Sätt en vakt för min mun

"En psalm av David.
Herre, jag ropar till dig, skynda till min hjälp,
yssna på mig när jag ropar.
Låt min bön vara rökelse för dig,
mina lyfta händer ett kvällsoffer.
Herre, sätt en vakt för min mun,
en dörrvakt för mina läppar.(Psaltaren 141:1-3)

Psalmisten ber Herren om hjälp att kunna tygla sin tunga. Det kan vara av egen erfarenhet som kung David ångrar något som han har sagt, något som har sårat en människor och ställt till stora problem.
Någon har sagt så här: "Innan du har yttrat ett ord är du dess herre. När du väl har sagt det är du dess slav.
Att vi människor blir irriterade på varandra är det inte något konstigt med. Vi har olika idéer och är olika personligheter. Utmaningen är att vända detta till något gott i stället för en källa till irritation och till hårda ord.

Gud välsigne dig!

När man möter människor som lider

När man träffar människor som är sjuka eller lider av andra orsaker kan man ibland känna sig osäker. Vad skall jag göra för att hjälpa den människan? Kanske man tänker på den gyllene regeln: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem."(Matteuevangeliet 7:12) Den gyllene regeln kanske påverkar en så att man blir så ivrig att hjälpa den andre att man glömmer det viktigaste: att låta den andre berätta. Ibland avbryter man för snabbt med goda råd. Visst kan råd och praktisk hjälp vara bra i begränsad omfattning, men viktigast är ändå att låta den andre tala ut.

Två bibelord som kan vara bra att ha i minnet när man möter människor som lider är dessa:
"En tid att tiga, en tid att tala." (Predikaren 3:8)
"Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter." (Romarbrevet 12:15).