"Är det människor jag nu vill vinna för mig - eller Gud? Söker jag vara människor till lags? Om jag ännu ville vara människor till lags skulle jag inte vara Kristi tjänare."
(Galaterbrevet 1:10)
Visst skall vi sträva efter att vara människor till lags. Det är ju det som den gyllene regeln handlar om: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er det skall ni också göra för dem."
När man tillämpar ett bud är det alltid viktigt att se till att man inte övertolkar det. Den gyllene regeln handlar om vanlig medmänsklighet och värme och om att vi skall behandla andra så som vi själva vill bli behandlade - självklart förutsatt att de andra vill bli behandlade som vi vill.
Däremot handlar den gyllene regeln inte om att vi till varje pris skall uppföra oss och inrätta våra liv så som andra vill. Ibland anpassar vi oss för mycket efter andra för att vi tror att vi blir omtyckta.
Var går då gränsen för hur mycket vi skall anpassa oss för att vara andra människor till lags? Jag tror att varje människa innerst inne kan känna på sig när anpassningen efter andra har gått för långt. Gränsen kan också ligga olika för olika människor. Det finns en del som vill leva mycket självuppoffrande för andra och ser att det är i linje med Guds vilja. Andra kanske går alltför långt i sin anpassning så att de föröder sina egna liv.
Gud välsigne dig!
onsdag 7 september 2011
tisdag 6 september 2011
Låt glädjen segra
"Var alltid glada, be ständigt och tacka hela tiden Gud. Gör så, det är Guds vilja i Jesus Kristus."
(Första Thessalonikerbrevet 5:16-18)
När aposteln Paulus uppmanar thessalonikerna och oss att alltid vara glada kan det kännas som en överdrivet optimistisk uppmaning. Är det över huvud taget möjligt för oss att alltid vara glada, på gott humör och vid gott mod. Är det möjligt för en människa att aldrig vara ledsen eller sårad? Nej! All erfarenhet visar att så inte är fallet.
Vad innebär det då att vi alltid skall vara glada? Det handlar om vad vi väljer. Det finns gott om sorger, bekymmer, misslyckanden och missförstånd i livet. Självklart måste vi ta tag i allt detta. Sorgen och ledsnaden måste få ta sin tid. I det långa loppet måste vi dock fatta ett beslut: Vad är det som skall styra våra liv? Är det tankarna på det svåra som vi vi har gott igenom? Eller kan vi välja att låta det goda dominera våra tankar?
Aposteln Paulus svar är "ja". Vi kan välja att låta glädjen ange grundtonen i våra liv, men då måste vi också be ständigt och hela tiden tacka Gud.
Be ständigt: Vi måste regelbundet föra ett inre samtal med Gud och oss själva om vad det är vad som skall få styra i våra liv. Mörkret eller ljuset.
Tacka hela tiden Gud: Genom att tacka för det goda som finns i livet låter vi inte de destruktiva tankarna få sista ordet.
En känd Taizésång lyder: Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret få tala till min själ. Jesus, Guds son, du ljus i mitt mörker, öppna mig för din kärlek och frid.
Gud välsigne dig!
(Första Thessalonikerbrevet 5:16-18)
När aposteln Paulus uppmanar thessalonikerna och oss att alltid vara glada kan det kännas som en överdrivet optimistisk uppmaning. Är det över huvud taget möjligt för oss att alltid vara glada, på gott humör och vid gott mod. Är det möjligt för en människa att aldrig vara ledsen eller sårad? Nej! All erfarenhet visar att så inte är fallet.
Vad innebär det då att vi alltid skall vara glada? Det handlar om vad vi väljer. Det finns gott om sorger, bekymmer, misslyckanden och missförstånd i livet. Självklart måste vi ta tag i allt detta. Sorgen och ledsnaden måste få ta sin tid. I det långa loppet måste vi dock fatta ett beslut: Vad är det som skall styra våra liv? Är det tankarna på det svåra som vi vi har gott igenom? Eller kan vi välja att låta det goda dominera våra tankar?
Aposteln Paulus svar är "ja". Vi kan välja att låta glädjen ange grundtonen i våra liv, men då måste vi också be ständigt och hela tiden tacka Gud.
Be ständigt: Vi måste regelbundet föra ett inre samtal med Gud och oss själva om vad det är vad som skall få styra i våra liv. Mörkret eller ljuset.
Tacka hela tiden Gud: Genom att tacka för det goda som finns i livet låter vi inte de destruktiva tankarna få sista ordet.
En känd Taizésång lyder: Jesus, Guds son, du ljus i mitt inre, låt inte mörkret få tala till min själ. Jesus, Guds son, du ljus i mitt mörker, öppna mig för din kärlek och frid.
Gud välsigne dig!
måndag 5 september 2011
Gud vill ha med oss att göra varje dag
"Folket sade: 'Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. Herren är vår Gud. Det var han som förde sos och våra fäder ut ur Egypten, ut ur slavlägret, han som inför våra ögon gjorde dessa stora tecken. Han skyddade oss under hela vår vandring..."
(Josua 24:16-17)
När jag gick i söndagsskolan fick vi lära oss en minnesvers varje söndag. Det var en bibelvers som var så viktig så att skulle försöka lära sig den utantill. Jag tycker att jag hittar en sådan vers i den här läsningen ur Josua: Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. Herren är vår Gud. De här orden yttrades av israeliterna efter det att de hade vandrat femtio år genom öknen och till slut kommit in i det förlovade landet. De hade uppnått det som de hade längtat efter. Därför var det viktigt att de påminde sig om att de inte skulle glömma Gud, utan minnas honom. Ibland kan det vara så att man tänker på Gud bara när livet är riktigt svårt. Det är visserligen inte något fel med det. Visst får man vända sig till Gud när livet är svårt, även om man inte har gjort det tidigare.
Men det finns en fara med att vänta med att vända sig till Gud till när livet är svårt. Om man inte är van att söka Gud under de goda dagarna är det inte säkert att man finner honom under svåra dagar. Därför är det lika bra att vi ofta upprepar minnesversen: Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. Herren är vår Gud.
Man kan ha Gud till bäste vän. Med vänner är det så att det krävs tid för att man skall lära känna varandra och få förtroende för varandra. Men när man har en vän så finns vännen där. Därför skall vi inte skjuta upp att lära känna Gud. Gud står nu med sin öppna famn och väntar på oss. Därför kan vi stämma in i orden: Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. Herren är vår Gud.
Gud välsigne dig!
(Josua 24:16-17)
När jag gick i söndagsskolan fick vi lära oss en minnesvers varje söndag. Det var en bibelvers som var så viktig så att skulle försöka lära sig den utantill. Jag tycker att jag hittar en sådan vers i den här läsningen ur Josua: Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. Herren är vår Gud. De här orden yttrades av israeliterna efter det att de hade vandrat femtio år genom öknen och till slut kommit in i det förlovade landet. De hade uppnått det som de hade längtat efter. Därför var det viktigt att de påminde sig om att de inte skulle glömma Gud, utan minnas honom. Ibland kan det vara så att man tänker på Gud bara när livet är riktigt svårt. Det är visserligen inte något fel med det. Visst får man vända sig till Gud när livet är svårt, även om man inte har gjort det tidigare.
Men det finns en fara med att vänta med att vända sig till Gud till när livet är svårt. Om man inte är van att söka Gud under de goda dagarna är det inte säkert att man finner honom under svåra dagar. Därför är det lika bra att vi ofta upprepar minnesversen: Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. Herren är vår Gud.
Man kan ha Gud till bäste vän. Med vänner är det så att det krävs tid för att man skall lära känna varandra och få förtroende för varandra. Men när man har en vän så finns vännen där. Därför skall vi inte skjuta upp att lära känna Gud. Gud står nu med sin öppna famn och väntar på oss. Därför kan vi stämma in i orden: Aldrig någonsin skall vi överge Herren och tjäna andra gudar. Herren är vår Gud.
Gud välsigne dig!
söndag 4 september 2011
Korset och kopparormen
"och Herren sade till Mose: "Gör en orm och sätt upp den som ett fälttecken. Var och en som blir biten skall se på den, så får han leva." Och Mose gjorde en orm av koppar och satte upp den som ett fälttecken. Den som blev biten av en orm såg på kopparormen, och då fick han leva."
(Fjärde Moseboken 21:8-9)
Under ökenvandringen blev israeliterna bitna av ormar. Herren befallde Mose att sätta upp en orm som ett fälttecken. De bitna som såg upp mot kopparormen fick leva.
Att betrakta en kopparorm är givetvis inte helande i sig. Om en människa lyder Guds befallningar ökar däremot sannolikheten för att den människan blir helad. Guds lag kan ibland vara synonymt med en sund livsstil, vilken i sig verkar helande.
Det är dock viktigt att komma ihåg att tron på Gud inte är någon omedelbar väg till lycka och hälsa. Vi vet bara att de som såg på kopparormen "fick leva". Vi vet inte om de blev omedelbart befriade från alla obehag som ormbetten gav.
Korset får påminna oss om Jesus Kristus. Han gjorde under och gör under även i vår tid.
Gud välsigne dig!
lördag 3 september 2011
Mariakorset: själv men inte ensam
"Men vid Jesu kors stod hans mor och hennes syster, Maria som var gift med Klopas och Maria från Magdala."
(Johannesevangeliet 19:25)
Mariakorset är ett latinskt kors med bokstaven M vid sidan av korset. Det användes bland annat i påven Johannes Paulus II vapen. Mariakorset påminner oss om att Jesu mor Maria stod vid sin sons kors.
Jesus var inte ensam när han blev korsfäst. Vid hans kors fanns han mor Maria, några andra kvinnor, lärjungen Johannes och säkert också många andra människor som inte nämns i bibeln. De fanns där och stödde Jesus, trots att de säkert inte helt och hållet kunde leva sig in i vad det innebar att själv bli korsfäst.
När vi bär våra kors, våra svårigheter, är vi sällan ensamma. Det finns människor i vår omgivning som vi kan hämta stöd hos. Det finns människor som gått igenom liknande svårigheter som vi själva. Om vi får kontakt med dem kan vi i många fall få goda råd. Det kan vara en hjälp, men ändrar inte på förhållandet att varje människa måste bära sina kors själv. Själv men inte ensam.
Det är viktigt att skilja på orden "själv" och "ensam". Själv betyder utan hjälp, utan att någon annan tar över helt och hållet. Ensam betyder utan sällskap.
Gud välsigne dig!
fredag 2 september 2011
Det gamla koptiska korset och Guds kärlek
"Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare."
(Romarbrevet 5:8)
Gamla koptiska kors är inspirerade av den fornegyptiska livssymbolen "ankh" på så sätt att en cirkel finns med på den översta korsarmen. Cirkeln symboliserar Guds eviga kärlek som visar sig vid Jesu död på korset. Den symboliserar också Jesu gloria och uppståndelse.
Att visa kärlek när allt går bra är inte särskilt svårt. Att hålla fast vid kärleken när det är problematiskt är svårare. Det gäller både i relationerna människor emellan och i relationen mellan människor och Gud.
När vi tänker på våra egna synder, bör vi också tänka på att mitt i dessa är vi ändå älskade av Gud.
Gud välsigne dig!
torsdag 1 september 2011
En dag fylld av möjligheter
"Detta är dagen då Herren grep in.
Låt oss jubla och vara glada!"
(Psaltaren 118:24)
Den här dagen är en dag fylld av möjligheter. Det finns mycket som kan göras i dag och inte behöver skjutas upp till i morgon. Därmed är det inte sagt att allt behöver göras i dag. Att göra alltför mycket kan vara lika fel som att göra alltför litet.
Att skjuta upp saker till morgondagen kan ibland kräva lika mycket kraft som att göra det i dag. Den kraft man lägger med på att gruva sig och att oroa sig skulle kunna användas för att ta en enkel kontakt eller att ta tag i något som borde göras.
Gud välsigne dig!
Låt oss jubla och vara glada!"
(Psaltaren 118:24)
Den här dagen är en dag fylld av möjligheter. Det finns mycket som kan göras i dag och inte behöver skjutas upp till i morgon. Därmed är det inte sagt att allt behöver göras i dag. Att göra alltför mycket kan vara lika fel som att göra alltför litet.
Att skjuta upp saker till morgondagen kan ibland kräva lika mycket kraft som att göra det i dag. Den kraft man lägger med på att gruva sig och att oroa sig skulle kunna användas för att ta en enkel kontakt eller att ta tag i något som borde göras.
Gud välsigne dig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
