Den gyllene regeln - generositet, lyhördhet och tro

"Gör inte mot någon det du själv avskyr.
Låt aldrig det onda slå följe med dig på vägen.
Dela ditt bröd med de hungriga och dina kläder med de nakna.
Ge bort allt du kan avvara, mitt barn,
och följ inte din allmosa med missunnsamma blickar.
Slösa med det du har av mat och vin vid de rättfärdigas gravar,
och låt inte syndarna få det.
Be om råd från alla som är kloka, håll dig inte för god för det,
ty alla råd är till nytta.
Prisa alltid Gud, be honom att han leder dig rätt
och gör ditt liv lyckligt och alla dina tankar kloka."
(Tobit 4:15-19)

Mycket av det vi hittar i Jesu undervisning hittar vi också i gamla testamentet. Det gäller också den gyllene regeln: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också gör för dem." (Matteusevangeliet 7:12) Den finns i en något annan version i Tobits bok: "Gör inte mot någon det du själv avskyr." I Tobits bok hittar vi också utläggningar om vad den gyllene regeln kan betyda i praktiken. Det är den gamle Tobit som förmanar sin son Tobias. Den gamles samlade livserfarenhet kommer att vara till nytta för sonen. Man kan sammanfatta den i tre ord:
Generositet: mot de levande, men också vid begravingar för att hedra den döde.
Lyhördhet: att lyssna på andra och att vara beredd att ta råd.
Tro: att vara trogen Gud och lita på hans ledning.

Gud välsigne dig.

Erfarenhet av och kunskap om Gud

"Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd." (Matteusevangeliet 22:37)

Det måste finnas en balans mellan känsla och förstånd i en människas tro. Om man enbart lägger in sitt förstånd i tron blir tron en fråga om att säga ja eller nej till olika påståenden. Kristendomen blir torr kunskap som inte påverkar mitt liv. Den människa som bara lägger in förstånd i sin tro tror att frågan "Tror du på Gud?" är en fråga om man tror att Gud existerar eller inte.

Men frågan "Tror du på Gud?" handlar inte om det. Att tro på Gud är att ha tillit till honom, att umgås med Gud, att lägga fram sitt hjärtas bekymmer och sina glädjeämnen från honom och dessutom att vänta sig allt gott från Gud. Det är som när man umgås med en god vän. Man kan lägga fram det man tänker på och hämta inspiration, men det finns ändå alltid mer att hämta. Därför vill man gärna träffas fler gånger.

Men det finns också kunskap i tron, kunskap om vad som är rätt och fel, kunskap om hur Gud handlar med oss människor. Den kunskapen ligger nära erfarenheten. Den som har erfarit Guds närvaro får också kunskap om honom.

Gud välsigne dig!

Frigör dig från ältande

Det gäller att hålla en balans i livet på de flesta områdena. Ett av de områdena är frågan om hur mycket vi skall påverkas av det som vi har varit med om i livet och hur mycket vi skall frigöra oss från det och försöka se framåt.
Självklart är vi påverkade av det som vi har "i ryggsäcken". De erfarenheter som varje människa har samlat på sig är värdefulla. De gör människan till en unik människa.
Samtidigt finns det en risk med erfarenheter. De binder oss. Svåra erfarenheter kan göra en människa bitter och handlingsförlamad inför framtiden. Om vi ältar orättvisor får vi inte särskilt mycket uträtta och blir plågsamma för vår omgivning. Paulus hade svåra erfarenheter bakom sig, både av själv ha gjort illa mot andra och av av sjukdom och lidande. Han skriver: "jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig..." (Filipperbrevet 3:13)
Det får vara en gott råd också till oss. Vad ligger framför dig? I det här livet? I det eviga livet?