Vilodagen och tredje budet

"Och Jesus sade till dem: 'Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten.'"
(Markusevangeliet 2:27)

Citatet finns i berättelsen om hur lärjungarna plockar ax på sabbaten och Jesus försvarar dem när de blir tillrättavisade... Nej, förresten. Det står faktiskt inget om att fariséerna tillrättavisar lärjungarna. Det handlar om att de ställer en enkel, ärlig och nyfiken fråga. Varför bryter lärjungarna säd på vilodagen? Det tillhör den judiska livsstilen att man gärna samtalar om vad Guds lag egentligen innebär. Diskussionens vågor svallar högt. Man behöver inte ens alltid komma överens, men det innebär inte att man är fiender för det.
Givetvis samtalade man också om hur tredje budet skulle tolkas: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig." Vilodagen har vi fått för att vila, för att ge tid åt Gud och åt våra medmänniskor. Hur mycket man får arbeta på vilodagen har man haft olika åsikter om i olika tider. Bland många judar finns en tradition att man håller mycket hårt på att absolut inget nödvändigt arbete får utföras. Den regeln har inte bara inneburit en belastning (som vi kristna ibland tror), utan framför allt en glädje och har också hållit samman det judiska folket genom tiderna.
För femtio eller hundra år sedan höll många kristna i vårt land också rätt hårt på sabbatsbudet. I vår tid kanske vi fyller våra söndagar med så mycket fritidsaktiviteter så att det inte längre finns tid för vila och gudstjänst.

I alla tider finns det orsak att ha en levande dialog om vad vi gör av våra vilodagar. Hur ser det ut i ditt liv?

I Dagen närmar sig Josefin Fållsten samma evangelium på ett annat sätt.

Gud välsigne dig!

Flit och vila

"Lat hand gör fattig man,
flitig hand gör rik."
(Ordspråksboken 10:4).

Ordspråk är alltid en förenkling av verkligheten. Alla vet att det finns flitiga människor som har oturen att födas i ett fattigt land och som därför inte har chansen att bli rika med västerländksa mått mätt. Det finns också lata människor som har ärvt sin förmögenhet eller vunnit den.

Ändå har ordspråket något att säga oss. Det vittnar om en positiv grundsyn på arbetet. Genom att vi arbetar utvecklas vi själva. Vi blir andligen rika genom att vi träffar andra människor och tillsammans löser problem. Genom vårt arbete bidrar vi också till välståndet i världen. Hundratals eller tusentals människor som vi inte känner är med och delar frukterna av vårt arbete samtidigt som vi inte skulle klara oss utan deras arbete. Världen blir rikare.
Det är viktigt att påminna sig om det ibland för att se arbetet i ett riktigt perspektiv. Ett arbete är alltså inte ett nödvändigt ont för att man skall tjäna pengar för sig själv och sin familj. Genom sitt arbete är man Guds medarbetare och fortsätter hans verk med att skapa världen. När Gud skapade världen stannade han flera gånger till och konstaterade att det han hade gjort var gott. Så bör vi också göra: stanna till och meditera över vad vårt arbete betyder och kommer att betyda för andra människor.
Enligt bibelns skapelseberättelse fullborade Gud skapelsen den sjunde dagen genom att vila. Samma sak vill Gud att vi gör. Tredje budet lyder: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig."
Vilan ger balans i livet. Kristen tro står ofta för den gyllene medelvägen. Varken för överdriven lättja eller för överaktivitet. Den som är van att alltid vara aktiv måste anstränga sig för att skapa vila, alltså för att aktivt se till att det finns tid för återhämtning och för att även Gud får plats på vilodagen.

Tid för vila och för Gud

Den som söker efter exakta regler för hur man skall leva sitt liv får leta förgäves. Det verkar finnas en viss enighet bland experter om vad en människa bör äta för att må bra, men även experterna är oense om detaljerna. Samma sak är det när det gäller vila och aktivitet. Att vila är viktigt är nog alla överens om, men inte exakt på vilket sätt.
Det mest lärorika är kanske att man lär sig av sina egna misstag. Den som är övertrött efter semestern eller efter helgen upptäcker kanske att den tid som skulle ha varit ledig var minst lika fullbokad som de dagar vi arbetar.
Ett gott råd som jag har hört och som jag försöker följa är att varje dag måste man ha några perioder som är helt oplanerade när man har tid att göra vad som faller en in. På samma sätt måste man ha helt oplanerade dagar under året. Då finns det möjlighet att vila.
Den här samtalet fördes redan under Jesu tid. Jag skriver "samtalet" därför att jag tror att samtalen mellan Jesus och fariséerna vanligtvis var samtal där båda lyssnade på varandras argument och var lika angelägna om att komma fram till sanningen. (Vi tror ofta att de bråkade, eftersom vi nordbor argumenterar på att betydligt försiktigare sätt än många folk i medelhavsområdet.)
Bakgrunden var och är det tredje budet: "Tänk på att hålla sabbatsdagen helig" (Andra Mosebok 20:8). När det tredje budet kom var det revolutionerande, en protest mot slaveriet som hebréerna just var på väg ut ur. I glädjen över att verkligen få en ledig dag varje vecka blev det naturligt att hålla hårt på vilan och verkligen avsätta dagen för vila och gudstjänst.
Men alla regler kan drivas för hårt. När Jesus botar en krokryggig kvinna på sabbaten reagerar en synagogföreståndare. Jesus fortsätter samtalet: "Hycklare, finns det någon av er som inte löser sin oxe eller åsna från krubban också på sabbaten och leder ut och vattnar den?" (Lukasevangeliet 13:15). Att man skulle ta hand om sina djur även på sabbaten var självklart. Därför var det självklart för Jesus att bota den krokryggiga kvinnan.

I vår tid har få problemet att de driver sabbatsreglerna för hårt. Snarare finns det en risk att man drivs tidsandans krav på alla fritidsaktiviteter man borde hinna med. Slaveriet i Egypten riskerar att ta ny gestalt i ett aktivitetsslaveri. Vi gör klokt i att tänka efter vad som ryms på fritiden för att ett det skall finnas oplanerade dagar. Men vi skall inte heller falla i det andra diket. Att hålla sabbaten helig handlar inte bara om att vila. Det handlar också om att använda dagen för gemenskap med Gud och andra kristna.