna trons grunder, framför allt tio Guds bud och det dubbla kärleksbudet. Är rådet i linje med det håller det för en etik som har hållit i årtusenden.
Ändå är tio Guds bud inte nog att bygga sitt liv kring. Livet och det som händer är alltför komplicerat. Vi behöver också kloka människor att dryfta våra frågor med.

Gud välsigne dig!

Ge Gud tid i osäkerheten

I Dagen skriver Joakim Hagerius under rubriken Osäkerhet en krönika som handlar om att ställa frågor om sina livsval.
Osäkerhet är ett viktigt ord. Många av våra livsfrågor präglas av osäkerhet. Vi står i valsituationer där vi kan göra på flera olika sätt. Det finns argument för och emot de olika alternativen. Ibland finns vägledning att hämta i den kristna tron. Tio Guds bud ger ibland klar och tydlig vägledning. Då är valet enklare. Men det är minst lika vanligt att det inte finns någon så tydlig vägledning. Då måste man ibland lägga ned kraft och möda på att bli vägledd.
"Herre, lär mig dina vägar, visa mig dina stigar. Led mig i din sanning, lär mig, du som är min Gud, min räddare, ständigt hoppas jag på dig." (Psaltaren 25:4)
Bibelordet handlar om att det ibland handlar om att lägga ned kraft och möda på att ta emot kunskap från Gud. Man måste ge Gud tid och aktivt arbeta för att ta emot hans undervisning. Då kan ibland Guds ord verka på lång sikt och ge vägledning även i svåra valsituationer.
Även i osäkerheten verkar Gud. Om vi ger Gud tid och om vi vill lyssna.

Beröm och kritik skall inte framföras samtidigt

Det går inte att servera beröm och kritik i samma mening. Allt måste ha sin tid. När man talar vänligt och varmt till en människa får man inte linda in kritiken i värmen. Då förlorar de varma orden sitt värde. Kritiken får man spara till en annan gång.
Att helt utelämna kritiken är ingen god idé. Att avstå från att framföra kritik till en människa, kan innebära att man gör den människan riktigt illa. När människor lever i goda relationer med varandra, finns både beröm och kritik med, men inte samtidigt.
På första söndagen i advent läser vi ur Lukasevangeliet 4:16-23 om hur Jesus i Nasarets synagoga läser ur Jesajas bok: "Herren Guds ande fyller mig, ty Herren har smort mig. Han har sänt mig att frambära glädjebud till de betryckta och ge de förkrossade bot, att förkunna frihet för de fångna, befrielse för de fjättrade, att förkunna ett nådens år från Herren..." (Jesaja 61:1-2). Där avslutar Jesus läsningen mitt i en mening och utelämnar fortsättningen: "en hämndens dag från vår Gud."

Guds lag och evangeliet är två självklara grundpelare i den kristna tron. Guds lag är främst budorden, men också den utveckling av lagen som Jesus ger oss i bergspredikan. Evangeliet är erbjudandet att vi får vara Guds barn av nåd och att Gud har visat sin kärlek till oss genom att Jesus dog och uppstod för vår skull.

Lagen måste ha sin tid och evangeliet sin. I den kyrkans historia har kyrkoåret utvecklats, där advent och påskfastan får vara de tider där vi tänker mer på Guds lag än annars. Under festerna jul och påsk tänker vi mer på evangeliet.

Joakim Hagerius skriver i Dagen att budskapet om ett nådens år är lika radikalt då som nu. Det är helt riktigt. Evangeliet är lika radikalt då som nu, men under en förutsättning: att vi först har tagit Guds lag på allvar.

Därför är det en god idé att göra advent till en lagens tid. Vi får anstränga oss extra för att följa Guds vilja, att leva radikalt och generöst. Den som aldrig har gått till bikt kan göra det. Man går till bikt med tunga steg, men med desto lättare steg därifrån. Tunga steg och lätta steg. Fast och fest. Lag och evangelium. Det är Guds sätt att verka i världen. Allt har sin tid.

Tio Guds bud och vår frihet

Det flesta känner nog till att tio Guds bud finns och vad de innebär: regler som för det lättare för oss människor att leva.
Ibland räknars versen innan det första budet som en slags inledning till budorden: "Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret." Den versen påminner oss om att israeliterna just hade blivit ett fritt folk när det fick budorden. Den som är fri behöver regler för sitt liv. Den som är slav har inte något större handlingsutrymme och behöver därför inga regler.

Om vi inleder läsningen av budorden med påminnelsen om att vi är fria, då ger det buden en ny dimension. Vi är fria. Därför behöver vi buden. Eller är det kanske först när vi lyder buden som vi är verkligen fria.

Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.
1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5. Du skall inte dräpa.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
7. Du skall inte stjäla.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.
(Andra moseboken 20:2-17; Femte moseboken 5:6-21)

Förmån att få vara kristen

Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga, hur väldig hans styrka är för oss som tror – samma oerhörda kraft som han med sin makt lät verka i Kristus här han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen. (Ef. 1:18-20).

Om man har varit kristen länge kan det hända att man glömmer bort vilken förmån det är att få vara kristen. Man kanske glömmer vilken kraft det finns i förlåtelse och försoning, i bönen, i bibelordet, i löftet att vi skall få ärva himmelriket. Därför kan vi be om att få ett inre ljus så att vi bättre ser vilka förmåner vi har redan här i världen, just för att vi är kristna. Många av oss kristna är så vana med alla förmåner vi har som kristna så att vi inte tänker på att det är ett privilegium.
För andra kristna kan det vara så att det finns outnyttjade resurser i den kristna tron.

Jag hörde nyligen en predikant som sade att tio Guds bud kan förstås som en lång lista på förmåner. Första budet "Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.": Vi behöver inte söka efter livets medning i astrologi och new age för vi har redan den sanne guden. Tredje budet: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.": En sådan förmån att vi får vila och fira gudstjänst en dag. Åttonde budet: "Du skall inte vittna falskt mot din nästa.": En sådan förmån att vi kan leva i goda relationer med andra så att vi inte behöver tala illa om dem.

Vi skulle kunna läsa igenom hela listan på buden, hela trosbekännelsen, hela Fader vår och så mycket annat och påminna oss om alla förmåner vi får av tron.

Repetition och misstag - kunskapens mödrar

Femte Moseboken kallas också Deuteronomium. Uttrycket betyder "den andra lagen": Mycket riktigt innehåller också Femte Moseboken ytterligare en version av sådant som man redan har kunnat läsa i de fyra första Moseböckerna. Till och med tio Guds bud finns i två olika versioner. (Andra Moseboken 20:2-17 och Femte Moseboken 5: 6-21)

Räcker det då inte med att vi får Guds lag i en version? Nej, det gör det inte. Man brukar ofta säga att repetition är kunskapens moder. Det gäller även Guds lag. Att budorden dyker upp ytterligare en gång är inte bara för att det skall finnas en säkerhetskopia av dem utan för att påminna oss om att vi måste påminna oss om Guds lag gång på gång.

När kung Carl Gustav höll tal i vid riksdagens öppnande kallar Svenska Dagbladet det "ett konventionellt tal utan markeringar åt något håll". Ändå är det ett viktigt tal. Även i riksdagen gäller att repitition är kunskapens moder. Att kungen talar om demokrati och tolerans mot oliktänkande innebär inte att vi får någon ny kunskap utan att vi påminns om sådant som vi bör värna om i vårt land även i framtiden.

Förutom att man ofta säger att repitition är kunskapens moder brukar man säga att man lär sig av misstagen. Det är också sant. Man lär sig både av egna misstag och av andras. I ungdomen är man ofta betydligt mer säker på hur saker och ting skall gå till. Med stigande ålder samlar man erfarenhet och får har samlat så många intryck så att man till slut blir allt mer öppen för att saker och ting kan vara på olika sätt och att problem kan lösas på skiftande sätt. När man blir äldre blir man mer tolerant och mindre tvärsäker, skriver Svenska dagbladet i dag. Det är en av de positiva sidorna med åldrandet.
Men det finns också en risk med erfarenhet. Visst är det bra att man samlar erfarenhet, men det får inte gå så långt så att man blandar ihop erfarenheten av att man ibland misslyckas i livet med med insikten att Gud faktiskt har en vilja för våra liv och att han vill hjälpa oss till det goda livet.

Därför gav Gud oss lagen en gång till. Låt oss därför repetera lagen som den lät när Gud gav den för andra gången:

Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.
1 Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod, någon avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig 10men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud.
2 Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
3 Var noga med att hålla sabbatsdagen helig, så som Herren, din Gud, har befallt dig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din oxe eller din åsna eller något annat lastdjur du har, inte heller invandraren i dina städer. Din slav och din slavinna skall få vila liksom du själv. Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, förde dig ut därifrån med stark hand och lyftad arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att fira sabbatsdagen.

4 Visa aktning för din far och din mor, så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig.
5 Du skall inte dräpa,
6 du skall inte begå äktenskapsbrott,
7 du skall inte stjäla,
8 du skall inte vittna falskt mot din nästa,
9 du skall inte ha begär till din nästas hustru,
10 och du skall inte ha lust till din nästas hus eller åker, hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.