Fastan börjar på askonsdagen

"Jesus sade: 'När ni fastar...'"
(Matteusevangeliet 6:16)



För Jesus var det självklart att man skulle fasta. Det var det också för lärjungarna runt Jesus och för andra människor på den tiden. Därför finns det inga utläggningar om varför fastan är viktig och om fastans välsignelser i Bibeln. Alla visste redan detta.

I vår tid behöver vi påminna oss om fastan. Vi behöver påminna oss genom yttre tecken som den violetta färgen och det askkors man kan få struket på sin panna på askonsdagen.
Viktigare än de yttre tecknen är fastans insida: att man under en period tillämpar en enklare och mer sann livsstil: drar ned på ätandet, anstränger sig att inte älta oförrätter och är extra generös. Fastan blir då en andlig träningsperiod som har ett gott inflytande på hela livet. Fastan blir en lagens tid när vi tar Guds bud på allvar liksom påsken blir en evangeliets tid när vi tar till oss Guds förbehållslösa kärlek.

Expressen, skriver i år om fastan. Svenska Dagbladet skriver mer om semlor.

Gud välsigne dig!

Att fasta utan att hänga med huvudet

"Är det en sådan fasta jag vill se:
en dag då man späker sig,
hänger med huvudet som ett strå,
ligger i säck och aska?
Kallar du det fasta,
en dag som behagar Herren?"
(Jesaja 58:5)

Advent är en fastetid i den kristna traditionen. Fastetid i bemärkelsen en andlig och kroppslig träningstid när man lär sig att leva enklare och samtidigt anstränger sig för att leva ett liv som är i enlighet med Guds vilja. En fastetid är alltså en tid när Guds lag och Guds vilja skall få extra genomslagskraft i våra liv. Om man läser vidare i Jesajas 58:e kapitel kan man få många förslag på vad man konkret kan göra för att låta Guds vilja bli verklighet.
Däremot varnar profeten Jesaja för att man i onödan "hänger med huvudet". Vi människor kan ibland lockas av att utföra fromma gärningar i åsyn av andra. Här gäller det att välja en medelväg. Vi skall naturligtvis inte skryta över vårt fastande, men vi behöver inte heller hålla tyst om det.

Gud välsigne dig!

En timme, fyrtio dagar eller en ny livsstil

Fastan pågår. Under fyrtio vardagar före påsk påbjuder kyrkan att man lägger om sin livsstil och lever på ett enklare sätt. Det handlar inte om en partiell fasta. Man behöver inte avstå från mat och dryck helt och hållet. Däremot drar man ned på både ätande och annan slags konsumtion.
Sedan länge har fasta hört ihop med tanken på ett rättfärdigt samhälle. Profeten Jesaja skriver:
"Nej, detta är den fasta jag vill se:
att du lossar orättfärdiga bojor,
sliter sönder okets rep,
befriar de förtryckta,
krossar alla ok." (Jesaja 58:6)

Därför passar det alldeles utmärkt att Jordens timme äger rum i dag. Under en timme skall vi försöka minska på energianvändningen genom att släcka onödig belysning. Även detta är en form av fasta. En timme räcker inte långt för att ändra på våra konsumtionsvanor, men det är ändå en träning i enkel livsstil.
En annan träning i enkel livsstil hade varit om vi svenska försöker avstå från att använda engelska uttryck i onödan. Att så många kallar arrangemanget "Earth hour" känns krystat. Visst kan vi översätta det. Jordens timme, föreslår jag. Jordens timme skulle kunna bli jordens fyrtio dagar, om vi tillämpar fastan. Och de fyrtio dagarna kan sedan bli vägen till en ny livsstil.

Läs mer i DN, Svd och Expressen.

Gud välsigne din fasta!

Bikt - att böja knä i sitt hjärta

På askonsdagen är en av läsningarna i gudstjänsten en text från "Manasses bön". Det är den enda gången någon text ur denna bibelbok läses i gudstjänsten enligt vår evangeliebok:

"Nu böjer jag knä i mitt hjärta
och ber dig att visa din mildhet.
Jag har syndat, Herre, syndat,
och jag vet vad jag har brutit.
Jag bönfaller och ber dig:
förlåt mig, Herre, förlåt mig,
låt mig inte gå under genom mina lagbrott..."
(Manasses bön 11-13).

Fastan har börjat. Det är en god regel att varje kristen människa går till bikt under fastan. Bikt är förhållandevis okänt i Sverige, men möjligheten till bikt finns i olika kyrkor och samfund.
Är det då inte bara grova brottsligar som behöver gå till bikt? Nej, inte alls. Alla människor behöver göra det. I varje människas liv finns det sådant som gör att en själv eller andra riskerar att ta allvarlig skada på sikt. När svagheter och synder får växa kan de leda till att vi "går under".

En bikt börjar med att man själv - eller med hjälp av en präst - får formulera vad ens synd är. Att formulera synden är ett stort steg. Det innebär ett beslut om att förändra ens liv. Att vända om.

Efter bekännelsen följer att prästen - på Guds uppdrag - förmedlar syndernas förlåtelse.

Efter bikten fortsätter livet med att man får gå vidare som en förlåten och upprättad människa. Samtidigt fortsätter kampen - den dagliga omvändelsen - där vi får kämpa för att leva ett gott liv, gott för oss själva och för andra.

Du som aldrig har gått till bikt, passa på att göra det innan påsk.

Självklart att fasta

När ni fastar… (Matt. 6:16–18).

Att man skulle fasta var självklart på Jesu tid. Jesus säger inte: ”Om ni fastar…” utan ”När ni fastar…” Jesus utgår från att vi skall fasta, men han varnar också för en falsk fasta som mer har sin grund i att man fastar för att man längtar efter att andra skall beundra en för ens fromhet. Vad man än gör så finns det alltid en risk för missbruk. Därför är Jesu varning på sin plats; risken för att vi skall fasta fel är dock inte så stor att vi skall avstå från att fasta helt och hållet.
Att fasta är en god regel för alla kristna över 14 år, alltså den vanliga konfirmationsåldern. Vissa kristna traditioner menar att fastan är frivillig för den som fyllt 60 år. Gravida kvinnor och diabetiker samt andra som lider av vissa sjukdomar som t.ex. anorexia bör givetvis inte fasta.
Fasta i kristen bemärkelse innebär inte att man helt och hållet måste avstå från mat. På askonsdagen och långfredagen bör man nöja sig med en måltid och helt avstå från kött. Under själva fastan bör man dra ned på sitt ätande på ett lämpligt sätt. man kan t.ex. avstå från kaffebröd, godis, kött eller småätande mellan måltiderna.
Klädernas fasta innebär att man använder gamla och slitna kläder för att göra sig själv medveten om att även slitna kläder är fullt användbara. Man kan också fasta vad gäller tevetittande, dataspel eller alkohol. Det finns olika kristna traditioner om fastereglerna bör tillämpas även under fastetidens söndagar eller inte.
Varför är det då viktigt att fasta:
1. Jesus utgår från att vi skall fasta. Det är den viktigaste orsaken. Eftersom vi är tänkande människor kanske vi ändå vill veta varför. Om vi tänker djupare kan vi hitta ytterligare några svar.
2. Genom att fasta tränar vi oss att själva ha kontrollen över våra egna kroppar. Det som vi har bestämt oss för att avstå ifrån, skall vi också avstå ifrån. Om vi frestas att avbryta fastan, är det ett tecken på att vi är svaga och har lätt att falla. Vi behöver i så fall verkligen den övning fastan innebär. Den motståndskraft vi kan öva upp kan vi sedan ha desto större nytta av när det gäller viktiga principer i vår livsstil.
3. Genom att fasta lägger vi märke till att en enkel livsstil kan vara en lycklig livsstil. Det är inte alltid sådant som kostar pengar som ger lyckan. Det finaste i livet, kärlek, vänskap, tid för andra människor, kristen tro, är gratis. Det kostar inte pengar, men det kan trängas ut av sådant som kostar pengar, av världsliga nöjen.
4. Genom att fasta påminner vi oss om att Guds gåvor är goda. Själv tycker jag om god mat, choklad och mycket annat. När jag fastar ger jag mig tid att längta efter detta, så att jag verkligen uppskattar det när fastan är slut.
5. Genom att fasta påminner vi oss om att Guds goda gåvor blir skadliga om vi nyttjar dem i överflöd.
6. Genom att fasta får vi större möjligheter att dela med oss av vårt överflöd till människor som behöver det bättre.
7. Under fastan kan vi som inser att vi inte ger Gud tillräckligt utrymme i våra liv anstränga oss extra på det planet. Vi avsätter tid för bön och bibelläsning. Vi tjänar Gud i vardagens sysslor och i de människor vi möter. Vi går till bikt åtminstone en gång per år, under fastan.
8. Guds lag och evangeliet är två lika viktiga punkter i Jesu undervisning och i kyrkans budskap. Att försöka kompromissa och hitta en medelväg mellan lag och evangelium leder till en falsk och utslätad kristen tro och livsstil. Om man däremot låter fastan bli lagens tid i kyrkoåret och påsken evangeliets, får vi tid att träna oss i att ta både lag och evangelium på lika stort allvar.
Fastans välsignelser är alltså många!

Hög tid att fasteplanera

Det är hög tid att fasteplanera. I dag, 7 mars 2011, är det fläskmåndagen som infaller mellan köttsöndagen (fastlagssöndagen) och fettistaden. Dessa dagar som även kallas fastlagen är de sista dagarna innan själva fastan som börjar på askonsdagen, som i år infaller 9 mars. Fastan sträcker sig ända fram till påsk.

Fasta i kristen bemärkelse har aldrig inneburit att man helt och hållet avstår från mat och dryck. i stället innebär det att man drar ned på mat och dryck och väljer en enklare livsstil genom att t.ex. också avstå från onödiga inköp och kanske dra ned på onödigt tevetittande och datoranvändning. Den tid som blir över använder man i stället för att ge tid till människor och till Gud.

Fastans välsignelser omtalas bl.a. i Tobits bok:
"Det finns mer gott i bön och fasta och i den rättfärdiges välgörenhet än i den orättfärdiges rikedom. Det är bättre att ge allmosor än att samla skatter av guld," (Tobit 12:8)

Eftersom fastan närmar sig är det hög tid att göra en fasteplanering. Du bör alltså bestämma vad du skall avstå från under fastan och vad du skall satsa på i stället.

Att äta en fastlagsbulle - en semla - på fettisdagen är en symbol för att fastan inleds. I det sekulariserade Sverige finns det somliga som tror att man skall äta semlor just under fastan. Vi behöver mer än någonsin tillsammans återerövra fastan, eftersom dess välsignelser är många.

Gud välsigne dig!

Fetma, frosseri, fasta och fest

Kommunpolitikern i Uppsala som föreslår en speciell skatt för feta har satt igång en ny debatt om fetma som hälsoproblem. (Svd)
Ända sedan fornkyrkan har frosseri räknats som en av de sju lasterna eller dödssynderna: Högmod, girighet, vällust, avund, frosseri, vrede och likgiltighet.
När dödssynderna formulerades sågs fetma inte som ett hälsoproblem, utan snarare som ett andligt problem. Det är medelvägen som är den goda vägen. Att äta är nödvändigt, men att äta för mycket innebär att man förlorar kontrollen över ett område i livet.
Kyrkan har sedan länge rekommenderat fasteperioder som ett sätt att lära sig att få kontroll över fastan. I kyrkans liv har t.ex. påskfastan (fyrtio vardagar före påsk) och adventsfastan (hela advent) varit sådana perioder. Länge gällde det i katolska kyrkan att man inte fick äta kött på fredagar. Den regeln slopades på 1960-talet, men nu höjs röster för att den borde återinföras. Vi behöver återupptäcka fastan i kyrkan i dag. Den som inte vill vänta till påskfastan kan börja redan efter trettondedag jul, men inte tidigare. Högtiderna skall firas. Festen har sin självklara plats i det kristna livet, liksom fastan. Kristen fasta innebär ju för övrigt inte att man helt avstår från mat utan att man äter enklare. Jesus uppmanar oss för övrigt att ta emot det vi blir bjudna på när vi är gäster. Fasta måste alltid vägas mot artighet. "Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, ät då det som sätts fram." (Lukasevangeliet 10:8)

Det finns också en annan punkt där kyrkan borde göra bättring. I många församlingar finns en kultur som innebär att man ofta äter kaffebröd i olika verksamheter under hela veckan. Här släpar kyrkan efter samhället och borde göra bättring. Kanske kaffebrödet skulle kunna begränsas till söndagens kyrkkaffe och särskilt festliga tillfällen.

Dags att planera adventsfastan

Adventstiden närmar sig. Därför är det hög tid att påminna sig om att advent i kyrkans liv är en fastetid. I det allmänna medvetandet i Sverige har advent fått en nästan motsatt funktion: en tid när man tar ut alla julens läckerheter i förväg.

Advent är en fastetid, en tid för en enklare livsstil. Det innebär att man inför advent skall bestämma sig för att frivilligt avstå från sådant som man annars brukar använda. Det kan t.ex. röra sig om att man avstår från vissa sorters mat, sötsaker, att man avstår från att äta mellan måltiderna. Det kan också röra sig om att man bestämmer sig för att inte äta julmat förrän det verkligen är jul. En annan slags fasta är att vara restriktiv i sitt tevetittande eller användning av datorer och/eller annan elektronik. Man kan också försöka dra ner på sina inköp under advent.

Den enklare livsstilen gör att man får tid och pengar över. Tiden kan man använda för andra människor eller kanske för att läsa igenom en bok i Bibeln. Man kanske också passar på att vara generös eller att ge en gåva till ett gott ändamål.

Genom att adventsfasta påminner vi oss om att en enkel livsstil kanske egentligen är en lyckligare livsstil. Vi påminner oss också om att "Jorden är Herrens med allt den rymmmer, världen och alla som bor i den." (Psaltaren 24).

Gör en konkret plan för din adventsfasta:

Jag planerar att avstå från:


Jag planerar att:



Gud välsigne din dag!