söndag 16 januari 2011

Bibliotekstjuven och dödssynden avund

Teveserien "Bibliotekstjuven" sänds just nu. (Expressen, SvD, Sydsvenskan)

Handlingen har anknytning till en av de sju dödssynderna: avund. Liksom de andra dödssynderna är även avund något gott om man är avundsjuk i lagom omfattning. Det är inte fel att vi beundrar andra människor och hämtar inspiration av dem och i viss mån vill bli som dem. När beundran går för långt slår den över i avund och blir då något skadligt. När beundran har blivit avund har man slutat att glädjas över det man själv är och har och är enbart inriktad att bli det som någon annan är. Man har svårt att se glädjeämnena i ens eget liv och ser desto mer av smärtorna. Till slut använder man onda och olagliga metoder för att försöka få den andres plats. Till slut kan de gå så långt att avund leder till mord eller död. I Bibliotekstjuven får tittarna vänta på självmordet som bör komma i sista avsnittet.

Nära anknytning till dödssynden avund har de nionde och tionde buden:
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

Avund handlar inte bara om att vi vill vara det som andra är utan också om att vi vill ha det som andra har. I grund och botten är det också sunt att inspireras av andras ägodelar och att lära sig att kämpa för att själv klara sig och bygga upp ett eget liv, men även här går det lätt för långt. Många arvstvister har börjat när man tvistar om ett hus under ett arvsskifte. Många konflikter börjar i otrohetsaffärer. Tionde budets slav och slavinna motsvarar kanske personal i vår tid. Oxen och åsnan står för arbetsredskap och kommunikationsmedel och motsvarar kanske närmast datorn, bilen och MC:n i vår tid - sådant som kan föda avund och leda till skulder, betalningsanmärkningar och brottslighet.

Vår andliga träning för att motverka dödssynden avund är att vi i dag i bön tackar Gud för att han har skapat oss just till dem vi är. Vi fortsätter att tacka för våra anhöriga, för vårt hem och allt annat vi har orsak att vara tacksamma för. Om vi gör det till en god vana föds en tacksamhet som vi aldig kan få med än så mycket ägodelar eller med vilken ställning som helst i världen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar