Visar inlägg med etikett synd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett synd. Visa alla inlägg

onsdag 7 december 2011

Uppenbara och dolda synder.

"En del människors synder ligger i öppen dag och får sin dom i förväg,
andras synder släpar efter."
(Första Timotheosbrevet 5:24)

Det finns många förklaringar till vad ordet "synd" betyder. Själva ordet "synd" är släkt med ordet sund, alltså ett vattendrag som skiljer två landområden från varandra. Det syftar på att synd är något som skiljer oss människor från Gud. Det hebreiska ordet för synd handlar i stället om att man missar målet. En annan förklaring är att synd är sådana handlingar som gör att man skadar sig själv eller andra.

Första Timotheosbrevet skiljer mellan synder som ligger i öppen dag och dem som släpar efter. Det kan vara lätt att regagera på och ta avstånd från egna och andras synder som ligger i öppen dag. Skadliga beteenden som verkar på lång sikt är däremot svårare att få kontroll över.

Det kan vara värt att tänka efter vilka av mina egna beteenden som inte ställer till så står skada just nu, men som verkar desto mer skadligt i längden.

Gud välsigne dig!

onsdag 21 september 2011

Hur länge skall de dröja till förlåtelse?

"Mitt barn, har du syndat, så gör aldrig om det,
och be om förlåtelse för vad du redan gjort."
(Jesus Syraks son 21:1)

Begreppet "förlåtelse" är ett viktigt men inte helt enkelt ord i kristen tro. Nyligen har det kommit ut en bok av Birgitta Almgren som handlar om svenskarna som spionerade för Östtyskland. (Recension i Expressen.)
Man kan fråga sig vilken nytta det är att dra upp gamla synder som begicks för mer än tjugo år sedan. Visst finns det nytta. Det är viktigt att beskriva historien och att försöka förstå vad som har hänt och hur det kunde hända. Spioner har i många länder förrått sitt eget land av politisk övertygelse, för att söka spänning, men betydligt mer sällan för pengarnas skull. Av detta kan vi lära en hel del om hur människan fungerar.
Man får däremot vara mycket försiktig med att lång tid efteråt offentligt utmåla människor för vad de en gång gjort. Där kommer förlåtelsen in.
Förlåtelsen är dock inte något som någon förtjänar med automatik. Tiden måste få gå och personen i fråga måste ha en syndakännedom, förstå vilket fel han/hon har begått och varför det var fel.
Livet måste få gå vidare. Synder kan förlåtas, men det kräver ånger som motprestation. Det är grundregeln.

Gud välsigne dig!

fredag 2 september 2011

Det gamla koptiska korset och Guds kärlek


"Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare."
(Romarbrevet 5:8)

Gamla koptiska kors är inspirerade av den fornegyptiska livssymbolen "ankh" på så sätt att en cirkel finns med på den översta korsarmen. Cirkeln symboliserar Guds eviga kärlek som visar sig vid Jesu död på korset. Den symboliserar också Jesu gloria och uppståndelse.
Att visa kärlek när allt går bra är inte särskilt svårt. Att hålla fast vid kärleken när det är problematiskt är svårare. Det gäller både i relationerna människor emellan och i relationen mellan människor och Gud.

När vi tänker på våra egna synder, bör vi också tänka på att mitt i dessa är vi ändå älskade av Gud.

Gud välsigne dig!

torsdag 5 maj 2011

Lammet och korset - Jesus dog för vår skull



En urgammal fest i det heliga landet var herdarnas våroffer, när man höll fest på ett slaktat lamm. På väg ut ur fångenskapen i Egypten slaktade israeliterna påskalammet. Lamm och andra djur offrades i templet i Jerusalem, bland annat som offer för att sona människornas synder. Jesu död på korset medför enligt den kristna tron att Jesus har dött för våra synder. Johannes döparen sade om Jesus: "Där är Guds lamm som tar bort världens synd." (Johannesevangeliet 1:29) Även Paulus anser att Jesus är påskalammet: "vårt påskalamm, Kristus är slaktat." (Första Korinthierbrevet 5:7)

Lammet och korset anspelar på syftet med Jesu död på korset. Jesus är Guds lidande tjänare som utan att klaga gick sitt lidande till mötes. På väg till nattvardsbordet sjunger vi i mässan:
O Guds Lamm, som borttager världens synder,
förbarma dig över oss.
O Guds Lamm, som borttager världens synder,
förbarma dig över oss.
O Guds Lamm, som borttager världens synder,
giv oss din frid.

Gud välsigne dig!

torsdag 31 mars 2011

Jesus ältar inte våra synder

Många gånger ältar vi människor det som har varit alltför mycket. Vi kan älta orättvisor, när det skulle vara bättre om vi försöker skaka av oss det som har varit och gå vidare i livet. Vi kan också älta våra egna synder och misstag och alltför länge känna oss eländiga i stället för att som förlåtna syndare gå vidare i livet. Paulus, som till en början hade förföljt de kristna för att senare bli en av apostlarna berättar om hur radikal förlåtelsen var:

"När jag hade kommit tillbaka till Jerusalem och stod och bad i templet föll jag i hänryckning och fick se Herren som sade till mig: ’Skynda dig och lämna genast Jerusalem, här kommer de inte att ta emot ditt vittnesbörd om mig.’ Jag svarade: ’Herre, de vet ju att jag i alla synagogor lät gripa och piska dem som trodde på dig. Och när ditt vittne Stefanos fick offra sitt blod stod jag och såg på, och jag tyckte det som skedde var riktigt, och jag vaktade kläderna åt dem som dödade honom.’ Då sade han till mig: ’Gå, jag skall sända dig till hedningarna långt borta.’" (Apostlagärningarna 22:17-21)

Paulus berättelse kan påminna oss just om hur radikal Jesu förlåtelse är. Jesus ältar inte det som har hänt, utan säger: Lämna det som har varit. Gå dit jag sänder dig.

Gud välsigne dig!

söndag 15 augusti 2010

Att definiera ordet synd

Det finns de som tycker att ordet "synd" är ett svårt ord. Det känns omodernt och det höjs ibland röster för att syndabekännelsen i gudstjänsten borde tas bort.

Det är med synd som med kärlek. Alla känner på sig vad det är. Ändå är det svårt att definiera. Orden synd och kärlek har ibland blivit så missbrukade att man ibland vill undvika att använda dem. Som kristen måste man ändå våga använda dem - eftersom Jesus använder dem - och de är centrala begrepp i den kristna tron.

Visst kan ordet synd definieras eller förklaras, t.ex. som en handling som bryter mot Guds vilja eller som en handling med vilken vi skadar oss själva eller andra. För att riktigt förstå vad synd är är det ändå bättre att vi går in i våra egna liv, i stället för att nöja oss med att definiera ordet. Det kan säkert räcka med de senaste dagarna. Har jag varit irriterad på mina medmänniskor i ondödan? Har jag använt min fritid mer till människor än till döda ting? Har jag en bra balans i mitt liv eller missbrukar jag någonting? Har jag talat väl om människor som varit frånvarande eller har jag passat på att tala illa om dem i stället för att - om det behövs - föra fram konstruktiv kritik direkt till dem? Har jag uppmuntrat andra? Listan kan göras ändå längre...

Så fort vi öppnar dagstidningen får vi ytterligare exempel på vad synd är: en sexåring våldtagen, ung man nedslagen, en åldring rånad, krogbråk... Mänsklighetens kollektiva synder i form av miljöförstöring är också ett exempel på synd.

Paulus skriver: "Ty jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då medger jag att lagen är något gott. Då är det inte längre jag som handlar, utan synden som bor i mig." (Romarbrevet 7:14-16).

Vi behöver ordet synd. Vi behöver det för att kunna tala om vad som är ont och gott i våra liv. Om man känner på sig att det är en del som är fel i ens liv, men har svårt att sätta fingret på det är, då kan man ha nytta av att ta kontakt med en präst eller diakon för att få ett personligt samtal.

Finns det synd så finns det också förlåtelse. Det är viktigt att veta det.

fredag 30 juli 2010

Dryckenskap bland kristna (Nionde söndagen efter trefaldighet, andra årgången, evangeliet)

Kristna människor begår samma typ av synder som icke-kristna. Jesus berättar i en liknelse om en förvaltare som när hans herre är bortrest tänker "Det dröjer innan min herre kommmer, och så börjar slå tjänstefolket och äta och dricka sig full" (Lukasevangeliet 12:45). Berättelsen är en konkret varning för alkoholmissbruk. Jesus var själv inte helnykterist, men han var säkert medveten om riskerna med alkohol. Nu vet vi att vissa människor av genetiska orsaker har lättare att bli missbrukare och att risken är större under tunga perioder i livet.
Kristna människor har givetvis samma gener som icke-kristna, och även kristna genomgår tunga perioder i livet. Därför finns det också kristna alkoholister.

Omvändelse innebär inte att för alla att livet förvandlas totalt från en dag till en annan. Det finns visserligen många - och då menar jag verkligen många - exempel på att människor kan berätta om att ett helt nytt liv började när de började tro. Omvända alkoholister, narkomaner och kriminella kan fascinera åhörarna med sådana berättelser.

Men det finns också exempel på motsatsen. Människor som under en stor del av sitt liv har bekänt sig som kristna visar sig ha mycket mörka hemligheter, ungefär som förvaltaren i Jesu liknelse.

De flesta kristna utgör nog ett mellanting mellan de båda extremfallen. Man utmärker sig inte genom någon total omvändelse, men har inte heller några stora mörka hemligheter. Kanske livet snarare är ganska grått. Man kan inte visa upp något totalt förändrat liv vid sin omvändelse, och kan känna en viss malande oro över att livet inte blev tillräckligt helhjärtat, över att det fortfarande skulle finnas mycket att ta tag i. I det gråa livet kan laster som högmod, dryckenskap, avund och girighet vara verkliga synder som gör att ligvet inte blir lika bra som det skulle kunna vara.

Det man då får tänka på är att Jesus inte har några överkrav på oss. Han säger: "Tänk er en trogen och klok förvaltare som av sin herre blir satt att ha hand om tjänstefolket och dela ut maten åt dem i rätt tid. Salig den tjänaren, när han herre kommer och finner att han gör vad han skall." (Lukasevangeliet 12:42-43). Att göra sin uppgift är alltså en bra början. Jesus välsignar oss när vi sköter våra uppgifter. Om livet känns tungt kan det ibland bero på att vi själva - inte Jesus - ställer överkrav på oss.

Sedan finns det alltid orsak att gå till rätta med sina synder. På samma sätt som en bil behöver en årlig kontrollbesiktning behöver varje människa gå till själavård, just för att kontrollbesikta sitt liv och sin själ, för att komma till rätta med sina synder. I vissa fall kan själva själavården ge stöd för en förändrad livsstil. I andra fall kan själavårdaren ge konfidenten rådet att gå vidare för att söka stöd hos andra som t.ex. har bättre kunskap att hjälpa missbrukare att komma till rätta.
Om man tror att det är onödigt att gå till själavård för att min inte begår några synder, då är man verkligen illa ute.

fredag 9 juli 2010

Att kämpa tillsammans (Fjärde söndagen efter trefaldighet)

Två ofta citerade bibelställen är "älska din nästa som sig själv" (Tredje Moseboken 19:18; Matteusevangeliet 12:39 )och "döm inte" (Johannesevangeliet 6:37).
Problemet är att de här två bibelställena inte går ihop så lätt. Att älska sin nästa innebär ju inte att bara tycka om människor och tänka väl om dem. Det innebär också att man måste varna dem när de är på fel väg och håller på att förstöra för sig själva och andra. Man kan visserligen börja att göra det med vänliga ord, men om dessa inte hjälper kanske man måste höja rösten. Dömer man då sin nästa? Var går gränsen mellan att älska och att döma? Om man tiger när en annan förstör sitt liv då gör man ju sin nästa verkligen illa?
Jesus har ett svar på den frågan: "...ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders" (Johannesevangeliet 6:42).
Alla människor har sina svaga sidor där vi begår fel. Synder kallas de med ett annat ord. Vi kanske är irriterade på våra barn, vår vår hustru eller man för mycket. Vi kanske tala illa om andra på arbetet. Eller också kämpar vi med någon av dödssynderna: högmod, vällust, frosseri/dryckenskap, likgiltighet, vrede, avund eller girighet. Eller kanske vi bara är allmänt pessimistiska och plågar omgivningen med våra sura uttalanden.
Det är viktigt att vi kämpar mot synden - alltså arbeter med våra dåliga sidor. Då blir vi bättre rustade att hjälpa andra med deras dåliga sidor. Den som hungrar efter att bli bättre själv, den som "hungrar och törstar efter rättfärdigheten" är rustad att hjälpa andra. När man själv kämpar står man på samma sida som den andre som man uppmanar att kämpa. Den egna kampen gör så att man ser klart.
Kampen för det goda livet är en gemensam kamp där man inspirerar och stöttar varandra.