Främst inom pingströrelsen och andra karismatiska kristna rörelser används ibland uttrycken "Andens gåvor", "nådegåvor" eller att bli "andedöpt". Man tänker sig att en kristen vid något tillfälle får en särskild upplevelse av Guds närhet genom den Helige Ande. Detta ger en stark upplevelse glädje, frid och lycka. Ibland tar det sig också extatiska uttryck. Andra kristna kan känna sig frågande och undrande inför de här upplevelserna. En del kyrkor menar också att man inte skall eftersträva att bli "döpt i den helige Ande", eftersom Gud har kommit till oss för det första när vi blir skapade och så en andra gång när vi blir döpta. I Svenska kyrkans dopordning ber också prästen: "Livets Gud, uppfyll NN med din helige ande och hjälp honom/henne att dag för dag leva i sitt dop."
Bibeln beskriver hur Jesu lärjungar blir lovade att de skulle bli döpta i helig Ande efter Jesu död, uppståndelse och himmelsfärd: "Johannes döpte med vatten, men ni skall bli döpta med heliga ande om bara några dagar." (Apostlagärningarna 1:5)
Paulus beskriver särskilda nådegåvor som Anden ger människor. Han betonar att människor får olika gåvor och att vi därför kompletterar varandra:
"Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta. Den ene får genom Anden gåvan att meddela vishet, den andre kan med samma Andes hjälp meddela kunskap. En får tron genom Anden, en annan genom samma Ande gåvan att bota, en annan får kraft att göra under. En får förmågan att tala profetiskt, en annan att skilja mellan olika andar. En kan tala olika slags tungotal, en annan kan tolka tungotal. Allt detta åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en så som den själv vill." (Första Korinthierbrevet 12:7-11)
I Romarbrevet beskriver Paulus tjänstegåvorna som inte är några övernaturliga gåvor, utan helt enkelt egenskaper som Gud har lagt ned i oss när han har skapat oss, för att vi skall vara olika och komplettera varandra och på så sätt bygga upp ett samhälle och en kyrka som fungerar:
"Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet." (Romarbrevet 12: 6-8)
Finns det då något svar på frågan om "dopet i helig Ande" är något som inträffar när vi blir döpta eller vid ett senare tillfälle? Som så många gånger är svaret att olika människor får uppleva olika saker. Vissa människor kan få uppleva ett "andedop" med starka känslor. Sannolikheten för det är troligen större om man finns med i en församling där man förväntar sig att människor skall få vara med om det, men det finns även lutherska och katolska kristna - enskilda och gemenskaper - som längtar efter och som är med om ett andedop.
Så finns det andra som lever hela sitt liv som kristna utan att någonsin få vara med om andedop eller starka känslosvall. Andens gåvor kan de ändå ha fått del av, men oftast utan att kunna säga när det inträffade.
Gud har skapat oss olika. Det är därför vår tro utvecklas olikt. Ändå är vi tillsammans en "helig, allmännelig kyrka".
Visar inlägg med etikett lycka. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lycka. Visa alla inlägg
onsdag 19 januari 2011
tisdag 30 november 2010
Om glädje och lycka
Galaterbrevet räknar upp Andens nio frukter: "Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning." (5:22-23)
Vad är egentligen glädje och lycka? Man kan inte låta bli att le. Hjärtat slår litet snabbare. Musklerna i kroppen slappnar av. Oxytocin, dopamin och endorfiner flödar i blodet, eftersom hjärnan har gett signaler om detta.
Hjärnforskare har också lyckats hitta bevis att glädje uppstår när man först ser något man vill ha och sedan får det. Men det måste finnas en strävan däremellan. Om man alltför lätt får vad man vill ha så känns inte glädjen lika intensivt. Så står det också i Predikaren: ”Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda - det är en gåva från Gud.” (3:13) ”I all sin möda”. Det stod ju inte att äta och dricka utan möda är en gåva från Gud. Någon klok människa har sagt ”Av alla livets glädjeämnen är arbetsglädjen den mest bestående.” (Henry Heerup) Arbetsglädjen – att vara Guds medarbetare på jorden – är kanske en mer bestående glädje än bara maten eller att få en komplimang. Att bara få allt serverat ger inte en lika bestående glädje. ”Världen vimlar av muntra prissar med förtvivlan i hjärtat.” (Herbert Tingsten)
Forskarna har också försökt att utreda hur det kommer sig att vissa människor är glada och lyckliga och andra inte. En rapport menar att lycka till 50 % beror på ärftliga anlag – man har studerat tvillingar och nära släktingar och lagt märke till att lycka helt enkelt är ärftligt till stor del. 10-15 % är mätbara faktorer, socioekonomisk status, civilstånd, hälsa, inkomst o.s.v. I vår tid är det många människor som tror att en stor lotterivinst skapar en stor glädje och förändrar en människas liv. Det är alltså fel om man får tro den här undersökningen. Det kan högst ge ett bidrag på 10-15 procent glädje i en människas liv. Samma sak är det med tråkiga saker som händer. När tycker att jag har lagt märke till en sak när jag lär känna människor. Det finns någon slags sorg eller sår eller bedrövelse hos varje människa eller i varje familj. Det har en betydelse, men inte en så stor betydelse för glädjen som man kan tänka sig. ”Den som inte kan gråta av hela sitt hjärta kan inte heller skratta.” (Golda Meir.) Det kanske är frågan om att vissa människor kan hantera sina olyckor på ett bättre sätt än andra.
Den som har följt med i uträkningen av procentsatser kanske kommer ihåg att den här vetenskapliga rapporten sade att 50 % av glädjen var medfödd. 10-15 % beror på mätbara faktorer. Då återstår 35-40 % som den här rapporten menar att de inte kan förklaras med mätbara faktorer.
Men det finns andra rapporter som menar att religionen har en stor betydelse för de återstående 35-40 %. Forskning har också visat att troende människor är i genomsnitt lyckligare än andra. Depression är sällsyntare, självmordstankar sällsyntare, användning av droger och alkohol är sällsyntare. Hur det kommer sig är en intressant fråga.
Jag vågar därför tro att en stor del av de här 35-40 % av den glädjen som en forskare menade inte kan förklaras med mätbara faktorer för en del människor kan förklaras med en tro på Jesus Kristus. Andra faktorer kan säkert spela in också. Vad gör dig glad?
Vad är egentligen glädje och lycka? Man kan inte låta bli att le. Hjärtat slår litet snabbare. Musklerna i kroppen slappnar av. Oxytocin, dopamin och endorfiner flödar i blodet, eftersom hjärnan har gett signaler om detta.
Hjärnforskare har också lyckats hitta bevis att glädje uppstår när man först ser något man vill ha och sedan får det. Men det måste finnas en strävan däremellan. Om man alltför lätt får vad man vill ha så känns inte glädjen lika intensivt. Så står det också i Predikaren: ”Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda - det är en gåva från Gud.” (3:13) ”I all sin möda”. Det stod ju inte att äta och dricka utan möda är en gåva från Gud. Någon klok människa har sagt ”Av alla livets glädjeämnen är arbetsglädjen den mest bestående.” (Henry Heerup) Arbetsglädjen – att vara Guds medarbetare på jorden – är kanske en mer bestående glädje än bara maten eller att få en komplimang. Att bara få allt serverat ger inte en lika bestående glädje. ”Världen vimlar av muntra prissar med förtvivlan i hjärtat.” (Herbert Tingsten)
Forskarna har också försökt att utreda hur det kommer sig att vissa människor är glada och lyckliga och andra inte. En rapport menar att lycka till 50 % beror på ärftliga anlag – man har studerat tvillingar och nära släktingar och lagt märke till att lycka helt enkelt är ärftligt till stor del. 10-15 % är mätbara faktorer, socioekonomisk status, civilstånd, hälsa, inkomst o.s.v. I vår tid är det många människor som tror att en stor lotterivinst skapar en stor glädje och förändrar en människas liv. Det är alltså fel om man får tro den här undersökningen. Det kan högst ge ett bidrag på 10-15 procent glädje i en människas liv. Samma sak är det med tråkiga saker som händer. När tycker att jag har lagt märke till en sak när jag lär känna människor. Det finns någon slags sorg eller sår eller bedrövelse hos varje människa eller i varje familj. Det har en betydelse, men inte en så stor betydelse för glädjen som man kan tänka sig. ”Den som inte kan gråta av hela sitt hjärta kan inte heller skratta.” (Golda Meir.) Det kanske är frågan om att vissa människor kan hantera sina olyckor på ett bättre sätt än andra.
Den som har följt med i uträkningen av procentsatser kanske kommer ihåg att den här vetenskapliga rapporten sade att 50 % av glädjen var medfödd. 10-15 % beror på mätbara faktorer. Då återstår 35-40 % som den här rapporten menar att de inte kan förklaras med mätbara faktorer.
Men det finns andra rapporter som menar att religionen har en stor betydelse för de återstående 35-40 %. Forskning har också visat att troende människor är i genomsnitt lyckligare än andra. Depression är sällsyntare, självmordstankar sällsyntare, användning av droger och alkohol är sällsyntare. Hur det kommer sig är en intressant fråga.
Jag vågar därför tro att en stor del av de här 35-40 % av den glädjen som en forskare menade inte kan förklaras med mätbara faktorer för en del människor kan förklaras med en tro på Jesus Kristus. Andra faktorer kan säkert spela in också. Vad gör dig glad?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
