"Jag vill lovsjunga dig, Herre,
ty du drog mig upp ur djupet
och lät inte mina fiender triumfera."
(Psaltaren 30:2)
Många människor kan känna igen sig i orden i Psaltaren 30. Någon gång har svårigheter tornat upp sig i livet. Det kanske till och med har känts hopplöst, som om allt var förlorat. Olika människor har varit med om olika slags svårigheter. För somliga har andra människor varit inblandade, kanske människor som varit verkligt fientliga eller som åtminstone vid den tiden upplevdes som fientliga.
Livet måste gå vidare. Den som har varit med om en kritisk situation kan efter några år se det som har hänt i ett nytt perspektiv. Smärtan över det som har varit finns kvar, men det har också hänt annat som gör livet värt att leva. Hörde Gud mina böner? Jag kanske inte fick precis det vi bad om, men något annat.
"Du vände min dödsklagan i dans,
du tog av mig sorgens dräkt."
Gud välsigne dig!
Visar inlägg med etikett bönesvar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bönesvar. Visa alla inlägg
onsdag 28 september 2011
söndag 17 juli 2011
Som agnar för vinden
"Låt dem bli som agnar i vinden,
när Herrens ängel driver bort dem." (Psaltaren 35:5)
I Psaltarens 35:e psalm hör vi hur kung David har svårt med sina fiender. Som vanligt vänder sig kung David till Gud med sina bekymmer. I stället för att själv försöka hämnas överlåter kung David hämnden till Gud.
Agnar som blåses bort av vinden är en bra bild för mycket i vårt liv. Det som vi upplever som stora problem just nu kan i framtiden upplevas som helt oviktigt.
Kanske Gud driver bort våra fiender som agnar för vinden, eller kanske han i stället driver bort fiendskapen. Ibland är det bättre att Gud hör våra böner men ger något ändå bättre än det vi bett om.
Gud välsigne dig!
när Herrens ängel driver bort dem." (Psaltaren 35:5)
I Psaltarens 35:e psalm hör vi hur kung David har svårt med sina fiender. Som vanligt vänder sig kung David till Gud med sina bekymmer. I stället för att själv försöka hämnas överlåter kung David hämnden till Gud.
Agnar som blåses bort av vinden är en bra bild för mycket i vårt liv. Det som vi upplever som stora problem just nu kan i framtiden upplevas som helt oviktigt.
Kanske Gud driver bort våra fiender som agnar för vinden, eller kanske han i stället driver bort fiendskapen. Ibland är det bättre att Gud hör våra böner men ger något ändå bättre än det vi bett om.
Gud välsigne dig!
lördag 28 maj 2011
Gud handlar när vi ber om förmågan att göra rätt
"Denna bön behagade Herren, det gladde honom att Salomo bad om detta. Gud sade: "Eftersom du bad om detta och inte om ett långt liv eller om rikedom och inte heller om dina fienders död utan bad om gåvan att urskilja vad som är rätt, så uppfyller jag nu din bön och gör dig visare och mer insiktsfull än någon har varit före dig eller kommer att bli efter dig." (Första Kungaboken 3:10-12)
När kung David bad Gud om ett lyhört sinne, omförmågan att kunna urskilja vad som var rätt och fel, vad som var gott och ont, så besvarade Gud med glädje Salomos bön.
Samma bön borde ligga på varje människas tunga: en vilja att kunna skilja mellan rätt och fel, mellan gott och ont.
Gud svarar ofta på sådana här böner, men det krävs ofta en lång process, där en människa får lära av egna misstag och av andra människor. Är då det ett bönesvar från Gud? Ja. Vi skall inte söka Gud bara i det övernaturliga. Gud har hela tiden sitt finger med i det som vi uppfattar som naturligt, livets gång och naturliga processer.
Ändå är det viktigt att vi ber. Det är vårt sätt att öppna oss för Guds handlande.
Gud välsigne dig!
När kung David bad Gud om ett lyhört sinne, omförmågan att kunna urskilja vad som var rätt och fel, vad som var gott och ont, så besvarade Gud med glädje Salomos bön.
Samma bön borde ligga på varje människas tunga: en vilja att kunna skilja mellan rätt och fel, mellan gott och ont.
Gud svarar ofta på sådana här böner, men det krävs ofta en lång process, där en människa får lära av egna misstag och av andra människor. Är då det ett bönesvar från Gud? Ja. Vi skall inte söka Gud bara i det övernaturliga. Gud har hela tiden sitt finger med i det som vi uppfattar som naturligt, livets gång och naturliga processer.
Ändå är det viktigt att vi ber. Det är vårt sätt att öppna oss för Guds handlande.
Gud välsigne dig!
torsdag 3 mars 2011
Att ropa till Gud
Ibland frågar vi oss hur mycket Gud hjälper den som har svåra bördor i sitt liv. Är det så att Gud verkligen ingriper, eller får vi fortsätta att gå vidare och själv bära våra bördor, men får hjälpen att se våra liv i ett nytt perspektiv. I Psaltaren 145 finns båda synsätten med, bara några verser ifrån varandra.
"Herren stöder dem som vacklar,
han rätar krökta ryggar. (---)
Herren är nära alla som ropar,
alla som av hjärtat ropar till honom."
(Psaltaren 145:14, 18)
Det går nog inte att få ett svar på frågan. I själva verket hjälper Gud på olika sätt vid olika tillfällen. En den människor har erfarenheten att de har bett Gud om hjälp och att situationen har förändrats så radikalt att det inte finns någon annan förklaring än att Gud verkligen har ingripit. Andra har bett Gud att ingripa, och har inte sett något tecken på att bönesvar, åtminstone inte på kort sikt. På längre sikt har de ändå i många fall kunnat se sina liv i ett nytt perspektiv.
En sak är dock säker. Författaren till Psaltaren 145 uppmanar oss att ropa till Gud. Kung David som hålls för att vara psalmens författare levde ett brokigt liv som pendlade mellan lycka och olycka. Han hade erfarenhet av att Gud lyssnade, om Gud än ibland svarar på våra böner på olika sätt. Därför: Ropa till Gud från hjärtat!
Gud välsigne dig!
"Herren stöder dem som vacklar,
han rätar krökta ryggar. (---)
Herren är nära alla som ropar,
alla som av hjärtat ropar till honom."
(Psaltaren 145:14, 18)
Det går nog inte att få ett svar på frågan. I själva verket hjälper Gud på olika sätt vid olika tillfällen. En den människor har erfarenheten att de har bett Gud om hjälp och att situationen har förändrats så radikalt att det inte finns någon annan förklaring än att Gud verkligen har ingripit. Andra har bett Gud att ingripa, och har inte sett något tecken på att bönesvar, åtminstone inte på kort sikt. På längre sikt har de ändå i många fall kunnat se sina liv i ett nytt perspektiv.
En sak är dock säker. Författaren till Psaltaren 145 uppmanar oss att ropa till Gud. Kung David som hålls för att vara psalmens författare levde ett brokigt liv som pendlade mellan lycka och olycka. Han hade erfarenhet av att Gud lyssnade, om Gud än ibland svarar på våra böner på olika sätt. Därför: Ropa till Gud från hjärtat!
Gud välsigne dig!
fredag 28 januari 2011
När vi har motgång
Berättelsen om hur Jesus går på vattnet börjar med att lärjungarna har motvind. (Matteusevangeliet 14:22-32). Alla människor har haft motgångar i livet. Motgångar är helt enkelt en del av livet. Däremot kan vi själva bestämma hur vi reagerar på motgångarna. En sökning på ordet "motgång" på internet jag fascinerande resultat.
"När jag anställer framgångsrika chefer är det viktigt att de kan visa tillräckliga erfarenheter av motgångar och en förmåga att hantera dem", skriver länspolismästare Carin Götblad. Elvis Presley menade däremot att: "En motgång kan vara svår att bära, men att bära en framgång är lika svårt som att bära hundra motgångar."
Vilka är dina motgångar i livet. Hur hanterar du dem? Gör du något åt att komma vidare eller inte?
När Petrus försökte gå på vattnet liksom Jesus, sjönk han. Hans bön blev enkel: "Herre, hjälp mig." Ändå var den viktig. Bönen visar att Petrus inte var nöjd med situationen. Han ville ändra på situationen. När vi har motgång går det ibland inte att göra något åt situationen på en gång. Kanske vår bön då blir lika enkel som Petrus bön. Martin Luther formulerade detta så här: "Du måste lära dig ropa och icke sitta där för dig själv eller ligga på bänken, hänga huvudet och bita och gnaga dig själv med tankar, sörja och söka efter, hur du kan komma undan, och endast tänka på hur illa det går för dig, hur synd det är om dig och vilken bedrövlig människa du är. Nej, upp med dig, du late, fall på knä eller lyft händer och ögon upp mot himmelen, läs en psalm eller Fader vår, och lägg fram din nöd för Gud, klaga och ropa till honom, under tårar om det så skall vara."
Eva Cronsioe skriver sin betraktelse i Dagen: "Och skulle vi ändå sjunka ända till botten, så påstår vår kristna tro att han möter oss även där. Därför säger jag, om än med bävan: Jesus är sannerligen vårt hopp!"
Det brukar inte var lönlöst att be. Vana bedjare brukar säga att de oftast får bönesvar på något sätt. Resultatet blir inte alltid vad de har tänkt sig. Jesus räckte ut handen till Petrus och drog honom upp ur vattnet. Vi kan också få känna att Jesus griper tag i oss. Det kan gå till på olika sätt. Någon kan känna en inre kallelse, en inre röst eller känsla som ger råd eller kraft. Andra får stöd eller råd av en människa och känner att det är Gud som ligger bakom detta. Åter andra känner sig träffade av en gudstjänst.
Båten är en bild för kyrkan. Jesus och Petrus klev tillsammans in i båten. När vi har haft motgångar kan vi i kyrkan få lugn och trygghet. Vi kan tolka motgången eller lidandet i ett större sammanhang. Vi får hopp inför framtiden.
Ur detta kommer också en bekännelse. Petrus bekände: "Du måste vara Guds son".
Martin Luther sammanfattade trosbekännelsen:
"Jag tror på Gud Fader som har skapat mig,
jag tror på Gud Sonen som har frälst mig,
jag tror på den helige Ande som helgar mig."
Om vi vill bli hjälpta i våra motgångar är det också viktigt att vi bekänner hur Gud har börjat arbeta med oss. Det är ett steg på vägen mot att komma vidare i livet.
"När jag anställer framgångsrika chefer är det viktigt att de kan visa tillräckliga erfarenheter av motgångar och en förmåga att hantera dem", skriver länspolismästare Carin Götblad. Elvis Presley menade däremot att: "En motgång kan vara svår att bära, men att bära en framgång är lika svårt som att bära hundra motgångar."
Vilka är dina motgångar i livet. Hur hanterar du dem? Gör du något åt att komma vidare eller inte?
När Petrus försökte gå på vattnet liksom Jesus, sjönk han. Hans bön blev enkel: "Herre, hjälp mig." Ändå var den viktig. Bönen visar att Petrus inte var nöjd med situationen. Han ville ändra på situationen. När vi har motgång går det ibland inte att göra något åt situationen på en gång. Kanske vår bön då blir lika enkel som Petrus bön. Martin Luther formulerade detta så här: "Du måste lära dig ropa och icke sitta där för dig själv eller ligga på bänken, hänga huvudet och bita och gnaga dig själv med tankar, sörja och söka efter, hur du kan komma undan, och endast tänka på hur illa det går för dig, hur synd det är om dig och vilken bedrövlig människa du är. Nej, upp med dig, du late, fall på knä eller lyft händer och ögon upp mot himmelen, läs en psalm eller Fader vår, och lägg fram din nöd för Gud, klaga och ropa till honom, under tårar om det så skall vara."
Eva Cronsioe skriver sin betraktelse i Dagen: "Och skulle vi ändå sjunka ända till botten, så påstår vår kristna tro att han möter oss även där. Därför säger jag, om än med bävan: Jesus är sannerligen vårt hopp!"
Det brukar inte var lönlöst att be. Vana bedjare brukar säga att de oftast får bönesvar på något sätt. Resultatet blir inte alltid vad de har tänkt sig. Jesus räckte ut handen till Petrus och drog honom upp ur vattnet. Vi kan också få känna att Jesus griper tag i oss. Det kan gå till på olika sätt. Någon kan känna en inre kallelse, en inre röst eller känsla som ger råd eller kraft. Andra får stöd eller råd av en människa och känner att det är Gud som ligger bakom detta. Åter andra känner sig träffade av en gudstjänst.
Båten är en bild för kyrkan. Jesus och Petrus klev tillsammans in i båten. När vi har haft motgångar kan vi i kyrkan få lugn och trygghet. Vi kan tolka motgången eller lidandet i ett större sammanhang. Vi får hopp inför framtiden.
Ur detta kommer också en bekännelse. Petrus bekände: "Du måste vara Guds son".
Martin Luther sammanfattade trosbekännelsen:
"Jag tror på Gud Fader som har skapat mig,
jag tror på Gud Sonen som har frälst mig,
jag tror på den helige Ande som helgar mig."
Om vi vill bli hjälpta i våra motgångar är det också viktigt att vi bekänner hur Gud har börjat arbeta med oss. Det är ett steg på vägen mot att komma vidare i livet.
torsdag 13 januari 2011
Liksom Maria i Kana lägger vi fram problemet för Jesus
Tidningen Dagen berättar att det israeliska turistdepartementet introducerar pilgrimsleden "I jungfru Marie fotspår". Den innefattar bland annat hennes födelsestad Sipporis i Galiléen, Elias grotta på Karmelberget i Haifa och Marias källa i Ein Karem intill Jerusalem.
Jungfru Maria har en undanskymd men viktig roll i Bibeln. I berättelsen om vinundret i Kana (Johannesevangeliet 2:1-12) var det hon som lade fram problemet för Jesus: "De har inget vin". Hon gav inte Jesus några tydliga instruktioner för vad han skulle göra åt problemet. Hon väntade inte på att Jesus skulle göra något utan sade till tjänarna: "Gör det han säger åt er."
De här korta meningarna är tänkvärda. Först lägger Maria fram problemet, utan att exakt ange hur Jesus skulle lösa det. Sedan hjälpte hon andra att lyda hans svar.
Många gånger är det så vi skall göra när vi ber. Vi skall lägga fram problemet för Gud och inte låsa oss vid det som vi själva tror är svaret. Sedan måste det få gå en tid när vi ger Gud tid att handla. Kanske Guds svar till oss sakta börjar ta form. Kanske Guds svar blir det som vi hade anat från början, men det är lika troligt att Guds svar blir ett helt annat. Vad svaret än blir skall vi vara beredda att följa det.
Hur vet vi då vad som är Guds svar? Svaret kan komma på olika vägar, i bibelläsningen, i predikan, i något som en medmänniska säger eller i något som vi läser i en bok eller i en tidning. Guds svar brukar sätta igång tankar hos oss.
Viktigt är det också att vi prövar det som vi upplever som Guds svar mot det centrala i kristen tro. Det som vi upplever som Guds svar får aldrig vara något som bryter mot budorden eller trosbekännelsen. Då har vi lyssnat på en dålig vägledare.
Jesus uppenbarade sin härlighet i Kana i Gallileen, och han fortsätter att uppenbara sin härlighet när han leder och stöder många människor i deras liv i dag. Kanske du är en av dem.
Jungfru Maria har en undanskymd men viktig roll i Bibeln. I berättelsen om vinundret i Kana (Johannesevangeliet 2:1-12) var det hon som lade fram problemet för Jesus: "De har inget vin". Hon gav inte Jesus några tydliga instruktioner för vad han skulle göra åt problemet. Hon väntade inte på att Jesus skulle göra något utan sade till tjänarna: "Gör det han säger åt er."
De här korta meningarna är tänkvärda. Först lägger Maria fram problemet, utan att exakt ange hur Jesus skulle lösa det. Sedan hjälpte hon andra att lyda hans svar.
Många gånger är det så vi skall göra när vi ber. Vi skall lägga fram problemet för Gud och inte låsa oss vid det som vi själva tror är svaret. Sedan måste det få gå en tid när vi ger Gud tid att handla. Kanske Guds svar till oss sakta börjar ta form. Kanske Guds svar blir det som vi hade anat från början, men det är lika troligt att Guds svar blir ett helt annat. Vad svaret än blir skall vi vara beredda att följa det.
Hur vet vi då vad som är Guds svar? Svaret kan komma på olika vägar, i bibelläsningen, i predikan, i något som en medmänniska säger eller i något som vi läser i en bok eller i en tidning. Guds svar brukar sätta igång tankar hos oss.
Viktigt är det också att vi prövar det som vi upplever som Guds svar mot det centrala i kristen tro. Det som vi upplever som Guds svar får aldrig vara något som bryter mot budorden eller trosbekännelsen. Då har vi lyssnat på en dålig vägledare.
Jesus uppenbarade sin härlighet i Kana i Gallileen, och han fortsätter att uppenbara sin härlighet när han leder och stöder många människor i deras liv i dag. Kanske du är en av dem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
