Grund och fördjupning

"Glöm aldrig den lag som jag gav min tjänare Mose på Horeb med stadgar och bud för hela Israel."
(Malaki 4:4)

Nästan sist i Gamla testamentets kanoniska böcker finns en uppmaning att vi aldrig skall glömma den lag som Gud gav Mose. Liknande uppmaningar - att inte glömma Guds lag - hittar vi gång på gång i bibeln. Gång på gång hittar vi också påminnelser om Guds kärlek till oss människor.
Man skulle kunna fråga sig om det verkligen är nödvändigt att repetera grunderna för den kristna tron så ofta: lagen och evangeliet. Många kristna längtar efter att få fördjupa sig i den kristna tron, och visst är det sant att det finns mer i tron, mycket mer, för den som vill fördjupa sig.
Fördjupningen får dock aldrig leda till att man glömmer bort grunderna: lagen, evangeliet, dopet, nattvarden, kyrkan som en gemenskap. Allt detta är grunderna som vi inte får glömma bort. Bara vi bygger på den grunden kan den som längtar efter fördjupning gärna gå vidare.

Gud välsigne dig!

En unik dag

I dag är det unik dag. Det dröjer 27 år innan sjätte söndagen efter trefaldighet återkommer. (Se Dagen.) Därför känns det extra viktigt att ta till sig dagens budskap "Gud verkar nu".
Att vi skall leva i nuet är inget unikt buskap. Det upprepas i många olika former. "Fånga dagen", säger man ibland. Att budskapet framförs ofta och i olika former gör det inte mindre viktigt. Det finns en fara i att vi ibland menar att vi har kommit för långt för att ta de enklaste budskapen på allvar. Vi behöver dagligen återvända till den kristna trons grunder och påminna oss om grunderna för livet och för vår tro. Om vi inte ständigt påminner oss om grunderna kan vi inte heller bygga vidare. Under många århundraden ingick läsning av budorden, trosbekännelsen och Fader vår i den vanliga morgonbönen som många människor bad varje dag. Det ger en bra grund för varje dag. Om du tycker att du redan kan buden, försök då läsa dem utantill och tänk varje dag på ett av dem och spegla ditt liv i det.
Gud verkar nu. Vad betyder det? Kanske Gud har gett mig och dig en gåva i den händelser som har inträffat just i dag. Eller också kanske Gud har gett oss en uppmaning genom en annan människa. När kvällen kommer kan vi tänka igenom dagen och försöka förstå hur Gud har verkat.
Gud välsigne din dag!

Vi behöver få veta vad "kristen" betyder

Dagen och Sydsvenskan rapporterar att Danmarks radio enligt det nya sändingsavtalet med staten skall sprida det kristna kulturarvet. Somliga debattörer tolkar detta som en attack mot islam, andra ser det som ett sätt att hjälpa danskarna att se vilken grund de står på.
Att vår svenska kultur till stor del bygger på den kristna trons grunder är det ingen tvekan om. Under de senaste årtiondena har det blivit en allt större osäkerhet på vad grunden för vårt samhälle är. För några årtionden fanns en medvetenhet om att Sverige var ett i grunden kristet land, vilket inte hindrade att vi hade och har religionsfrihet i Sverige. Nu är det viktigt att vi påminner oss om det. Det är inte ovanligt att svenska ungdomar blir förvirrade när deras muslimska kamrater beskriver sig själva som muslimer och kallar svenskarna "ni kristna". De svenska ungdomarna vet inte om de är kristna eller inte, eftersom de inte vet vad ordet egentligen betyder. Därför är det en god ide att radio och teve skall värna om det kristna kulturarvet. Muslimer brukar inte heller ha något emot att få höra berättas om kristen tro.
Vi behöver tala om kristen tro helt enkelt för att människor skall få chansen veta mer och kanske ta ställning.

"Liksom regn och snö faller från himlen och inte vänder tillbaka dit utan vattnar jorden, får den att grönska och bära frukt, och ger säd att så och bröd att äta, så är det med ordet som kommer från min mun; det vänder inte fruktlöst tillbaka utan gör det jag vill och utför mitt uppdrag." (Jesaja 55:10-11).

Grunder och växt i kristen tro

Man blir aldrig "färdig" som kristen. Hela tiden får man fortsätta att utvecklas. Man använder ibland uttrycket "den dagliga omvändelsen". Det innebär att man varje dag gör nyupptäckter i sitt liv. Ens liv är som ett segelfartyg som kryssar mot vinden. Då och då måste man ändra kurs för att komma i rätt riktning.
Att vara kristen är alltså ett livsprojekt. Visst kan man ibland behöva gå vidare och få litet svårare undervisning, lyssna till predikningar om mer avancerade ämnen eller läsa en kristen bok om något som man tidigare inte studerat. finnas med som en grund.
Man kan också komma vidare i tron genom att be Gud att få sådana gåvor som man längtar efter: "Då apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord sände de dit Petrus och Johannes, som reste ner och bad för de troende att de skulle få helig ande. Ty ännu hade Anden inte kommit över någon av dem, de var bara döpta i herren Jesu namn. Men nu lade apostlarna sina händer på dem, och de fick helig ande." (Apostlagärningarna 8:14-17)

Ändå är det så att Den kristna trons grunder hela tiden måste finnas med som en grundval. Man får inte lämna grunden och mena att man har kommit längre i tron. Då är det frågan om andligt högmod.

När du vill komma vidare i tron är det bästa du kan göra att först läsa igenom den kristna trons grunder och stämma av dem med ditt liv. Finns det något du har glömt att tillämpa i livet. Sedan ser du till att du lyssnar till ny undervisning eller läser något nytt som du inte läst tidigare.

Trons centrum och kyrkans väg tillbaks

Var finns centrum i den kristna tron? Det är en viktig fråga eftersom det finns mer än en miljard kristna människor i världen. Ibland vill någon ge mycket korta svar på frågan. Det finns en annan tradition som säger att svaret inte kan göras för kort. Lilla katekesen omfattar förklaringar över tio Guds bud, trosbekännelsen, Fader vår, dopet och nattvarden. Ursprungligen fanns också bikten, bordsbönen, morgon- och aftonbön och några bibelord med i Lilla katekesen. Alla de texterna är en bra beskrivning av den kristna trons centrum.

Kanske någon invänder att allt det där är elementärt. Det har man lärt sig sedan länge och man måste ju få gå vidare i tron. Någon kanske vill ägna sig åt kristen djupmeditation. Någon annan finns gärna med i karismatiska gudstjänster där andens gåvor kommer till sin rätt. Ytterligare någon annan vill gärna omtolka tron i den tid vi lever i och söker svar på de frågor som ställs nu, men som inte ställdes förr.

Visst är det riktigt att man kan bygga vidare sin tro och utveckla den på många olika sätt, men det får aldrig ske till priset att man överger trons grunder. "I tider av kris är utmaningen att söka sina rottrådar och hitta det bärande," skriver biskop em. Biörn Fjärstedt i en artikel i Dagen. Det rådet kan man applicera både på hela kyrkans liv och på den personliga tron. När det är kris i kyrkan och många kurvor går nedåt måste vi söka oss mot centrum.
I det personliga andliga livet är det ibland torrtider för alla människor. När tvivler eller känslor av meningslöshet ansätter en kan det vara nära att man tar tillflykten till avancerade andliga metoder. I stället är det mot centrum man skall söka sig, t.ex. mot det dubbla kärleksbudet: "Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Du skall älska din nästa som dig själv." (Matteusevangeliet 22:27, 39).

Älska Gud: genom att följa de tre första buden: inte ha andra gudar vare sig pengar, makt, kläder eller något annat; inte missbruka Herrens namn, genom att tala nedsättande om andra kristna och deras erfarenheter av Guds nåd eller genom att tanklöst tala om Gud; att hålla sabbatsdagen helig genom att gå på gudstjänst och träffa andra kristna och att vila och att äta i goda vänners sällskap.

Älska sin nästa: genom att uppföra sig väl i familjen, mot grannar, arbetskamrater och skolkamrater, mot dem som befinner sig i närheten av en själv.

Älska sig själv: genom att våga använda gåvor man har fått till att vara Guds medarbetare på jorden, genom att se kärleksfullt på sig själv.

Där finns trons centrum. På det kan man bygga vidare i olika riktningar.

Kristen tro och skolan

Att den svenska skolan skall undervisa mer om kristen tro än om andra religioner är lika logiskt som att vi skall lära oss mer om Sveriges geografi än om Uruguays. Det är inte heller som det påstås främlingsfientligt att undervisa mer om kristendomen än om andra religioner. Tvärtom. För att älska andra kulturer måste man tillåtas att värna om sin egen kultur.

Ledaren i Svenska Dagbladet i dag tar upp frågan om att regeringen tänker sig att den särställning som kristendomen har i skolans undervisning skall förbli. Kristendomen har djupare rötter i Sverige än andra världsreligioner och det är därför mer naturligt att eleverna får lära sig varför vi firar jul och påsk än om varför t.ex. olika buddhistiska högtider firas. Se även Expressen, Dagens nyheter, Dagen, Göteborgsposten, och Aftonbladet.
Det är inte märkligt att de som kristiserar kristendomens särställning framför allt är en liten grupp sekulariserade och kristendomsfientliga svenskar, som tar hänsynen till andra religioner som svepskäl för att försöka marginalisera kyrkan. Det händer mer sällan att anhängare till islam, judendom och andra religioner tycker att man får lära sig för mycket om kristen tro i den svenska skolan.
Vi som är kristna svenskar måste därför ställa oss frågan: Vilka har vi mest gemensamt med? Sekulariserade svenskar eller fromma muslimer och judar? Det viktigaste svaret på frågan är att vi har mycket gemensamt med alla människor eftersom alla är skapade till Guds avbild. Därutöver finns inget tydligt svar.

I dag på tacksägelsedagen får vi vara tacksamma över att det verkar som om kristendomen äveni fortsättningen kommer att ha en särställning i den svenska skolan. Kunskap är viktigt. Paulus skriver: "I fråga om de andliga gåvorna, bröder, vill jag också att ni skall ha kunskap." (Första Korinthierbrevet 12:1)

Som kristna står vi alltså i en tradition som håller kunskapen högt. Hela vårt svenska skolväsende har sina rötter inom kyrkan. Självklart behöver vi även kunskap om andra religioner, men kunskap om kristen tro är än mer nödvändigt för att vi skall förstå vårt samhälle.

----

Att hålla fast vid trons grunder

Om vi söker goda råd i bibeln om hur vuxna skall uppfostra eller leda ungdomar söker vi förgäves.

I bibeln står det ingenting om ungdomar. Det står ingenting om hur ungdomar skall uppföra sig eller om hur ungdomar är. Samma råd och regler ges till alla människor, barn, unga och gamla. Människor i alla åldrar får samma erbjudanden om Guds nåd och Guds kärlek. Man kan vara ett Guds barn vare sig man är gammal eller ung.

Men ordet ”ungdom” finns i bibeln. Det används oftast i samband med att någon ser tillbaks på sitt liv och ser på vad ungdomen har betytt. I Psaltaren 71 möter vi en äldre man som lider av diverse krämpor. Dessutom finns det tydligen några människor som är ute efter honom. Varför vet vi inte. Antingen har han sig själv att skylla eller också är han oskyldigt förföljd. Det intressanta är det som den gamle säger:

”Gud, från min ungdom har du fostrat mig,
och ännu förkunnar jag dina under.” (Psaltaren 71:17)

Samma sak gäller oss alla. Om vi skall kunna förkunna Guds under, måste vi låta Gud fortsätta att fostra oss på samma sätt som han har gjort sedan vi var unga.

Grunden för att Gud skall fostra oss är att vi håller fast vid den kristna trons grunder. Trons grunder är det som bland annat finns nedtecknat i lilla katekesen: Tio Guds bud, trosbekännelsen, Fader vår, dopet, nattvarden. Dessutom morgonbön, aftonbön och bordsbön. Om vi lever i trons grunder och låter dem påverka våra liv är det en bra grund för tron. På den grunden fortsätter Gud och allt vi får vara med om att fostra oss så länge vi lever.

Vid sidan av att hålla fast vid trons grunder kan man fördjupa sig. Bibelläsning i ensamhet eller i grupp, kristen meditation, andliga gåvor, bönegrupper, kristna böcker, musik och mycket annat kan ge många mer att glädjas åt i den kristna tron. Men inget av det som man fördjupar sig i kan ta över från grunderna. Vi måste hela tiden fortsätta att själv bli fostrade om vi skall förkunna Guds under.