Buddhism och kristen tro behandlas olika i massmedia

Dagen rapporterar om Dalai Lamas besök i Sverige. Man skriver bland annat om hur en journalist konstaterade att Dalai Lama inte fick några kritiska frågor av journalister. Jag har samma intryck. I måndags morse intervjuades Dalai Lama på TV 4. Iklädd sina traditionella kläder fick han i lugn och ro svara på snälla frågor som en journalist ställde. När jag slog över till SVT 1 pågick en debatt. En svenskkkyrklig präst fick säga några ord om varför vi firar påsk. En annan inbjuden gäst fick tillfälle att kritisera den kristna tron att Jesu död på korset har någon betydelse.

Vi har varit med om liknande saker tidigare. Buddhismen lyfts fram som ett ideal i massmedia, medan kristen tro behandlas betydligt mer kritiskt. Hur skall vi som kristna reagera på det?

För det första behöver vi kunskap. Vi skall veta att den bild av buddhismen som lyfts fram i svenska massmedia inte alls är någon bra och heltäckande bild av buddhismen, vilket också leder till att många svenskar får en felaktig bild av buddhismen. Det är t.ex. inte så att flertalet buddhister är vegetarianer, vilket många svenskar tror. Andra svenskar tror att buddhismen är en ovanligt fredlig religion. Forskning (utförd av prof Mattias Gardell i Uppsala) visar däremot att buddhistiska länder har varit inblandade i fler krig än kristna och muslimska länder.

För det andra får vi erkänna att Dalai Lama är en fascinerande person som säkert betyder mycket för de landsflyktiga tibetanerna. Det är naturligtvis inte så att allt som har med buddhism eller andra religioner att göra är dåligt. De kristna som uttrycker sig så borde tänka på att Gud har skapat allt och därför finns drag av Guds godhet i hela skapelsen.

För det tredje behöver vi tålamod. Det är naturligtvis jobbigt när ens egen tro blir hånad i massmedia, men det är viktigt att påminna sig om att kristna har blivit utsatta från början. I fornkyrkan byggdes kyrkan på martyrernas blod.

För det fjärde behöver vi frimodighet att på ett klokt sätt visa vår tro. Dalai Lamas går gärna omkring i de kläder som traditionellt hör till hans ämbete. Som kristna kan vi också visa vår tro på olika sätt, t.ex. genom att sätta upp kristna bilder i våra hem och på vår arbetsplats om det är möjligt. Om man inte har ett eget rum på ett kontor finns det andra lösningar. Det finns t.ex. taxichaufförer och långtradarchaufförer som har en kristen bild i bilen. Allt sådant hjälper oss att visa vår tro.

För det femte behöver vi fasthet när det gäller att stå fast vid och vittna om den kristna trons grunder. "Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört." (Apostlagärningarna 4:20)

Gud välsigne dig!


PS(Även DN och SvD har rapporterat om Dalai Lama.)

Att försvara tron mot osakliga angrepp

Har du någon gång varit med om att någon har angripit den kristna tron eller någon annan ideologi som du stöder på ett osakligt sätt? Det kan vara smärtsamt att lyssna till osakliga argument. I den kristna traditionen har man vissa ansett att man inte nödvändigtvis skall säga emot utan lida och vara tyst, med hänvisning till vad Jesus säger i bergspredikan: "Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom." (Matteusevangeliet 5:29)

Om vi i stället för att välja ett citat ser på Jesu hela verksamhet så märker vi att han inte värjde för viktiga samtal. Han förde dialog, disskuterade och debatterade. Paulus såg det som sin uppgift att försvara den tro han hade fått: "de vet ju att jag är satt att försvara evangeliet..." (Filipperbrevet 1:16) I kyrkans historia har man särskild utvecklat en tradition att försvara tron med intellektuella argument. Apologetik kallas det.

Fakta är bra att känna till om man vill bemöta osakliga argument. En ofta upprepad osanning i vår tid är att "religionerna står bakom de flesta krigen". Som kristen kan man ibland känna smärta när man hör det. Jag brukar tänka att det inte är för att människor tror för mycket på Jesus som det blir krig, utan för att de tror för litet på honom. Men vi behöver inte ens acceptera påståendet. Fakta talar ett annat språk. Mattias Gardell, professor i religionshistoria i Uppsala, har på uppdrag av Försvarsmakten gjort en analys av ämnet religioner, våld och krig. Han har kommit fram till att av de 75 största krigen i världen har det bara varit fyra som har haft en utpräglad religiös dimension. Det är i stället icke-religiösa ideologier som kommunism, nazism och kolonialism som är ansvariga för det största antalet döda.

Varken kristen tro eller andra religioner ligger alltså bakom särskilt många krig. Det är en en viktig kunskap för oss som är kristna. Det är dessutom en viktig tradition att verka i. Som kristna skall vi verka för fred och goda relationer med andra folk, stater och religioner. "Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och kommer an på er." (Romarbrevet 12:18)

Det är också viktigt att vi har kunskap om allt gott som den kristna tron har fått bidra med i världen: läskunnighet, kristen etik, missionens arbete med att bygga upp en sjukvård på många platser och så vidare.

Ju mer vi lär oss om vår tro desto större anledning har vi att vara stolta över den.

Läs mer om frågan om religion skapar våld i ledare i Dagen, samt i en artikel i samma tidning.

Kristen tro och andra religioner (Tionde söndagen efter trefaldighet, andra årgången, den gammaltestamentliga texten)

Kan man verkligen säga att kristen tro är en sannare religion än andra religioner? Allt fler människor i vårt land menar ju att alla religioner är ungefär samma sak eller att de leder till Gud fast på olika vägar. Hur skulle det förresten vara om jag eller du hade fötts i en annan kultur? Då hade vi ju vuxit upp med en annan religion?
Som kristen får man ofta höra sådana här frågor och sådana här uppgifter. Vi omges allt mer av relativism, alltså olika filosofiska riktningar som förnekar alla absoluta värden (värderelativism) eller som till och med förnekar absolut kunskap (kunskapsrelativism).
Som kristna menar vi däremot att Gud har uppenbarat sig för oss i historien och särskilt genom Jesus Kristus och att vi därför har fått både ganska tydliga riktlinjer om vad som är rätt och fel och en sann kunskap. (Att riktlinjerna inte alltid är helt tydliga får vi gå in på en annan gång.) Om vi tror så, innebär det då att vi förhäver sig över andra?

Den här frågan är inte ny. Judarna har sedan årtusenden fått tänka över frågan vad det innebär att det judiska folker är Guds egendomsfolk. Många judiska tänkare har tyckt att frågan är besvärlig. Var det över huvud taget nödvändigt för Gud att välja ut ett folk bland andra? Ändå har man inget val än att ta ställning till bibelord tom t.ex.: "Om ni nu lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk - ty hela jorden är min - och ni skall vara ett rike av präster och heligt folk som tillhör mig" (Andra Moseboken 19:5-6).

Många judiska tänkare har lagt märke till att när judarnas utvaldhet nämns i bibeln, så är det ofta i sammanhang när det också nämns att hela jorden hör till Gud. Det viktigaste är alltså att hela jorden hör till Gud och att Gud vill ha med andra människor att göra. Judiska tänkare har också lagt märke till att det finns en ömsesidighet i utväljandet. Att Gud väljer judarna till egendomsfolk hänger ihop med att judarna väljer Gud och väljer att lyda hans bud. Man har också lagt märke till att det judiska folket inte är ett slutet folk. Den som vill kan ansluta sig till det.

Som kristna kan vi känna igenom oss i det som de judiska tänkarna säger. Gud vill ha med alla människor att göra. Gud har skapat alla människor - inte bara oss kristna - till sina avbilder. Vi kristna får kalla oss Guds barn för att vi väljer att göra det. Det står också fritt för andra människor att ansluta sig till kristen tro.

Viktigast av allt är dock att om man vill bli kristen - eller jude - så handlar det inte i första hand om att skriva under på ett antal trossatser som man lovar att försöka tro på. Att bli kristen handlar i första hand om att bli medlem i ett folk: kyrkan. Gud har sedan lång tid visat sig på ett särskilt sätt för det judiska folket. Som kristna tror vi att vi genom Jesus Kristus har blivit inympade i det judiska folket och att vi därför får fortsätta att ta del av Guds uppenbarelse. Det innebär inte att vi tror att vi är mer värda än människor av annan religion. Däremot tror vi att Gud har valt att uppenbara sig på ett särskilt sätt först i det judiska folket, sedan genom Jesus Kristus och nu också i kyrkan. Att få tro det är vår stora glädje.