Det maronitiska korset - ingenting kan vinnas utan kamp och prövning

"Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet."
(Romarbrevet 8:17)

Den maronitiska kyrkan är en syrisk-ortodox kyrka som är starkast i Libanon. Kyrkan är grundad av den helige Maron som levde i Antiokia i nuvarande Turkiet på 400-talet. Bland maroniterna används det maronitiska korset som har tre tvärbalkar och där varje korsarm avslutas med tre blad.

De tre tvärbalkarna beskrivs ibland - uppifrån och ner - som tavlan med inskriften "Jesus från Nasaret, Judarnas konung", korsarmen där Jesu armar var fästade och fotapallen där hans fötter stod.
Andra gånger beskrivs tvärbalkarna som den heliga Treenigheten.

Lövverket beskrivs som det liv som utgår från Jesu lidande. Det påminner oss om att ingenting viktigt i livet kan vinnas utan kamp och prövning. Vi måste vara beredda att försaka vissa saker i livet för att vinna det som är mer värdefullt. Så kan också korsen i våra liv blomma.

Gud välsigne dig!

Man måste inte äta av alla träd

”Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap på gott och ont.” (Första Moseboken 2:16)

Det var vad Gud sade till människan enligt skapelseberättelsen.
Ändå måste vi fråga oss om det verkligen är det så klokt att äta av alla träd i trädgården även om vi får äta av alla utom ett. I vår tid vill många människor hinna med så många upplevelser som möjligt. Vi vill resa och se en stor del av världen. Vi måste klara av att göra karriär. Dessutom finns det så många sorters vin som man inte har prövat, för att inte tala om alla sexuella upplevelser som massmedia berättar om. Barnen måste få en bra uppfostran och få uppleva mycket och utvecklas redan när de är barn. Vuxna har fullt upp med att skjutsa barnen till deras olika aktiviteter.

Till slut kan vi råka in i desperation över det som vi inte har, för när vi jämför oss med andra är det lätt att se att det alltid finns någon har mer, eller som har gjort mer.

Gud ger oss oerhört rika gåvor i sin skapelse. ”Han fyller min bägare till brädden” eller ”Han låter min bägare flöda över,” står det i Psaltaren 23. Det betyder att Gud ger oss för mycket. Vi kan inte ta emot allt. Vi måste lära oss att försaka. Ordet ”försaka” betyder att avstå. Det är ett gammalmodigt ord, men viktigt.

Ett slags försakelse är sådan försakelse som vi tvingas till. En sjukdom som man själv eller en anhörig har kan medför att vi inte kan göra allt vi skulle vilja göra. När man har blivit förälder är det mycket i livet som förändras. Man kan inte gå på bio eller resa som förr. Det är en försakelse, men också en välsignelse.

En annan slags försakelse är den försakelse som vi själva väljer att göra. Vi vet vad som är skadligt och väljer därför bort det. Man bör också ha ett säkerhetsavstånd till det som är skadligt… ” Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd…” Sedan tog hon av den och åt. Kampen förloras oftast i det första skedet… när vi ser frukten. Att träna sig i att försaka är en viktig andlig träning.

Att vi måste försaka en del som Gud har skapat är en viktig insikt. En annan lika viktig insikt är att det är viktigt att tacka för det vi redan har. Om vi tränar oss att uppskatta det vi har botar det oss från det överdrivna begäret till det vi inte har.

(Dagen och Dagens ledare rapporterar om en hemsida som uppmuntrar gifta människor till otrohet. Det är ett exempel på att samma mekanismer fortfarande förekommer. Ingen mår bra av att äta av för många träd i trädgården.

Gud välsigne din dag!

Korset och kronan

Korset och kronan är en kristen symbol. Korset symboliserar de smärtor, det lidande och de försakelser vi får stå ut med under vårt jordeliv. Kronan symboliserar det eviga livet, den belöning som väntar oss efter prövningarna i det här livet. "Var trogen intill döden, så skall jag ge dig livets segerkrans." (Uppenbarelseboken 2:10).

Tanken på det eviga livet som en belöning för lidandena i den här världen skall inte misstolkas. Det handlar inte om att vi skall stå ut med orättvisor och lidande och enbart vänta på en belöning i himlen. Kristen tro uppmanar oss inte till passivitet, utan till aktivitet. Gud vill att vi skall vara med och arbeta för en bättre värld.

Mitt i arbetet för det goda livet och den goda världen, vet vi ändå att lidandet finns med som en beståndsdel. Vi kan aldrig bygga ett himmelrike på jorden. Lidandet kommer när vi minst anar det. Därför är korset och kronan en viktig symbol.

"Salig är den som håller ut då han prövas; när han har bestått provet skall han få det eviga livets segerkrans, som gud har lovat dem som älskar honom." (Jakobs brev 1:12)

Gud välsigne dig.

Varför Jesus använde vin i nattvarden

Mänskligheten har sedan länge haft blandade känslor inför alkoholhaltiga drycker. Många tycker att ett glas vin förhöjer stämningen och dessutom är en källa till glädje. Bibelns författare är inget undantag: "Drick ditt vin med glatt hjärta!" (Predikaren 9:7) Både de och vi vet samtidigt att missbruk ställer till stora problem: ”Präster och profeter raglar av öl, är omtöcknade av vin.” (Jesaja 28:7)
Egentligen är det ingen större skillnad mellan alkohol och annat i Guds skapelse. Allt kan både brukas och missbrukas: alkohol, kunskap, mat, pengar, ära, knivar, bilar, datorer och allt annat kan användas både till gott och ont.
När Jesus instiftade nattvarden använde han bröd och vin, som var en urgammal symbol för gästfrihet. Prästkungen Melkisedek välkomnade Abraham och ”kom ut med bröd och vin” (Första Moseboken 14:18) Bland annat bröd och vin ingick och ingår i den judiska påskmåltiden som firas till minnet av uttåget ur Egypten och som dessutom är en fest för att fira den första skörden som i det heliga landet sker redan på våren. Nattvardens bröd och vin är en symbol som förenar oss med kristna runt hela vår värld och dessutom med det judiska folket och dess historia.
När Gud blev människa i Jesus Kristus steg han ned i den värld där skapelsen både brukas och missbrukas. Både den judiska traditionen och förhållandet att många texter i nya testamentet antyder att Jesus själv drack vin visar att nattvarden instiftades med bröd och vin och inget annat. Jesus valde alltså – till skillnad från bland annat Johannes döparen – att inte vara absolutist.


Hur skall då den göra som vill delta i nattvarden, men som inte vill dricka alkohol? Ta bara emot Kristi kropp (i form av bröd) och lita på att Jesus är fullständigt närvarande även för den som bara tar Kristi kropp.
Att avstå från att ta emot Kristi blod (i form av vin) är naturligtvis en försakelse. Försakelse är kanske ett ovanligt ord i vår tid. Det innebär att man frivilligt avstår från något. Alla människor är tvungna att göra försakelser i olika avseenden. Vissa människor måste av hälsoskäl avstå från att äta sådant de skulle vilja äta. Den som har alkoholproblem bör helt avstå från alkohol. Guds sjätte bud ger oss en fast form för sexualiteten och uppmanar oss att därutöver leva kyskt, vilket för somliga människor innebär en försakelse.
Vi människor har olika försakelsebördor att bära, men måste inse att de har huvudansvaret för detta själva. Det finns ett bibelord som handlar om just det egenansvaret: ”Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet.” (Matteusevangeliet 5:30) Detta bör inte förstås som en uppmaning till självstympning, utan som en uppmaning till försakelse i de områden i livet där vi är lagda mot missbruk. Läran om de sju dödssynderna påminner oss om att varje människa brukar ha en svag punkt i livet där vi riskerar att falla i missbruk. Är det inte alkohol, så är det högmod, lättja, vällust eller något annat. Alla behöver träna sig i försakelse.
Att försaka något är i själva verket en mycket nyttig andlig träning som gör oss mer rustade för andra prövningar vi kan råka ut för i livet.
När Jesus instiftade nattvarden och lät den alkoholhaltiga drycken vin ingå fanns det naturligtvis en tanke med det. Jesus bejakade att vin är en del av Guds goda skapelse och att vi har all orsak att tacka Gud för det. Han bejakade också banden mellan den kristna kyrka som skulle komma att växa fram och det judiska folket som han själv var en del av.

------------
Hur det gick i kyrkomötet i det här frågan kan man läsa om i Kyrkans tidning och i Dagen.